Olika typer av hemlöshet i Sverige
Hemlöshet kan se ut på olika sätt och Socialstyrelsen delar in den i fyra olika kategorier. De färskaste siffrorna tillkännagavs 30 november 2017 och 2023 kommer en ny rapport.
1. Akut hemlöshet
De som vistas på akutboende, härbärge, jourboende eller skyddat boende. Dit räknas även de som sover i exempelvis offentliga lokaler, trappuppgångar, tält, parker eller andra utomhusmiljöer. År 2017 befann sig omkring 5900 personer, främst män, i den situationen. Många levde i missbruk och/eller var utlandsfödda och en stor del av dem hade barn under 18 år.
2. Institutionsvistelse och stödboende
Personer som befinner sig på kriminalvårdsanstalt, HVB-hem, familjehem, SiS-institution; Statens institutionsstyrelse som bedriver tvångsvård, eller stödboende och som ska flytta inom tre månader utan att ha en egen bostad ordnad. Cirka 4899 personer var år 2017 i denna situation, också främst män med missbruksproblem och/eller psykisk ohälsa.
3. Långsiktiga boendelösningar
Omkring 16 000 personer hade en försökslägenhet, träningslägenhet, socialt eller kommunalt kontrakt då personen inte hade tillgång till ordinarie bostadsmarknad. Bland dem fanns många familjer och utrikesfödda. Missbruk var mindre vanligt.
4. Eget ordnat kortsiktigt boende
Cirka 5726 personer bodde tillfälligt och kontraktslöst hos bekanta eller hade ett inneboende- eller andrahandskontrakt som är kortare än tre månader. Många var unga, led av konflikter inom familjen och/eller hade missbruksproblem.
De under 18 år som är placerade enligt socialtjänstlagen
I statistiken ingår inte de under 18 år som är placerade enligt socialtjänstlagen, eller LVU; lag om vård av unga. Inte heller de som bor i bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen eller LSS; lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det gäller även personer utan uppehållstillstånd, ensamkommande flyktingbarn som fått placering via socialtjänsten och tredjelandsmedborgare från Europa som vistas i en kommun utan förankring där.