Upptäck den återvunna julen – Myrornas second hand

Julen närmar sig och butikerna skyltar med nytt pynt och dekor som hör högtiden till: adventsstjärnor, tomtar, julkulor, porslin och juldukar. Men handen på hjärtat – behöver vi verkligen nyproducerat pynt? Mycket av det traditionella julpyntet ser likadant ut från år till år, även om butikskedjorna twistar trenderna lite för att få oss att vilja förnya oss och köpa mer.

Handla på second hand i jul

Till Myrorna lämnas mängder av bra julsaker in varje år, och pyntet har ofta strykande åtgång ute i butikerna. Att köpa julsaker second hand är både roligt, klimatsmart och ekonomiskt. Du kan dessutom lättare hitta unika föremål eller kombinera stilar efter egen fantasi. Dessutom kan den som inte har plats för julsaker hemma faktiskt lämna in dem igen efter julhelgen – så att de kan köpas av någon annan. Cirkulärt så det förslår! 

Myrorna, som ägs och drivs av Frälsningsarmén, är en av Sveriges största och äldsta second hand-aktörer. I över 125 år har prylar och plagg samlats in och sålts i landets omkring trettio butiker, och på webbshopen hålls över 1000 auktioner i veckan.

Och second hand-köpandet ökar. År 2023 uppgav så många som 75 procent att de hade handlat begagnat det senaste året. För sex år sedan var siffran 27 procent. Ju yngre personer, desto vanligare, oavsett om det gäller fysisk butik eller online. Konsumentattityder och beteenden håller på att förändras. 
Second hand växer också betydligt snabbare än nyhandeln, men utgör fortfarande bara en bråkdel av detaljhandeln totalt. Myrornas VD Caroline Andermatt menar att hållbar handel behöver prioriteras högt hos beslutsfattarna och bli lönsam.

— Vi behöver mer pengar till forskning, innovation och företagande för att bli bättre på att sortera, ta vara på, återanvända och återvinna råvaran, det vill säga t-shirten eller kaffekoppen. Oavsett om den är hel eller trasig. Det måste också bli lättare att kunna mäta effekten av de val vi gör i vardagen. Hur har jag minskat min klimatpåverkan i år eller den här månaden?

Om ytterligare fem år hoppas och tror Myrorna att 100 procent av svenskarna har handlat second hand det senaste året.

— Vi kommer att fortsätta göra allt vi kan för att det ska bli så! säger Caroline Andermatt.

Våga lägga second hand under granen

Måste det jag ger bort i julklapp vara nyproducerat? Nej! Prydnader, husgeråd eller plagg håller ofta väldigt hög kvalitet och kan självklart hamna i tomtens säck. Dessutom finns möjligheten att finna fler unika ting eller hitta ett samlaroblekt som sticker ut. En undersökning av Myrorna visade att svenskarna i allt högre grad kan tänka sig göra julklappar av andrahandssaker. Därför utses sedan 2022 ”Årets second hand-julklapp”.

— Vi kan inte konsumera nytt i den takt och volym vi gjort hittills. Och nu går fler från ord till handling och upptäcker att det är klimatsmart och snällt mot plånboken att köpa julklappen hos oss. Dessutom bidrar man till att personer i utsatthet kan få en trygg jul eller en kasse mat, genom Frälsningsarmén fantastiska sociala arbete, sade Myrornas VD i en intervju hos tv4 förra året. 

Vi frågar kunder: 

Vad gör du på Myrorna idag?

Vad önskar du dig i julklapp härifrån?

Annika Fundin, trä och metallslöjdslärare, Adolf Fredriks skola, Stockholm

— Jag letar efter skedar. Mina elever ska göra nya skaft utifrån ett stycke trä som snidas med valfri metod. Skedskaftet knipsas av, man sparar en liten pigg som borras ner i träet. De nya skaften oljas in och det brukar bli väldigt vackert och unikt!

— Till julklapp skulle jag önska mig engelska muggar från 50-, 60- och 70-talen, jag samlar på dem men en har just gått sönder hemma.

ANDREAS, 37 år, Norrköping

— Jag samlar på tre saker: retrospel som Nintendo och Segamegadrive, dalahästar och uranglas, det vill säga glas med oxid i sig som lyser grönt i UV-ljus och var vanligt på 50-60-talen. Jag har 1 900 spel och 30 olika spelmaskiner numera. Dalahästar har jag 50-60 stycken, mest röda och blå. Jag jobbar i Stockholm och går till tre olika Myrorna-butiker här, eller den hemma i Norrköping.

— I julklapp önskar jag mig en riktigt stor dalahäst, gärna en halvmeter. De brukar vara högt prissatta och försvinna fort.

Stina Hjerpe, 28 år, Stockholm

— Jag jobbar med sociala medier och i dag köper jag jeans till en kampanjfotografering. Jag går till Myrorna privat och yrkesmässigt minst en gång i veckan. Allt jag har på mig i dag är second hand: byxor, kjol, skärp, tröja och kavaj. Detta har kostat max 500 kronor, nytt i butik skulle priset vara minst det fyrdubbla. Jag går hit för priset, hållbarhetstänket och att det är roligare med mer unika plagg.
— Som julklapp skulle jag önska mig en blå Shearling- mockajacka som jag såg här igår, så jättefin med dubbelknäppning och allt!

Vart går pengarna?

Arbete för de utsatta sedan 1865

Myrornas ekonomiska överskott går till Frälsningsarméns sociala arbete. Just kring högtider som julen blir utsattheten extra kännbar för många. Familjer som har det tufft ekonomiskt kan få hjälp genom julmatkassar, och julklappar delas ut till barn som annars blir utan. Äldre och ensamma välkomnas till gemenskap, till exempel julaftonsfirande och andra träffar.

För personer i hemlöshet erbjuds en varm säng under kalla vinternätter, mat och även julgemenskap. Förutom matkassar delar Frälsningsarmén året om ut rekvisitioner på kläder, möbler och husgeråd för människor som saknar möjlighet att skaffa det själva.

Frälsningsarmén arbetar även förebyggande med barn och unga som riskerar hamna i utanförskap och kriminalitet. Man bjuder in till mat, fika och skapande verksamhet, tränar unga att bli ledare och ordnar läger och kollon på skollov. 
Kvinnor och män som hamnat i människohandel och utsätts för våld i nära relation kan få hjälp och stöd juridiskt, praktiskt och på skyddat boende. Personer i missbruk erbjuds behandling och hjälp till ett nytt liv. Samtalshjälp för barn med en svår hemmasituation samt stödboende för unga vuxna, liksom arbete för asylsökande kvinnor sker också i Frälsningsarméns regi. 

Årets viktigaste insamling

Julen är Frälsningsarméns största kampanjperiod, då pengar samlas in för hela årets viktiga sociala arbete. Kampanjen bedrivs brett i landet genom att synas i exempelvis tidningsannonser, filmer, sociala medier och i information på hemsidan om julhjälpen och aktuella reportage från kårens jularbete. Dessutom skickas insamlingsbrev till tidigare och nya givare parallellt med företagskontakter som uppmanar till att vara med och hjälpa genom gåvor eller annat samarbete.

Julgrytan startades av Frälsningsarmén i San Fransisco 1891 som en hjälp för nödställda amerikaner. Kapten Joseph Mc Fee myntade begreppet ”Håll grytan kokande”. 1907 kom julgrytan till Sverige och tack vare den första insamlingen kunde Frälsningsarmén bjuda 1600 personer på julmiddag i Stockholm.

Text: Carina Tyskbo

Artikeln har publicerats i tidningen Stridsropet nr 5 - 2024