Testamenten som gör skillnad

Ett testamente som blev till hjälp för demenssjuka

Bland Frälsningsarméns intäkter ut­gör de som kommer från testamen­ten den största. Dessa medel går till värdefulla och omfattande insatser för behövande. Ett projekt som är ett di­rekt resultat av ett testamente är Salome som erbjuder demenssjuka gemenskap och kreativa aktiviteter, exempelvis sång. Den brukar ha en lugnande, ångestdäm­pande men också glädje- och minnes­framkallande effekt bland deltagarna.

— En del som inte varit kontaktbara på flera år börjar plötsligt röra på munnen och öppna ögonen. Det är ett fantastiskt jobb jag har, säger Tua Dominique, körledare för demenskören på Söderkåren i Stockholm.

Även anhöriga till dementa erbjuds in­formation, stöd och avlastning.

Exempel på vart de testamenterade pengar går till

Om den som testamenterar till Fräls­ningsarmén har angett en specifik öns­kan om vad tillgångarna ska användas till följs de anvisningarna. Exempel på vad testamenterade pengar går till an­nars är familjecenter och verksamheter där utsatta vuxna och/eller barn erbjuds utredning, samtal, stöd och behandling. Andra exempel är stödboenden, natt­härbärgen med mera.

Många kårer och sociala verksamheter erbjuder även eko­nomiskt eller praktiskt stöd till den som söker hjälp, liksom mat, gemenskap, kolloverksamhet och diverse aktiviteter. Frälsningsarmén i Sverige gör också in­ternationella hjälpinsatser och driver ut­vecklingsprojekt i flera delar av världen.

Så säger lagen om testamenten

Enligt svensk lag så tillfaller en avli­dens tillgångar maken/makan om sådan finns om inget testamente skrivits som säger något annat. Har den ena parten barn från en tidigare relation så har de dock rätt att ärva sin förälder. Barn har alltid rätt till sin laglott, det vill säga 50 procent av arvet från sina föräldrar. Res­ten av tillgångarna kan testamenteras till valfria personer eller ändamål. Har man inga barn kan hela arvet testamenteras fritt. Om varken legala arvingar eller tes­tamente finns tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.

Gör verklighet av tanken att skriva testamente 

— Många tänker att de ska skriva ett testamente men skjuter på det. Det är viktigt att man gör verklighet av det, att det inte bara stannar vid en tanke, säger Elin Hedblad.

Hon ansvarar, tillsammans med Mi­chael Hjerpe, för testamentsärenden på Frälsningsarméns högkvarter i Sverige.

— Ibland blir vi kontaktade av någon anhörig som berättar att den avlidne hade avsett att testamentera till Fräls­ningsarmén men om det inte har blivit av så blir det tyvärr inte så som personen önskat, fortsätter Elin.

”Vi har ett stort förtroende hos allmänheten”

Många gånger har den som väljer att testamentera till Frälsningsarmén på något sätt haft med organisationen att göra eller så är personen bekant med nå­gon som är engagerad i Frälsningsarmén. Bland de som testamenterar finns många som varit regelbundna givare till organi­sationens hjälpinsatser och på de orter som Frälsningsarmén är verksam på ten­derar också testatorerna att vara fler.

— Förutom våra egna medlemmar som testamenterar till Frälsningsarmén så finns det ett stort förtroende bland allmänheten och en medvetenhet om att Frälsningsar­mén gör skillnad. De som testamenterar till oss har sett behov och en nöd hos andra människor i Sverige eller internationellt som de vill göra något åt, säger Elin.

— Vi vet ofta inte vad det är som gjort av­tryck och som leder till att någon tar med Frälsningsarmén i sitt testamente. Men tacksamheten över den hjälp man själv eller någon i ens närhet har fått av Fräls­ningsarmén kan ibland ta sig uttryck i ett testamente, säger Michael Hjerpe.

Till en specifik stad eller verksamhet

Ett exempel är ett par vars son fått komma till ett av Frälsningsarméns be­handlingshem och därefter bestämde sig föräldrarna för att testamentera till Frälsningsarmén. Elin och Michael be­rättar att de ofta inte känner till ett testa­mente förrän den som skrivit det väl har avlidit. En del önskar att deras pengar går till en specifik stad, kår, verksamhet eller målgrupp.

Men om testamentet skrevs för länge sedan så kanske just den verksamheten inte finns kvar så det är bra om man hål­ler det hela lite öppet. Exempelvis kan man ange ett andrahandsalternativ eller lägga till ”eller liknande verksamhet”, sä­ger Michael.

— Om man inte anger något speciellt ändamål så används pengarna där de bäst behövs för tillfället, fyller Elin i.

Det viktigaste att tänka på

De nämner att det viktigaste man be­höver tänka på när man skriver ett testa­mente är att det är formellt riktigt. Det bör också vara så tydligt att det inte går att tolka på flera sätt eftersom det då finns risk att det uppstår tvister. Michael påpekar också att testamenten är levan­de dokument som man kan ändra med tiden allteftersom ens livssituation och förutsättningar förändras. Testamentet bör också förvaras på ett säkert ställe, helst i ett bankfack. Frälsningsarmén er­bjuder detta kostnadsfritt när organisa­tionen finns med som arvtagare.

Storleken på testamentet

Hur mycket pengar och tillgångar som folk väljer att testamentera till Frälsningsarmén varierar. Vissa väljer att skänka hela sin kvarlåtenskap, andra en del av den eller ett legat, det vill säga en avgränsad summa pengar eller en speci­fik tillgång.

— Ibland är det dödsbon utan tillgångar och där det knappt finns pengar som täcker begravningskostnaderna medan andra läm­nar många miljoner efter sig, säger Elin.

Fastigheter

År 2010 och 2014 inkom ungefär dub­belt så mycket pengar via testamenten jämfört med vad det vanligtvis gör. År 2010 var det ett enskilt dödsbo som inne­fattade två fastigheter i Stockholm som tillföll Frälsningsarmén. Vid det senare tillfället låg flera större testamenten bak­om den höga siffran, även i dem fanns det fastigheter. Då arbetade Margaretha Andersson med testamenten på Fräls­ningsarmén.

”Människors förtroende beror ofta inte på storverk”

— Det mest fascinerande var att få höra alla berättelser och uppleva dessa männ­iskors förtroende och tacksamhet. Man kan tro att det handlar om storverk men det är ofta det lilla som gör att människor väljer att testamentera till Frälsningsar­mén, säger Margaretha Andersson.

— Det kan vara att någons faster fått besök, att någon fått ett matpaket eller att man bott granne med någon som till­hört Frälsningsarmén, fortsätter hon.

Vad människor skänker

Förutom pengar, aktier, fondandelar och liknande så skänker människor allt från jordbruksfastigheter, bostadsrät­ter, villor och sommarstugor och allt en människa kan tänkas lämna efter sig vid livets slut. Ibland kopplas värderare in och en del saker säljs på auktion, annat tar Myrorna hand om. Ibland kontaktas företag som köper upp hela dödsbon. Oavsett så förvaltas arvet alltid väl så att så mycket som möjligt tillfaller ändamå­let det testamenterats till.

Fakta testamente

Så skriver du ett testamente

• Det ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av den som testa­menterar men också bevittnat och undertecknat av två personer. Vitt­nena ska känna till att de bevittnar ett testamente men behöver inte känna till innehållet.
• Båda vittnena ska närvara sam­tidigt som testatorn undertecknar dokumentet. Vittnena får inte vara släkt med den som testamenterar, inte vara under 15 år eller vara en av arvtagarna enligt testamentet.
• Arvtagarens namn, personnum­mer eller organisationsnummer bör finnas med.

Testamenten till Frälsningsarmén

• År 2016: 60 182 000 kronor.
• Spännvidd de senaste åren: cirka 50-64 miljoner kronor.
• År 2010: 103 625 000 kronor.
• År 2014: 112 741 000 kronor.
• Frälsningsarmén är befriad från kapitalvinstskatt vid försäljning av aktier, fonder, fastigheter och bostadsrätter. Det innebär att hela gåvan går oavkortat till Frälsnings­arméns arbete.

Exempel på hur pengarna används

Kårer och deras sociala verksam­het

• Arbete mot människohandel, Helsingborg.
• Stöd till familjer på Söderkåren och kår 393 i Stockholm och på Centrumkåren Haga Mölndal i Göteborg.
• Arbete med asylsökan­de i Malmö.
• Stöd till långtidssjuk­skrivna i Visby.
• Arbetsmarknads­projektet ”Tro, hopp och arbete” på Vasakåren i Stockholm.

Sociala center

• Vid Hornstull kan man få fika, gemenskap, kläder, samtal och annat stöd.
• Akalla kvin­nocenter jobbar med integration.
• Verksamheter för EU-migranter i Stockholm, Göteborg och Alingsås.
• Samtalscentret Eken i Stockholm.

Text: Teresia Jansson 

Artikeln finns publicerad i tidningen Stridsropet nr 1 - 2018