Myrorna moderniseras

Hur det startade

Myrorna, ett av Frälsningsarméns mest kända varumärken, firar under hösten 120-årsjubileum. Verksamheten startades år 1896 av några välbärgade damer i Stockholm som samlade in kasserade möbler, kläder, skor och husgeråd. Detta reparerades och såldes för att hjälpa utsatta i samhället.

Parallellt med deras övriga arbete öppnade Frälsningsarmén ett arbetshem i Stockholm för män. Där kunde arbetslösa sysselsättas med bland annat möbelrenovering och skomakeri. Den verksamhet som några välbärgade damer i Stockholm startat lämnades år 1899 över till Frälsningsarmen och den första butiken med namnet Myrorna öppnades.

Överskottet går till Frälsningsarméns sociala arbete

Överskottet från Myrornas verksamhet går till Frälsningsarmens sociala arbete och 2015 blev det överskottet 30 miljoner kronor. Kopplingen till Frälsningsarméns sociala arbete är något man på Myrorna tycker är oerhört viktigt. Det inspirerar medarbetarna att engagera sig mer när de ser nyttan av sitt arbete. Caroline Andermatt, vd på Myrorna, berättar att de ofta visar exempel för att inspirera och stärka personalen och att de vid årliga konferenser för de anställda bjuder in någon från Frälsningsarmén för att ge den inspirationen.

Återanvändning och arbetsträning

— Det är viktigt att höra berättelserna från verkligheten, säger Caroline Andermatt. Vårt yttersta syfte är att generera ett överskott för den sociala verksamheten i Frälsningsarmén.

Det är inte bara pengarna till Frälsningsarmén som gör social nytta. Arbete med återanvändning och arbetsträning fanns med redan vid starten och är fortfarande en viktig del i Myrornas uppdrag.

— Det är spännande att vi har gjort det vi gör i 120 år utifrån samma grundidé och samma ursprungstanke, säger Caroline Andermatt.

Konkurrens från kommersiella aktörer

Hon påpekar att Myrorna plötsligt blivit konkurrensutsatta. Nu finns en väldigt stor konkurrens från kommersiella aktörer och fler gör anspråk på det som är Myrornas DNA – hållbarhet, återanvändning och arbetsträning. Omvärlden är väldigt föränderlig som ideell aktör och Myrorna måste utvecklas i takt med den.

— Modeindustrin världen över har fått upp ögonen för frågorna om hållbarhet och de inser att det inte längre går att producera textil med bara nya råvaror, berättar Lotta Kökeritz, varumärkes- och kommunikationschef på Myrorna.

Samtalar med andra aktörer och myndigheter om regeringens uppdrag

Caroline Andermatt beskriver hur den återanvändning Myrorna sysslar med kommer mycket högt upp i avfallshierarkin och att det är betydligt bättre för miljön att återanvända än att återvinna.

— Frågan om återvinning och återanvändning är mycket aktuell, berättar Lotta Kökeritz. Naturvårdsverket ser till exempel över hur insamling av textiler ska regleras och regeringen har gett uppdrag åt Ola Alterå, tidigare statssekreterare i näringsdepartementet 2006 – 2010, att utreda hur man kan öka återanvändandet i Sverige generellt, inte bara textilier. Myrorna, som varit i branschen länge, är en central och viktig part i samtal och diskussioner med andra aktörer och med myndigheter i avfalls- och miljöbranschen. De förändringar som sker är dramatiska för 120-åringen.

— Vi är i dag konkurrensutsatta på alla områden där vi verkar, säger Caroline Andermatt. Dels har vi konkurrens när det gäller själva gåvan: "Får vi inte din snygga skjorta när du är trött på den så får vi problem". Vi har inte ett inköpskontor, utan är helt beroende av att människor skänker till oss och där har konkurrensen ökat för oss på många sätt men även när det gäller kvalitativ arbetsträning.

Försäljning på Blocket konkurrerar

Det tredje område där man från Myrorna ser ökad konkurrens är försäljningen. Folk väljer i dag att själva sälja på Blocket eller byta kläder med bekanta. Caroline Andermatt menar att Myrorna nu måste stärka sitt kunnande i att bli mer professionella för att klara den förändrade situationen. Myrorna behöver tänka långsiktigt, strukturerat och jobba med processer och styrdokument. Samarbetet med kommuner och återvinningscentraler runt om i Sverige kräver att Myrorna måste vara transparenta i allt de gör och att det ska finnas spårbarhet.

Samarbete med Åhlens, Lindex och Indiska

Myrorna har också samarbete med vad de kallar "nyhandeln", med stora kedjor. Åhléns skänker alla kläder, textilier och saker de inte kan sälja i sina butiker till Myrorna. Lindex och Indiska har insamling i sina butiker och Indiska har gått ett steg längre och säljer jeans från Myrorna i sina butiker.

— Vi lever inte längre bara i den ideella världen och vi går från att bara ha varit en second handaktör till att bli en samhällsaktör, menar Lotta Kökeritz.

Arbetsträning och språkträning

Den arbetsträning Myrorna erbjuder är särskilt eftertraktad. Flyktingsituationen gör att man också får ta emot många som behöver språkträning, vilket sker i samarbete med studieförbundet ABF. Alla utmaningarna till trots utstrålar Caroline Andermatt en optimism inför framtiden.

— Vi brukar säga att vi "sadlar en häst medan vi rider", säger hon och menar att det är helt nödvändigt för att inte tappa fart.

Hon prisar det värdefulla engagemanget hos Myrornas medarbetare. Det är få organisationer som har den kraft Myror¬na har i sina medarbetare och det är avgörande för att fortsätta växa och kunna ge Frälsningsarmén ett stabilt överskott till det sociala arbetet.

— Nu måste vi koppla ihop det stora engagemanget och viljan med ett mer strukturerat arbete där vi arbetar i processer med styrdokument, avslutar Caroline Andermatt.

Myrorna i Uppsala

Nya Stridsropet besökte Myrornas butik på Kungsängsgatan i Uppsala och träffade där Murat Kaplan som arbetat i butiken i mer än fem år.

– Det bästa är återvinningen och att folk hittar det de vill ha, säger Murat Kaplan. Det är inne med second hand nu, vi har en av de bästa butikerna i Sverige med cirka 2000 besökare varje dag och det är alltid folk här inne.

I Uppsala finns för närvarande tre butiker, dels butiken där Murat Kaplan arbetar, men också en butik i industriområdet Boländerna. Den tredje butiken, som snart ska läggas ner, ligger på Sysslomansgatan. Allt som lämnas in i butiken skickas till Myrornas centrala sortering. Murat Kaplan tycker att det är bra är att kläderna kommer prismärkta från sorteringen tillbaka till butikerna. Han berättar att en del kunder försöker byta prislappar eller tar bort dem för att kunna köpa billigare.

– Det går inte hos oss. Vi sätter dit en extra prislapp under vårt stöldskydd med priset, avslöjar Murat Kaplan. Alla varor över hundra kronor är larmade.

Fakta

• 34 antal butiker.

• 370 anställda.

• 2500 samarbetare per år (600/månad).

• 26 000 besökare i butik per dag.

• 23 ton textiler per dag.

• 730 426 sålda böcker 2015.

• 30 miljoner kronor i överskott 2015, kompenserat för momseffekten.

Historia

• 1896: Några damer startar Myrorna i Stockholm.

• 1899: Frälsningsarmen tar över verksamheten.

• 1899: Första butiken öppnas i Stockholm.

• 1907: Göteborg får sin första butik.

• 1915: Myrorna öppnar butik i Malmö.

• 1980: Myrorna blir fristående affärsdrivande verksamhet inom Frälsningsarmén.

Text och foto: Jonas Nimmersjö