Rätten att bestämma över sina egna liv
Jenny är boendesamordnare och kontaktperson för kvinnorna som hon stöttar praktiskt och i samtal. Hon nämner att det finns de vars kropp sålts över halva världen och många barn har både bevittnat och själva utsatts för våld.
– Många har lidit otroligt mycket. Det är tungt och ibland känns det hopplöst, tröstlöst och frustrerande, särskilt när åtal inte leder till dom eller föräldrars vilja går före barnens bästa, menar Jenny.
– Men det är mycket kärlek här och det är en otrolig gåva att få vara med dem en bit på vägen, att få ge uppmuntran och hopp och vara delaktig i livsavgörande förändringar för mammorna och barnen, fortsätter hon.
Helena påpekar att de är en troende personalgrupp som har ögonen fästa på just hoppet och som kan lägga fram det svåra i bön. Om de boende vill vara med på morgonbönen så är de välkomna, efterfrågas söndagsskola eller liknande för barnen så går det att ordna. En av kuratorerna är Eli som också ägnar mycket tid åt samtalsstöd.
– Kvinnorna behöver få förståelse för hur en sund relation ser ut, lära känna sina gränser och hitta sitt ”nej.” När de växer i självkänsla börjar de också lita på sina egna bedömningar och blir medvetna om rätten att bestämma över sina liv, menar hon.
Jenny beskriver hur de som anländer kan ha en askgrå nyans i ansiktet, gå med nedböjda huvuden och undvika omgivningen. De lämnar sedan Skogsbo i ett helt annat skick, medvetna om att det finns frihet, rättigheter och människor som bryr sig om dem.
– Det är helt fantastiskt att se och många går härifrån mer självständiga och med en större tro på sig själva och framtiden, säger Jenny.
Kvinnorna får alltid leva med ett risktänk
Vistelsetiden på Skogsbo brukar vara tre– åtta månader och det är Socialtjänsten som avgör när det är dags för en kvinna att lämna och gå vidare. Då ska det vara tryggt och säkert för henne att skaffa ett eget boende och veta hur hon ska agera om hon skulle träffa på sin plågoande. Ofta kan man inte återvända till sin tidigare bostad, arbetsplats, skola och gemenskap, eller ens stad. Ibland lyckas en man hitta kvinnan i det nya hemmet och då tvingas hon flytta ännu en gång.
– De får alltid leva med ett risktänk och försöka lita på att samhällets skyddsnät funkar och att inga uppgifter sipprar ut, påpekar Helena.
Hon nämner en artikelserie i Aftonbladet där det framkommer att kvinnor som levt under hot slagit larm, men då det inte har följts upp har misshandeln från männen fortsatt och slutat med dödlig utgång.
– Vi måste ta alla rop på hjälp på allvar. Jag önskar att fler män blev dömda och att kvinnorna lättare kunde komma in på bostadsmarknaden. Om de lever med en man som vägrar sälja bostaden så är det svårt att gå vidare, säger Helena.
Ett mer positivt exempel är en kvinna som återvände till hemlandet där hon lyckades öppna en butik. Andra har fått både nytt boende och jobb efter tiden på Skogsbo.
– När det händer blir man glad, när allt faller på plats. Och jag hoppas kvinnorna känner sig stärkta när de åker härifrån, säger Helena.
Om du behöver hjälp:
Kontakta kvinnofridslinjen på tel. 020-50 50 50
Text och foto: Teresia Jansson
Artikeln har publicerats i tidningen Stridsropet nr 1 - 2024
Fakta om skogsbo
- Anställda: Tretton personer, däribland kuratorer, boendesamordnare, boendestödjare och en socionom.
- Platser: 13–15 för kvinnor, varav tre för kvinnor som utsatts för människohandel, och cirka 21 platser för barn.
- Bostäder: Elva små lägenheter och två större.
- Sagt av placerande socialsekreterare: ”Jag är så nöjd med er kunskap och fina och professionella bemötande!”. ”Ni gör ett otroligt bra jobb och kvinnorna kan knappast få ett bättre stöd än när de bor hos er”. ”Jag har bara bra saker att säga!”.
Fakta om skyddat boende
Skyddade boenden i Sverige (2019): 282
Huvudman: Kommuner (9 %), ideella föreningar – oftast kvinnojourer (54 %), privata bolag (37 %).
Personer på skyddade boenden under minst en natt under perioden 1 augusti 2018–31 juli 2019: Cirka 6500 vuxna och 6200 barn.
Process för placering på skyddat boende: Den utsatta kontaktar Socialtjänsten i sin kommun, (kvällstid: socialjouren). Om det finns ett akut hot får personen en tillfällig placering på skyddat boende direkt. I annat fall gör Socialtjänsten en utredning och föreslår en plan, exempelvis flytt till skyddat boende, samtalsstöd och/eller hjälp att kontakta Polisen, vården, Skatteverket etc. Placering på skyddat boende är valfritt, såvida inte barn finns med i bilden. Att göra en polisanmälan är inte nödvändigt för att få en plats på ett skyddat boende. Även förövaren kan få hjälp med att ta itu med sitt beteende.
Källa: Kartläggning av skyddade boenden i Sverige (socialstyrelsen.se)