Barnen på vårt skyddade boende
På ett av våra skyddade boenden finns plats för 15 kvinnor och omkring 21 barn. Nu bor här 18 barn, som alla bär på samma erfarenhet – deras mammor har utsatts för våld av barnens pappa, eller mammans nya man. Det betyder att barnen också har utsatts för våldet. I olika grad har de sett och hört. Flera har gått emellan för att försöka få pappan att sluta. De bär så många känslor inom sig. Skam. Skuld. Kärlek. Längtan. Rädsla. Oro.
Här på det skyddade boendet ges barnen en chans att landa, bearbeta, leka, prata, pyssla, börja i ny skola. Här erbjuds en fristad, en plats fri från våld, en trygg plats. Veckorna före jul har föregåtts av pyssel, pyntning, förberedelse av mat, och naturligtvis inslagning av julklappar (i hemlighet så klart).
”Det här var vår första jul utan våld!”
Barnen undrar om tomten kan hitta hit, kan han komma till ett skyddat boende? Kan ni tänka er lyckan när de efter julmat, sång, lek och julgodis tittar ut genom fönstret och ser hur han kommer gåendes mot huset bärandes på sin säck! När sista julklappen är utdelad och vi vinkat hej då till tomten (hmm, undrar förresten vem det var – alla var ju kvar i rummet!) kommer en av mammorna fram – lycklig och tårögd. ”Tack, det här var vår första riktiga jul. Vår första jul utan våld.” Och kanske det är den största julklappen av alla – en jul av glädje, frid och hopp (förutom en Elsadocka, ett legoset, en trollerilåda…).
Det är ju faktiskt vad hela julen handlar om – Jesus kommer med budskapet om räddning, hopp, frid och glädje till folket. Det är stort och tänk - det får vi vara med och förmedla!
Text: Helena Andersson, verksamhetschef för Frälsningsarméns skyddade boende Skogsbo
Artikeln är publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 5 - 2021