Porrtittande upplevs som otrohet
Sedan starten för 3,5 år sedan har Starta Om haft omkring 15 samtalsgrupper med fem-sex deltagare i varje som möts online vid fem tillfällen. Ofta har männen precis ertappats av eller bekänt för sin partner att de har en hög porrkonsumtion. Pandemin kan också vara en orsak till att fler som porrsurfar blir upptäckta av den de lever med då det är svårare att gömma undan den ovanan hemma. Inte sällan är det just partnern som pushar på angående att söka hjälp och en del hotar med separation/skilsmässa.
— Ofta är de arga och sårade och tycker att porrtittande är otrohet. Och när man frågar männen om de hade kunnat förlåta sin partner om situationen var omvänd så är det många som säger att de inte skulle kunna göra det, säger Christian Edlund.
Porren dämpar ångest, stress och tristess - kortsiktigt
Frans Ljungblahd, ansvarig för det sociala arbetet på Frälsningsarméns kår i Umeå, är precis som Christian Edlund, med i styrgruppen för Starta Om. Han leder även stödgrupper och har enskilda samtal med män som behöver hjälp att ta sig ur ett porrmissbruk. Ofta ligger det ensamhet, utanförskap, mobbning och känslan av att vara bortvald bakom porrkonsumtionen.
— Många har från ung ålder ett inlärt beteende att dämpa ångest, stress och tristess med porr men det ger bara kortsiktig lindring. På längre sikt förstör det relationer. Och vi ser att när de väl öppnat sig för oss så är de helt trasiga och fyllda av skam, säger Frans Ljungblahd.
”Jag vill inge hopp om befrielse, helande och upprättande”
En del har hänvisats till honom via omkringliggande kyrkors själavård och andra har hittat Starta Oms hemsida på nätet. Vid ett första enskilt samtal lyssnar han mest och nästa gång ställer han frågor om beteendet och hur det påverkar mannens liv och kvinnosyn. Det blir också prat om känslor och skillnaden mellan exempelvis ilska och sorg, om sunt sex och närhet och vad som händer i hjärnan när man ser på porr. Att bli påkommen av arbetskollegor, barn eller fruar, leder inte sällan till förödande konsekvenser.
— Att få lyssna till så många livsöden om utsatthet och destruktiva familjesituationer är tufft och berörande men det är stort att få det förtroendet, säger Frans Ljungblahd.
— Och det ger mig mycket att få inge hopp om befrielse, helande och upprättande och att få vara med och hjälpa någon hantera sin vardag på ett bra sätt. Jag lär mig också mycket av att ta del av klienternas resor, fortsätter han.
Kvinnor känner ofta ännu mer skam
Det händer att kvinnor som har problem med porrberoende hör av sig och inom Starta om har alltid stödpersonerna kontakt med klienter av samma kön. Den som möter kvinnorna är Johanna Lindhult, pastor, själavårdare och projektutvecklare på Starta Om. Enligt henne brukar kvinnorna känna ännu mer skam än männen. Ofta tänker de att porrberoende är ett enbart manligt problem och tror att inga andra kvinnor brottas med det. Att porren främst riktar sig till män och medverkar till en skev kvinnosyn gör saken än mer komplicerad.
— Alla kvinnor jag träffat på som är porrberoende vet med sig att det är en smutsig industri som förtrycker kvinnor och skammen över att ändå vara en konsument blir ett problem i sig. De behöver hjälp med båda delarna, säger Johanna Lindhult.
Att prata med andra om porrberoende
Nyckeln för att bli av med ett porrberoende är samma som för övriga typer av missbruk, menar Christian Edlund. Nämligen att prata med andra om det och på så vis bryta skammen men också att inse det egentliga problemet som orsakar beteendet och att ta hand om ande, själ och kropp.
— Vi får hela tiden rapporter om att ”när jag började berätta för er och för gruppen så började det hända grejer.” Det är också viktigt att fundera över när och i vilka sammanhang man faller dit och att tillgodose behoven av exempelvis sömn och motion, säger han.
— Om någon är kristen kan jag ibland flika in att jag tror han/hon behöver Jesus men det är inget vi prackar på någon, fortsätter Christian Edlund som också är pastor.
Anhöriggruppen blir värdefull
Då det främst är män som söker hjälp angående porrmissbruk utgörs oftast de anhöriga som drabbas av kvinnor. På Starta Om blir man regelbundet kontaktade av dessa som också de söker stöd i situationen.
I dagsläget pågår enskilda samtal med 14 anhöriga och nyligen avslutades den första anhöriggruppen, bestående av fyra kvinnor.
— Det är en stor befrielse för dem att träffa andra i samma situation. De kan stötta varandra och dela med sig av tips och råd, säger Johanna Lindhult.
— Problem med porr är ett så intimt ämne som man inte gärna pratar om så man kan känna sig väldig ensam i detta, fortsätter hon.
Hon nämner att många inte vet hur de bör och får reagera när de inser att deras respektive konsumerar porr eller vad man ska säga till omgivningen om man avslutar relationen. Det är vanligt att hamna i ett medberoende då man börjar ljuga för att täcka upp för mannen. Dessutom påverkas kvinnornas självkänsla av det faktum att deras män ser och fantiserar om mängder av andra kvinnor som kanske också har ett helt annat utseende än dem.
— Självbilden och tilliten rasar i botten och då är de viktigt att kvinnorna fångas upp och får stöd. De behöver andrum och hjälp med att sätta ord på sina känslor. De har rätt att bli arga och ledsna och ansvaret bör läggas där det ska vara. Det är den porrberoende som gjort fel och som bör ta konsekvenserna av sitt handlande genom att söka hjälp och stöd, säger Johanna Lindhult.
— Men det bästa med min roll är när jag kan släppa taget om en kvinna, när hon säger att de har de bra i relationen nu, att de kommunicerar mycket bättre och att de hittat verktygen och nycklarna för att få livet tillsammans att fungera, fortsätter hon.
Söker fler volontärer som vill vara samtalsledare
Frans Ljungblahd ska snart starta sin tredje samtalsgrupp för män. Det händer att de som hör av sig inser att de inte riktigt är redo att ta itu med sin porrkonsumtion men de allra flesta vill ha fortsatt kontakt varje eller varannan vecka. Frans Ljungblahd tror att kännedomen om denna möjlighet hos Starta Om kommer sprida sig vidare till fler som behöver stöd på området. Och tacksamheten över att detta forum finns är stort.
— Många anser att detta har varit livsavgörande. En del säger att de inte är klara i processen än men att de har påbörjat någonting och att de har fått en tro på att kunna förändra sin vardag, säger Frans Ljungblahd.
Enligt Christian Edlund är behovet av den här typen av samtalsgrupper enormt och han nämner att man söker fler volontärer som vill vara samtalsledare, i synnerhet kvinnor. Han hoppas på att arbetet ska växa och att man vågar prata mer om porrkonsumtion innanför kyrkans väggar.
— Vår vision är att se en porrfri kyrka och drömmen vore att det fanns samtalsgrupper i alla kyrkor, en för kvinnor och en för män, säger han.
Förebyggande arbete för barn- och ungdomar
Inom barn- och ungdomsarbetet på kåren i Umeå har man börjat prata om sexualitet och Frans Ljungblahd menar på att kyrkan behöver ta tillbaka synen på sex som någonting fint och kärleksfullt. Han understryker vikten av förebyggande arbete och att inte bara agera när någonting har gått fel. Han nämner också den senaste tidens händelser då flera kvinnor runtom i Sverige har dödats av närstående män.
— Jag tror att våldet mot kvinnor är väldigt kopplat till porren så det är viktigt att vi lyfter detta. Om man sitter ner och pratar så tror jag inte att någon människa i världen tänker att kvinnorna i filmerna vill vara med om detta, säger Frans Ljungblahd och syftar på den brutalitet som numera ofta präglar porren.
Text: Teresia Jansson
Foto: Jonas Nimmersjö