En inblick i Sveriges moderna slaveri
Under 2021 hade Frälsningsarmén i Sverige 414 kontakter med potentiellt utsatta för människohandel och antalet som gavs uppföljande stöd och skydd hade mer än fördubblats sedan 2020. Det visar Frälsningsarméns lägesrapport om människohandel och arbetskraftsexploatering som släpps i dag den 27 januari 2022. Rapporten pekar bland annat på brist på kunskap och utbildning hos ansvariga myndigheter, hinder i myndighetssamverkan på grund av sekretessfrågor och bristfälliga brottsoffer- och barnperspektiv. Samtidigt lyfter den goda exempel från våra grannländer Finland och Norge.
Frälsningsarmén har de senaste åren upplevt en ökad tillströmning av offer för människohandel och arbetskraftsexploatering i Sverige, framför allt vid Frälsningsarméns specialiserade skyddade boenden och traffickingcentret Safe Havens.
Rapporten ”Modernt slaveri i Sverige – med erfarenheter ur ett nordiskt perspektiv” sammanfattar några av de viktigaste rapporterna på området, lyfter utmaningar i arbetet och goda lärdomar från Norge och Finland.
– En utmaning i Sverige är myndighetssekretessen som gör att en myndighet kan ha intressant information men av integritets- och sekretesskäl inte får dela den, vilket kan gynna de kriminella organisationerna som tjänar på de här brotten. Där kan vi lära av Finland som har en nationell samordnare i denna typen av frågor, som kan säkerställa att alla myndigheter jobbar mot samma mål och att det inte uppstår luckor mellan myndigheterna i arbetet mot människohandel och människoexploatering. I Norge finns bland annat en vilja att ge uppdrag och resurser till och samarbeta med civilsamhället på ett sätt som vi skulle vilja se även i Sverige, säger Ellinor Lavmo, som arbetat som researcher och projektledare för rapporten.
Rapporten, som bygger på intervjuer med civila samhället och relevanta myndigheter, visar också det bristfälliga brottsoffer- och barnperspektivet när det gäller människohandel.
– Siffrorna pekar på en enorm utsatthet i ett svenskt skuggsamhälle där de flesta inte vågar ta kontakt med myndigheter av rädsla för att utvisas. Vi måste ha ett mycket bättre och mer genomgående brottsofferperspektiv för de utsattas rättigheter i enlighet med de internationella åtaganden som Sverige har förbundit sig till. De ansvariga myndigheterna kan inte låta detta gå helt obemärkt förbi, säger Madeleine Sundell, Frälsningsarméns nationella samordnare mot människohandel.
Andra brister som lyfts gäller tillämpningen av lagen mot människoexploatering, kunskapen och utbildningen hos ansvariga myndigheter, och avsaknaden av tydliga resurser, mandat och strukturer.
Rapporten utmynnar i en uppmaning till Sveriges regering att som första prioritet i kampen mot arbetskraftsexploatering uppdatera den nationella handlingsplanen mot människohandel från 2018, så att den bättre omfattar alla former av människohandel.
Regeringens uppdaterade nationella handlingsplan bör innehålla följande:
- En oberoende rapportörsfunktion som kan övervaka efterlevnaden av människohandelsoffers rättigheter samt granska och följa upp brister i myndigheters arbeten.
- Ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att vid misstanke om exploatering inspektera arbetsvillkor och löner.
- Ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att (1) avsätta medel för ett hållbart nationellt stödsystem för alla former av människohandel för att säkerställa tillgång till adekvat skydd och stöd (inklusive skyddade boenden) för alla offer, oavsett ålder, kön eller utnyttjandeformer, (2) implementera en nationell hotline/stödtelefon, bemannad dygnet runt, varje vecka året runt, dit allmänheten och potentiellt brottsutsatta kan vända sig för att få hjälp, med information till utländska arbetstagare om deras rättigheter på den svenska arbetsmarknaden.
- Gör Åklagarmyndighetens riksenhet enhet mot internationell organiserad brottslighet till ansvariga åklagare i samtliga fall när det gäller ärenden av människohandel och människoexploatering.
- Tillåt ytterligare aktörer att ansöka om tillfälliga uppehållstillstånd (reflektionsperiod) för offer för människohandel och möjlighet att förlänga perioden till minst 90 dagar.
- Förtydliga regelverket kring sekretess för att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte mellan offentliga myndigheter när det gäller att bekämpa samtliga människohandelsbrott.
- Öppna upp möjligheter i utlänningslagen så att potentiella offer för människohandel kan polisanmäla och medverka i rättsprocess utan rädsla för utvisning.
- Implementera Sveriges Manual vid Misstanke om Människohandel i praktiken, med ett stärkt fokus på arbetskraftsexploatering och barnperspektivet.
- Säkerställ att människohandelslagstiftningen tillämpas korrekt och tillse att barn som utsatts alltid betraktas som offer för människohandel och inte människoexploatering.
Fakta
Under 2021 hade Frälsningsarmén kontakt med 414 potentiella offer för olika former av människohandel, jämfört med 313 under 2020. Av dessa fick 205 personer, varav 32 medföljande barn, uppföljande skydd och stöd. 61 av dem hade varit utsatta för arbetskraftsexploatering.
Vår rapport på svenska och engelska att ladda ner
Modernt_slaveri_i_sverige-en_lagesrapport_fran_fralsningsarmen220127-01_Svenska.pdf
Modern_Slavery_in_Sweden–TheSalvationArmySweden_status_report220127-01_English.pdf