Ny kull med volontärer stöttar offer för människohandeln

Holländsk modell

Safe Havens bygger på den holländska modellen ”Perspecitve on Rights” och startades i Stockholm som ett pilotprojekt inom ramen för ett EU-projekt förra våren. Då fick 15 juridik- och socionomstuderande gå en volontärutbildning med syftet att agera ”legal buddies”. Det innebär att de bygger upp trygga relationer med och ger stöd på olika sätt till utsatta personer de kommer i kontakt med via projektet. En eftermiddag i veckan, har Frälsningsarméns EU-center drop-inöppet för att ta emot just dem som är utsatta för människohandel eller befinner sig i gråzonen på området. Volontärerna matchas med rätt person utifrån lämplighet, komptens och passande språkkunskaper.

”De vi möter är stressade och trasiga”

Fanny Ljungholm, socionom och kårledare för Kungsholmskåren, leder verksamheten. Hon nämner att de människor de fått kontakt med under förra året har varit från olika länder, i olika åldrar och haft olika upplevelser i bagaget.

- Vi har mött väldigt utsatta personer som har hamnat mellan stolarna och utanför samhällets skyddssystem. De är stressade och trasiga men vi vill ge dem perspektiv och tillgång till sina rättigheter och få dem att förstå att de är värda att få stöd och hjälp, säger hon.

Advokater från Brottsbyrån och Asylbyrån bidrar med expertkunskap

Andra inom Frälsningsarmén som är med och leder Safe Havens är Madeleine Sundell, jurist, och Larisa Lacatus, verksamhetschef för EU-centret. Advokaterna Silvia I. Åkermark från Brottsbyrån och Karin Gyllenring från Asylbyrån, bistår därtill med sina kompetenser inom asylrätt och brottmål. Även Plattformen Civila Sverige mot Människohandel och nyckelaktörer från ansvariga myndigheter bidrar med kunskap och kan hänvisa de utsatta till rätt instanser.

Åtta nya volontärer – alla juridikstuderane

EU-projektet gav goda resultat 2018 och därför beslutades det att verksamheten skulle fortsätta under 2019. Enligt Fanny Ljungholm har det hänt mycket under det gångna året. Det har stundvis varit ganska utmanande och eftersom de började från grunden så jämför hon det lite med att bygga en båt samtidigt som man seglar den.

- Det har varit jättespännande att se volontärernas kompetens, nyfikenhet och engagemang och hur de har utvecklats tillsammans, men också att se vilka människor som hänvisas till oss och vilka behov det finns, säger hon.

Nu har man tagit in åtta nya volontärer och den här gången föll det sig så att alla är juridikstuderande. De kommer alla att träffas under fyra tillfällen i vår. En av dem är Catalina Calderon Ågren, 48 år, som är klar med sina studier med inriktning på migration och barns rättigheter. Hon kommer ursprungligen från Chile.

- Jag har hört mycket om människohandel i Colombia och Mexico och jag kan känna mig orolig när vi reser dit med barnen. Jag hoppas på att lära mig om hur situationen ser ut i Sverige och att jag ska kunna hjälpa till, säger hon.

Behovet av en medmänniska

Veronica Algerstam, 25 år, har gjort sitt första år som volontär. Hon blev klar med sin socionomutbildning förra våren och har haft kontakt med en kvinna som fått uppehållstillstånd i Italien. Där blev kvinnan utnyttjad men lyckades ta sig därifrån till Sverige. Även om hon behövde viss hjälp med det juridiska så var hon kanske främst i behov av stöd från en medmänniska som kan det svenska språket och som vet hur vårt samhälle fungerar.

- Det har varit jätteintressant och jag har fått klargöra sådant hon inte har förstått och fått vara någon som hon har kunnat prata med och hålla sig till, säger Veronica Algerstam.

Tack vare volontärrollen fick Veronica i höstas anställning på ett av Frälsningsarméns skyddade boenden. Hon håller i stödsamtal, lägger upp strukturer och rutiner, och då en del boende har barn med sig så arbetar hon nu med frågor som innefattar barnperspektivet.

- Jag har lärt mig mycket om människohandel, och Safe Havens är en bra inkörsport till att arbeta med den här typen av fall. Och det finns så mycket kunskap bland dem som arbetar i projektet, säger Veronica.

”Jag har fått insyn i hur tuff och snårig asylprocessen är att jobba med”

En annan som varit med under föregående år är Elias Johansson, 26 år. Han har nu fem terminer kvar på sin juristutbildning. Han har fungerat som legal buddie åt två kvinnor från Nigeria. Innan de kom hit hade den ena blivit utnyttjad inom sexhandeln i Italien och den andra i Spanien. Båda har fått avslag på sina asylansökningar här så Elias har försökt stötta dem och hitta framkomliga vägar inom detta.

- Jag har fått insyn i asylprocessen och märkt hur tufft och snårigt det är att jobba med så svåra frågor. Man måste verkligen ha ett driv. Men att vara volontär i projektet har gjort mig ännu mer intresserad av den typen av juridik som rör utsatta människor, säger han.

Arbetet inom Frälsningsarmén

Även andra personer och instanser inom Frälsningsarmén har varit delaktiga i projektet på olika sätt. Vissa har bidragit med förebyggande arbete, andra med återintegration i offrens hemländer, och med sina olika kunskapsområden har de kunnat utbilda varandra. En viktig parameter är att lära sig känna igen indikatorerna på att någon befinner sig i människohandel.

- En del förstår inte alltid att de är offer och litar mer på dem som utsatt dem för detta än på oss. Och ser man inte sitt eget värde så är det svårt att ta rätt beslut i livet, menar Fanny Ljungholm.

Trygghet och tillit är a och o

Tanken framåt är att göra en del av volontärerna mer mobila genom att de vistas ute i Frälsningsarméns sociala verksamheter i förorten. På så vis kan de bygga relationer på lokal nivå. Fanny Ljungholm har upplevt hur viktigt det är med stabilitet och kontinuitet i arbetet för att skapa trygghet och tillit, som att ha öppet vid samma tid och på samma plats varje vecka och att ha tillräckligt med bemanning då. Även om året har bjudit på sina utmaningar så tycker Fanny Ljungholm att hon får mycket tillbaka genom det hon gör, att få göra något ”som på riktigt gör skillnad”.

- Det här är en roll inom Frälsningsarmén som jag brinner för och något jag tror är vårt uppdrag. Just att vara integrerade i samhället och förstå den verklighet människor lever i och kunna lyfta dem med hjälp av verktyg som fungerar, säger hon.

- Det jag har kunnat se med mina egna ögon är hur stödet vi gett har varit läkande och hjälpande när det gäller att ta nya kliv i livet. I en utvärdering vi gjort har även människor sagt att de känt sig stöttade och trygga och att de fått perspektiv på sina rättigheter, så det känns jätteroligt, fortsätter hon.

Under 2018 påbörjades ett det viktiga samarbeten med myndighetsansvariga inom människohandelsfrågan i olika delar av Sverige. I planerna för detta år finns att starta upp Safe Havens ”Perspecitve on Rights” i fler städer, förhoppningsvis med start i Malmö och Göteborg.

Text och foto: Teresia Jansson

Co-Funded by the Asylum, Migration and Integration Fund of the European Union