Ny handlingsplan mot människohandel

Det är slutsatsen i den rapport som Frälsningsarmén har tagit fram för att illustrera aktuella frågeställningar och de viktigaste utmaningarna förknippade med att bekämpa exploatering av arbetskraft. I rapporten om Sveriges moderna slaveri med fokus på den växande arbetsexploateringen har vi analyserat vår egen erfarenhet av att arbeta med uppsökande och praktiskt skydd och stöd till offer för människohandel. Med fokus på att hitta utmaningar och goda lärdomar har vi genomfört intervjuer med nyckelaktörer inom myndigheter och civilsamhället samt sammanställt den senaste forskningen och rapporterna på området.

Identifierade utmaningar i arbetet mot människohandel

Några av de utmaningar som vi har identifierat är:

• Avsaknad av nationell styrning med tydliga resurser, mandat och strukturer för människohandel

• Brist på kunskap och utbildning hos ansvariga myndigheter.

• Hinder i myndighetssamverkan på grund av sekretessfrågor.

• Bristfälligt perspektiv på brottsoffren och deras rättigheter till skydd och stöd.

• Bristfällig tillämpning av människohandelslagstiftningen gällande arbetskraftsexploatering.

• Begränsad rättspraxis i hela rättskedjan gällande såväl polisanmälningar, åtal som domar. Rapporten har ett nordiskt komparativt perspektiv och lyfter fram lärdomar från våra grannländer Norge och Finland som vi gärna ser att Sverige inspireras av. Bland annat har Finlands arbetsmiljöinspektioner ett mandat att inspektera löner och arbetsvillkor som gör att de enklare att identifiera arbetskraftsexploatering. I Norge finns generösa finansiella resurser för civilsamhällets insatser mot människohandel, Frälsningsarmén driver till exempel ett skyddat boende med särskilt uppdrag för män utsatta för arbetskraftsexploatering. I båda länderna finns en nationell hotline för information och stöd.

Vad en ny handlingsplan bör innehålla

Regeringens uppdaterade nationella handlingsplan för alla former av människohandel bör innehålla följande:

• En oberoende rapportörsfunktion som kan övervaka efterlevnaden av människohandelsoffers rättigheter samt granska och följa upp brister i myndigheters arbeten.

• Ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att inspektera arbetsvillkor och löner.

• Ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att avsätta medel för ett hållbart nationellt stödsystem för alla former av människohandel samt tillse att det finns en nationell jourtelefon, 24/7, varje vecka året runt, dit allmänhet och utsatta människor kan vända sig för att få hjälp, med information om deras rättigheter.

• En sammanhållen handläggning av alla ärenden av människohandel och människoexploatering hos Åklagarmyndighetens nationella enhet mot internationell organiserad brottslighet (RIO) där det finns upparbetad kompetens i frågorna.

• Implementera Sveriges Manual vid Misstanke om Människohandel (MMM) i praktiken med stärkt fokus på arbetskraftsexploatering och barnperspektivet.

• Se till att bredda möjligheten för ytterligare aktörer att få ansöka om reflektionsperiod för människohandelsoffer samt se över periodens behov av förlängning till minst 90 dagar.

• Lös problemen med myndigheters svårigheter att dela sekretessbelagd information.

• En mer korrekt användning av människohandels- och människoexploateringslagstiftnigen och se till att barn alltid betraktas som offer. I december uttalade sig Sveriges nytillträdda statsminister, Magdalena Andersson, om att regeringen vill att det ska bli svårare att utnyttja utländsk arbetskraft. Det ska bli spännande att se om det ligger någon verklig sprängkraft bakom orden.

Madeleine Sundell, Frälsningsarméns nationella samordnare mot människohandel

Artikeln är publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 1 - 2022