EU-migranter får mat och Guds ord

Efter att den här artikeln skrevs har EU-centret blivit en egen verksamhet och flyttade i augusti 2016 verksamheten till Kungsholmskåren i Stockholm. Verksamheten är den samma men adressen en annan.

Eftermiddagarna är specifikt öppna för målgruppen EU-migranter

Det är onsdag eftermiddag och gästerna på Frälsningsarméns sociala center vid Hornstull i Stockholm är i full färd med att fika och samtala. Medryckande musik på olika språk spelas i högtalarna och vissa av besökarna sitter tysta medan andra pratar och skrattar högt. Snart ska kaplan Rouslan Verbitski börja andakten som sker på engelska men kan tolkas till svenska, italienska, spanska, polska, ryska, romani chib, engelska, franska, tyska, rumänska och turkiska. Eftermiddagarna är specifikt öppna för målgruppen EU-migranter och 2014 hade man 1700 gäster, varav de flesta kom från Rumänien, andra från Bulgarien eller var tredjelands¬medborgare.

Det blev en ökad risk för konflikter mellan två målgrupper

Tidigare mötte man målgruppen inom ramen för den befintliga verksamheten, men med tiden ökade antalet EU-migranter och personalen såg en ökad risk för konflikter mellan den traditionella målgruppen och den nya, samt en frustration hos personalen att inte kunna bemöta alla gäster på ett ändamålsenligt sätt. Därför delade man upp verksamheten i två delar och Center för EU-migranter öppnade sina dörrar den 17 mars 2014.

Många desperata människor som söker sig till Sverige

Sedan dess har cirka 50 personer varje vardag kommit för att få mat, nytvättade kläder, duscha, rådgivning, andakt, utbildningsinsatser och gemenskap. Målet är att besökarna ska kunna känna sig förstådda, lyssnade på och väl bemötta utifrån sina behov och utifrån en kristen grundsyn.

- Då allt fler desperata människor söker sig till Sverige som det enda alternativet för ett bättre liv för sig själv, eller för familjen som befinner sig i hemlandet, är det lätt att de hamnar i olika kriminella kretsar av organiserad brottslighet eller människohandel. De behöver någon som kan sträcka ut handen och ge hjälp, säger Larisa Lacatus.

Larisa Lacatus är verksamhetsansvarig för centret för EU-migranter. Hon är själv från Rumänien och utbildad jurist och verksamhetsutvecklare. Tillsammans med kollegorna på centret arbetar hon för att samla in mer kunskap om gruppen romer från Rumänien, men även tredjelandsmedborgare, för att ta reda på varför de kommer till Stockholm, hur de lever här och vilka behov de har, förutom de som redan är kända. Tillsammans med berörda intressenter och samarbetspartners samt Frälsningsarméns ansvariga analyseras sedan kunskapen som projektet får in och utifrån den ser man om, och i så fall hur, man kan möta gruppens behov bättre.

- Vi vill ta vårt ansvar och möjliggöra EU-migranternas rätt till ett kvalitativt liv och se till att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är fria och lika i värde och rättigheter. Det är viktigt att vi alla i Sverige ser värdet i människor och ger den hjälp vi kan erbjuda, säger Larisa Lacatus.

Fraga och Ionel är två av gästerna som regelbundet besöker centret. Deras historia är som många andras, de såg ingen framtid i Rumänien varken för sig själva eller för sina barn. Så de bestämde sig för att lämna barnen att bo med sin mormor och själva begav de sig till Sverige för att tigga. De bor på madrasser utomhus och ibland får de plats på ett härbärge.

"Vi har det bättre här i Sverige än vi har det i Rumänien"

- Vi har det bättre här i Sverige än vi har det i Rumänien, människor här är trevliga och sociala och bryr sig om, men vi tänker på barnen hela tiden, säger Ionel.

Hit till Frälsningsarmén kommer de för att få mat och höra på Guds ord.

- Vi har fått en tro på Gud här, ja, jag känner mig som en ny människa. Jag känner Gud när jag ber och tror att Gud har välsignat oss mycket här i Sverige. Här på Frälsningsarmén har vi fått hjälp med mycket, bland annat med en remiss till sjukhuset för min man som är jättesjuk, säger Fraga.

Arbetsmodellen

Larisa och hennes kollegor har utarbetat en integrerad arbetsmodell som gör att en gäst samtidigt kan få hjälp med sjukvård, att söka jobb och även själavårdande eller motiverande samtal för att kunna nå de mål som han eller hon har. Man vill även hjälpa till att skapa möjligheter och förutsättningar att kunna återvända till hemlandet och återsamla familjen.

Larisa tycker att det är viktigt att samarbeta gentemot samhället för att lyfta förståelse för frågan, hitta nya samarbetspartners och deltar i olika nätverk och dialogforum där hon försöker verka för målgruppens intresse och också dela den erfarenhet som de har och lära sig av andra och hitta ett samarbete.

Text: Kristina Broms, Foto: Annette Emmoth

Artikeln har publicerats i Stridsropet nr 11-2015