Sagahemmet i Uppsala - stödboende och härbärge

I Uppsala har Frälsningsarmén sedan 1893 haft arbete för att hjälpa hemlösa och fattiga. Arbetet med Sagahemmet i Uppsala startade 1966 och år 1989 flyttades boendet in i de lokaler man har idag. Sagahemmet är hyresgäst i en bostadsrättsförening i samma kvarter och på samma gård där Frälsningsarméns gamla härbärge låg.

Pandemin har förändrat verksamheten

Under coronapandemin har mycket av verksamheten förändrats, och man är mycket försiktig för att inte sprida smitta mellan boende eller till personalen.

– Det handlar om att hålla avstånd, avstånd i köket, ha färdigserverad mat, inga utflykter och ingen bilskjuts, berättar Per Arenlid som är verksamhetschef på Sagahemmet.

– Allt är paketerat, frukosten är färdiggjord, man får inte längre ta smör och pålägg själv. Det enda man tar själv är kaffe ur termos. Vi har avståndsmarkeringar inne, som visar hur nära man får gå sjuksköterska och personal och så.

I början så ställdes andakterna in, men man hade planer på att återinföra dessa genom att de boende sitter med avstånd från varandra i i två rum, och den som håller andakten står i mitten, i öppningen mellan rummen.

Karantänslägenhet

Det har varit fullt på boendet, och man har sedan sommaren 2020 en etta för boende med misstänkt smitta.

– Om en boende säger sig ha ont i halsen eller är förkyld, får den personen flytta in i den lägenheten och isolera sig och ombeds beställa tid för provtagning och får man ett negativt svar så kan man flytta tillbaka till sin egen lägenhet, berättar Per.

-Skulle det visa sig att personen har corona, så får personen stanna kvar i isoleringen tills den blir frisk, eller behöver sjukhusvård.
I de befintliga lägenheterna bor det flera personer, med egna låsbara rum, men de delar kök och toalett. Därför har det varit viktigt att få till lösningen med karantänslägenheten. Rent ekonomiskt missar man två placeringar genom att ha denna tvåa som karantänslägenhet, men man tar hellre den kostnaden än drabbas av smitta som sprids i boendet och till personalen.

När det gäller akutboendet, så släpper man inte in personer med symptom. I övrigt har man infört försiktighetsåtgärder för alla. De som kommer in utifrån måste börja med att tvätta händerna. Och om möjligt så får gästerna sova i varsitt rum. Som mest tar man emot fyra gäster per natt, då är det två i varje rum, men med avstånd mellan sängarna.

Hittills har ingen boende visat sig smittad även om de vid symtom har använt isoleringslägenheten. Dock har fem i personalen testats positivt men två av dem är tillbaka i tjänst.

Halvvägshus i Uppsala

Uppsala kommun har bett Sagahemmet att inrätta ett motivationsboende, alltså boende för personer som gått igenom behandling, som ett tolvstegsprogram eller liknande och som är i behov av tillfälligt boende i väntan på jobb och egen bostad.– Detta ställer högre krav på oss som jobbar, säger Per Arenlid. När det gäller samtalsgrupper, hjälp med arbetsförmedling och bostadsökning. Men vi står nu i startgroparna för detta och väntar  på beslut från kommunen. På sikt vill vi förändra Sagahemmet.

Per Arenlid kallar detta för ett Halvvägshus i miniformat och de planerar att använda ett av de fyra våningsplanen eller den största lägenheten för detta.

Socialtjänsten i Uppsala

Sagahemmets stödboende vänder sig i första hand till människor som på grund av missbruk eller psykosociala orsaker blivit bostadslösa. Verksamheten ger gästerna ett aktivt stöd i boendet. En del har bott på stödboendet i många år. Andra bor där mycket kortare tid.

– Men det beror mycket på hur livet ser ut utanför, säger  Per Arenlid. Någon har familj, men bor på stödboendet en tid för att sedan åka tillbaka till sin familj. Andra kanske har en lägenhet som står och kostar pengar. Och när de tycker att det är dags, eller när Socialtjänsten tycker att ”nu är det dags för dig att flytta tillbaka”, då gör de det.

Det är Socialtjänsten som bestämmer, berättar Per. På stödboendet har man satt en tidsgräns på max fem år, men det finns de som bott där längre.  Det finns också de som bara bor där i exempelvis tre månader. Per säger att det är den ansvarige handläggaren på Socialtjänsten som beviljar tiden.

Hjälp med praktiska saker

Sagahemmet har ett stort samarbete med de sociala myndigheterna i Uppsala och alla boende har en handläggare på socialkontoret. Det finns ett stort problem när det gäller utflytt från boendet. Att Uppsala är en studentstad med många studenter gör det inte lättare att hitta små billiga lägenheter.

– Vi kör aldrig ut någon härifrån, säger han. Det är Socialtjänsten som köper vår tjänst, som bestämmer tiderna. Vi gör vårt bästa för att hjälpa de personer som bor här, och det gör vi genom att hjälpa till så mycket som möjligt med kontaktmannaskap, hur man ställer sig i bostadsförmedling, skaffar e-post adress, hur det går till att söka jobb.

Nolltolerans på alkohol och droger

På Sagahemmets stödboende ger man även råd och tips till de boende hur de ska kunna behålla sin nykterhet och drogfrihet. Sagahemmet är inget behandlingshem utan ett stödboende för män och kvinnor och ett härbärge för kvinnor. Men personalen som arbetar där har stor erfarenhet av arbete med personer med missbruk.

– Vi har nolltolerans på alkohol och droger på stödboendet, säger Per Arenlid. Vi har dagliga utandningsprov och stickprov på narkotiska preparat. Sedan har även Socialtjänsten krav på en del av dem som bor här att de ska lämna prov på deras enhet ett par gånger i veckan. Men det är inget som hindrar oss från att ta stickprov, eller att ta prov vid misstanke.

– Är det då så att man blåser positivt vid utandning, eller lämnar ett positivt urinprov, då får man lämna stödboendet och komma tillbaka när man kan påvisa att man är nykter och drogfri, säger Per Arenlid. Och om någon missköter sig så ”larmar” vi till Socialtjänsten och har vi ett möte med dem. Antingen blir det uppstyrning, eller så är det så att det här stället inte passar för just den personen.

Härbärget för kvinnor

Den första januari 2019 öppnades Frälsningsarméns härbärge för kvinnor på Sagahemmet i Uppsala. Året innan hade Uppsala kommun sett att behoven för akutboende när det gäller män inte var så stort att det behövdes två härbärge, därför sade man upp avtalet med Sagahemmet. För män hade man tio platser och för kvinnor har man idag två trebäddsrum.

– Det är inte samma tryck när det gäller kvinnor, säger Per Arenlid. På härbärget för kvinnor som kommunen drev i Librobäck hade de bara fyra platser. Men det föll sig naturligt att när vi hade två rum med en hall och en toalett på härbärget att vi inrättade det på det sätt vi gjorde.