Lång köldperiod slår hårt mot utsatta

På Frälsningsarméns Sociala Center i Stockholm märker man konkret av de tuffa veckorna med många minusgrader som pågått nu. Personalen på centret berättar att såväl varma jackor som sovsäckar är så gott som slut vid deras klädutdelning.

— När man saknar riktigt varma vinterjackor måste personen bygga lager på lager istället. Vi på centret har stor brist på både jackor, vantar, långkalsonger samt även strumpor, berättar personalen.

En person som går ute nästan dygnet runt får ofta blöta strumpor och skorna hinner aldrig torka. De får aldrig riktigt upp värmen och kan får sår på fötterna som gör ont och kan bli allvarliga.

Måste vara i ständig rörelse på grund av kylan

När man inte kan lägga sig och sova måste man vara i rörelse stora delar av natten. Många i utsatthet åker nattbuss eller pendeltåg och sover ombord, ibland med flera byten under en natt. Det i sin tur skapar en stor trötthet.

— Många har behov att sova när de kommer inomhus på centret men på grund av pandemin kan bara en person sova på centrets soffa.

Många utsatta på öppenvårdsmottagning

Capio Vård för hemlösa Pelarbacken är en öppenvårdsmottagning för personer i hemlöshet som har en fast och mobil verksamhet. Man besöker patienter på härbärgen, organisationer och andra platser med en buss som är utrustad med ett behandlingsrum, och har även en mindre bil.

— Personer i utsatthet har extra svårt att ta sig till oss då det är kallt och halt. De har svårt att gå på grund av svullna ben och värk i fötterna. På vintern är det större risk för köldskador eftersom många saknar handskar och ordentliga vinterskor, säger Maria Immala, enhetschef på Capio Pelarbacken.

Problem med toalettbesök

Patienter som behandlas med urindrivande för hjärtsvikt får ofta problem med tillgång till toaletter och kostnaden för offentliga toalettbesök. De gör att flera hellre avstår från sin medicinering. Däremot har antalet luftvägsinfektioner minskat, troligtvis på grund av smittskyddsåtgärder kring pandemin.

Maria Immala uppskattar Frälsningsarméns arbete med att ge mat, värme, mänsklig kontakt och gemenskap till många av de patienter vården möter.

— Frälsningsarmén och andra kyrkor och frivilliga organisationer har en mycket stor betydelse för att avhjälpa utsattheten i Stockholm, säger hon.

Polisen ser många drabbas av kylan

Peter Enell är Inspektör och kommunpolis vid Norrmalmspolisen och berättar vad Polisen ser av utsattheten kopplat till vinterkylan i Stockholm.  Han berättar att färre personer än annars sover tillfälligt i garage, barnvagnsförråd och liknande.

— Troligtvis har det med pandemin att göra. Fler har valt att stanna i sina hemländer på grund av smittorisken. Personer i hemlöshet och missbruk väljer om möjligt också mer säkra boendeformer än att träffa olika personer på platser som garage och liknande att sova på. Vi ser även en del inbrott i förråd och liknande, där man sover parvis snarare än i grupper, säger han.

Mat blir extra viktigt för att hålla värmen

På Östermalmskåren Templet arbetar Daniel Back med det sociala arbetet. Han ser att personer i hemlöshet har det tuffare vintertid, inte minst nu under coronapandemin.

— Tyvärr finns inte möjlighet att låta frukostgästerna värma sig inomhus men det finns varma kläder för utdelning. Händer och fötter kan drabbas, inte minst när man står länge i kö utomhus. Fler ber om vantar, mössor, skor och varma jackor, säger Daniel.

Ingen har tillräckligt med skydd för att sova ute när det är kallt. Ändå finns det de som tvingas till det. Vintern kan även innebära svårigheter för fattigpensionärer att ta sig ut på grund av halkrisken.

— Man behöver också mer energi på vintern, mat blir viktigare, säger Daniel Back.

Polisen hänvisar till Sociala myndigheter och kyrkor

Polisen har ett samarbete med Sociala myndigheter och EU-teamet. De får löpande information från Vinternatt om var personer kan få sova när temperaturen går under -7 grader. Man känner också till vilka kyrkor som kan ta emot EU-medborgare och tredjelandsmedborgare.  

— Vi vet vad vi ska informera EU-medborgare om, ofta  i samband med att de påträffas sovande på till exempel en skolgård.  De ”svenskhemlösa” känner vanligtvis till stadens härbärgen och liknande bättre, säger Peter Enell.

Text: Carina Tyskbo