Hjälp behövande i jul - ge din gåva nu

Guldkant för hemlösa och missbrukare

På Frälsningsarméns sociala center fick 131 gäster en stämningsfull julstund med god mat, julsånger och andakt. Trots andra året med restriktioner ställde centret inte in utan anpassade festligheterna, som uppskattades mycket av besökarna. ”Jag ger den här maten fem av fem i betyg”, sade 70-åriga Lars, som kommer till centret tre gånger i veckan.

”Stilla natt, heliga natt…”

Per-Uno Åslund, biträdande divisionschef, sitter bakom pianot på Frälsningsarméns sociala center. En äldre kvinna i stickad tröja stämmer in i sången med lätt bruten sopranstämma, männen omkring henne sjunger lite mumlande. Från en av centrets grå fåtöljer hörs höga snarkningar från en man i skinnjacka som somnat.

Det är julservering för personer i hemlöshet och missbruk på Långholmgatan. Å ena sidan en dag som alla andra här - nämligen öppna dörrar och mat mellan klockan 09 och 13. Men ändå är detta en speciell tradition som ingen pandemi fått rucka på. Även om rutinerna för andra året i rad lagts om och julmaten är packad i lådor istället för att serveras som stor buffé.

Skadade skallen i fallet

Personalen ilar fram och tillbaka med brickor. Idag får alla gäster dessutom en prasslig påse med godsaker som ligger här och där på borden som strandade fallskärmar. Skumtomtar, choklad, mandarin. Nästan som när man var barn.

En man med ett decimeterstort blåmärke runt ögat plockar målmedvetet med köttbullar, korv och den lilla plastskålen med rödbetssallad. Han tar av sig mössan och visar ärret efter smällen, som skadade huvudet.

— Men nu ska jag äta ifred, tillägger han efter en stund.

Två män, Anders och Peter, som sitter och äter jultallrik på Sociala centret.
Anders och Peter har inte hunnit fylla 60 år men har länge kämpat med drogmissbruk. Här hos Frälsningsarmén känner de sig välkomna som de är.

Månar om lugn och ro på centret

Och så är det på sociala centret. Vill du komma för gemenskapen går det bra. Kommer du för avskildhet i det gemensamma, är du lika välkommen. Lugnet i rummet vittnar om att detta också är något som personalen, under ledning av verksamhetschef Bodil Nilson, vill upprätthålla. Drogpåverkan är inget hinder för att komma in, dock får du inte vara stökig. Då visas du vänligt men bestämt ut. Men det mesta går att lösa med samtal.

Stök är annars något som kantar vardagen för en person i hemlöshet eller annan utsatthet. Utan fast plats i livet blir du helt beroende av andras beteende. Av myndigheter såsom väktare, poliser, socialtjänstpersoner – alla som har makt att hjälpa dig, men också besluta om ditt liv.

Lars behöver mat och gemenskap

— Här är de empatiska. Jag tycker om det, säger 70-åriga Lars, som med sorgsen blick berättar hur alla viktiga personer dött från honom, en efter en. Lars har bostad men orkar inte riktigt sköta livet och hälsan. På sociala centret får han rena kläder och möjlighet att duscha.

— Framförallt får jag gemenskap. Jag kommer hit säkert tre gånger i veckan, säger Lars.

En person som håller i en skinkmacka.
Under de fyra timmarna kom 131 personer för att njuta av julmaten, som packats av ICA Hornstull.

Berättar om Majken Johanssons alkoholmissbruk

Per-Uno Åslund fortsätter sin andakt:

— Utan Guds födelse på jorden skulle vi inte haft hela frälsningen, säger han och berättar om den välkända frälsningssoldaten och författaren Majken Johansson på Söderkåren i Stockholm, som under många år kämpade med alkoholens helvete. Flera vid borden lyssnar intresserat.

Per-Uno läser Majkens starka dikt ”Passionsandakt” innan vi sjunger ”Nu tändas tusen juleljus” tillsammans, och hoppas att det över stad och land ikväll, ska gå ett glatt julbud också till alla som ska vistas ute i kylan i natt.

Försöka sova i 18 minusgrader

För Omar har veckan med ner emot 18 minusgrader varit svår. Han berättar på engelska hur känseln försvann helt från händer och fötter trots den varma sovsäck han fått av kuratorn Maria på centret.

— Kylan förlamar hela kroppen. Då måste man upp och gå, säger han och petar på sin lussebulle.

— Sedan måste jag försöka sova på dagen. Har jag tur är en av fåtöljerna lediga, säger han och ser i riktning mot mannen i skinnjackan som fortfarande sover tungt.

Omar sörjer att hans identitetshandlingar är stulna. Men han är tacksam över att Maria ska hjälpa honom att skaffa nya.

Risk för hemlösa att bli rånade

Tyvärr är det vanligt att personer i hemlöshet också bli rånade eller ännu värre, misshandlade. När allt man äger finns utomhus måste man antingen bära det med sig eller hoppas på att ens gömställe inte upptäcks. Stölder sker även när man sover, berättar 66-åriga Don, som sitter vid bordet intill pianot. Han njuter av musiken från musikern Ulrika Boding som nu tagit över mikrofonen och sjunger ”Fields of gold”.

— Det borde vara förbjudet att ha en sådär vacker röst! hojtar Don på norrländska när applåderna duggar lite senare. Ulrika skrattar och tackar.

En äldre man, Don, till höger som sitter och äter julmat. Till vänster står Ullrika Boding och spelar gitarr och sjunger.
Don, till höger, njöt av både maten och Ullrika Bodings sång och gitarrspel.

”Jag vet inte om jag överlever vintern”

Don

Don har efter 20 tuffa år med hemlöshet stark värk i hela kroppen och även en psykisk ohälsa som plågat honom sedan barnsben. Kroppen rycker till titt som tätt, tänderna är trasiga och han tuggar mödosamt korven med de tre som är kvar.

— Jag har gikt, magen är slut och en njure har stannat. Jag vet inte om jag överlever vintern, säger han rakt på sak.

— Men jag är noga med hygienen! fortsätter han med bestämd blick och berömmer personalen på Frälsningsarmén.

Fint samarbete med ICA som packat maten

Runt om i lokalen fortsätter det att mumsas och tuggas. En och annan kaffemugg eller välfyllt julmustglas välts ut och personalen kommer hastande med långa sjok av hushållspapper. Inga förmaningar, bara: ”Jag hämtar en ny åt dig”. Och ett leende.

Maten kommer från ICA Hornstull. Bodil Nilsson, som slagit sig ner en stund, berättar om det fina samarbetet mellan centret och killarna på butiken.

— De började packa våra lådor klockan 01 i natt och kom hit med dem 08.15. Det är fantastiskt, vi är så tacksamma, säger hon.

Bodil Nilsson som är verksamhetschef på Frälsningsarméns sociala center och till höger om henne Per-Uno Åslund, som är biträdande divisionschef på Sociala divisionen. De tittar in i kameran och ler. I bakgrunden står en kvinna och spelar gitarr och sjunger.
Bodil Nilsson, verksamhetschef på Frälsningsarméns sociala center och Per-Uno Åslund, biträdande divisionschef, Sociala divisionen.

Vill alltid upprätta människor på sikt

Vid dagens slut summerar hon gästerna: 131 personer kom för att äta Frälsningsarméns julmat. Lite längre fram delas även julgåvan ut till 65 av dem, ett presentkort på mat till gäster med en alldeles särskilt pressad ekonomi.

”Mörkret flyr, dagen gryr”, sjöng vi nyss i julvisan. På sociala centret finns kompetensen att upprätta människor även på sikt. Att få se hur mörkret flyr och ljuset återvänder i form av bostad, arbete, relationer eller hälsa.

— Men just nu handlar det om julen. Att också personen i utsatthet ska få lite av den guldkant vi alla önskar oss under de stora helgerna, säger Bodil Nilsson.

Text och foto: Carina Tyskbo

Läs mer