Bostadsbrist skapar otrygghet, utanförskap och ohälsa

De senaste åren har det varit brist på bostäder i de flesta av landets kommuner eftersom det under en lång period byggdes för få nya bostäder. Även om nyproduktionen kommit i gång är dessa hem ofta dyra och många har svårt att klara de höga hyrorna. Folkmängden i Sverige har också ökat kraftigt enligt Statistiska Centralbyrån. De senaste tio åren har invånarantalet stigit med omkring 70 000–150 000 personer årligen.  

Unga tvingas bo hemma hos föräldrarna

Bostadsbristen har medfört att grupper som ännu inte kommit in på den ordinarie bostadsmarknaden har svårt att få ett hyreskontrakt på grund av den långa bostadskön. Ofta ställs det också höga krav på boendereferenser och ekonomiska förutsättningar. Bostadsrätterna har blivit allt dyrare även om det synts en tillbakagång på sistone. Något som diskuterats den senaste tiden är de höga kraven på handpenning och amortering som gjort det än svårare för människor, särskilt i de större städerna, att köpa sin första bostad.

Unga tvingas bo hemma längre och kommer på så vis senare in i ett mer självständigt vuxenliv.

— Att flytta hemifrån är en naturlig del av att utvecklas och bli vuxen. Hela den processen senareläggs därav. Att fortsätta bo hemma när man egentligen vill bo själv kan säkerligen vara en besvikelse som tär på självkänslan. Kanske innebär det också att konflikterna från den (ofta) problematiska tonårstiden fortsätter upp i vuxen ålder, säger Julia Adolfsson, projektansvarig för Frälsningsarmén i Husby/Järva.

— En del unga vuxna som bor kvar hemma och har många yngre syskon känner stort ansvar för att hjälpa dem till träningar, med matlagning och läxläsning. Det kan såklart bli på bekostnad av deras egen fritid/utbildning/utveckling, samtidigt som jag tycker det är väldigt vackert, fortsätter hon. 

På andrahandsmarknaden kan man räkna med höga avgifter. Enligt en undersökning i juni, av Novus på uppdrag av P3 Nyheter, är det inte ovanligt att unga får lägga omkring halva sin inkomst på hyran och har då inte mycket pengar över till annat. Dessutom kan det bli många och korta boendeperioder och var femte svensk mellan 18 och 35 år har någon gång tvingats flytta mot sin vilja. Att flytta två eller fler gånger per år i åldern 19-40 år har blivit 20 procent vanligare de senaste 20 åren. Detta enligt SCB:s siffror då hänsyn tagits till åldersgruppens befolkningsökning.

Unga vistas ute mer och plockas upp av kriminella gäng

Den som är ny i Sverige möts av hinder som otillräcklig tid i bostadskön, svag ekonomi, ingen fast anställning och inget sparkapital till en bostadsrätt. Inte sällan hamnar de i miljonprojekts-områden som ofta betraktas som utsatta eller särskilt utsatta. Där är arbetslösheten hög och barn och unga riskerar att dras in i en destruktiv gängmiljö och kriminalitet. Den trångboddhet som ibland uppstår ger också dålig inomhusmiljö och på sikt skador på bostäderna.

— När flera syskon delar på ett och samma rum har barnen ingen egen plats att gå undan till. Att syskon bråkar sker väl i alla familjer, men det blir ännu lättare att störa sig på varandra när barnen också ska dela rum. Man går bokstavligen på varandra, menar Julia Adolfsson.

— Familjer som jag besökt har också haft en väldigt stor åldersskillnad mellan yngsta och äldsta barnet i ett och samma rum vilket gör att sovtiderna kan variera en hel del. Ungdomen tvingas antingen sitta knäpptyst på sitt rum i mörker eller uppehålla sig i köket/vardagsrummet, fortsätter hon.

Hon påpekar att det kan vara känsligt att bjuda hem vänner när man bor trångt. Hon nämner också att ett "vanligt sovrum" i en lägenhet ska rymma en säng, ett skrivbord och några fler möbler, men när ett sovrum fylls av bara sängar blir det ingen plats för annat. Det finns också röster som varnar för att barn som inte vill vara hemma om kvällarna på grund av trångboddheten vistas ute mer och därmed plockas de lättare upp av äldre killar i gängmiljö.

Barnombudsmannen gav år 2016 ut en publikation om barn som lever i osäkra boendeförhållanden och konsekvenserna av detta. inget_rum_for_trygghet_2016_final.pdf (barnombudsmannen.se) Den visar att i de kortsiktiga boendelösningarna som man kan bli erbjuden eller tvingas in i saknas det ofta plats för lek, likaså en lugn plats för vila och läxläsning. Alla dessa faktorer för med sig rädslor, känslor av otrygghet, oro för framtiden, stress och sömnsvårigheter. En följd är också att barn får svårt att delta i fritidsintressen och förskola på grund av alla flyttar. Likaså att prestera bra i skolan.

— Barn behöver känna sig hemma och trygga, och en "bostad" blir ett "hem" först när man bott in sig och vant sig vid platsen. Det är svårt att känna sig ordentligt hemma när man tvingas flytta mycket. Barn som tvingas göra det kan också behöva byta skola och skaffa sig nya vänner. Alternativet är att gå kvar i samma skola men då få en lång resväg, säger Julia Adolfsson. 

”Barnen bär på föräldrarnas oro”

Vidare beskrivs i publikationen att behovet av läkarbesök kan bli eftersatt. Små barn får kanske inte tillräckligt med stimulans och hindras i sin utveckling när det kommer till motorik och språk, medan de äldre kan visa tecken på psykisk ohälsa som att de blir tillbakadragna, skamsna eller utåtagerande. Om föräldrarna mår dåligt påverkar det även barnen då rutiner och omsorgsförmåga försämras och barnens starkaste önskan är just att familjen ska få ett eget boende. Julia Adolfsson berättar att hon träffat en fyrabarnsfamilj som bott i tre olika lägenheter det senaste året.

— Jag märker på barnen att de bär föräldrarnas oro över att andrahandskontraktet snart går ut och att de inte har någonstans att ta vägen. Andrahandsmarknaden är ofta extremt dyr och dessa familjer blir utnyttjade eftersom ägarna vet att de inte har något alternativ, säger hon.

Kvinnor som lever under våld och hot

Trångboddhet förvärrar även situationen för kvinnor som lever under våld och hot, något som visat sig under pandemin då våld i nära relationer har ökat över lag. Att en våldsutsatt kvinna kanske väljer att bo kvar med sin förövare för att hon inte har någonstans att ta vägen gör att hon utsätts för risker under längre tid än om andra boendealternativ fanns tillgängligt.

Kremena Hultby är föreståndare för Lyktan, ett av Frälsningsarméns skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor och människohandelns offer. Hon märker av bostadsbristens konsekvenser i sin verksamhet.

— Dels ser vi att våra kvinnor, som inte längre behöver vårt stöd och behöver komma vidare, inte får eget boende förrän efter väldigt lång tid. Därför stannar de hos oss längre tid än nödvändigt. Detta i sin tur leder till att andra kvinnor med akuta behov inte får tillgång till skyddat boende. Vi har fått förfrågningar just om akuta placeringar där kvinnor lever under svåra omständigheter, kanske flera personer i samma lägenhet, men som inte har något alternativ, säger hon.

Faror för äldre

Även den äldre generationen drabbas av bostadsbristen. Den som inte får ett anpassat boende kan råka ut för fallskador och blir mycket beroende av hjälp utifrån. Att inte ha tillgång till exempelvis hiss och andra hjälpmedel kan orsaka isolering, ofrihet och svårigheter att komma ut och handla eller delta i socialt umgänge. Den som inte får plats på ett seniorboende kan gå miste om välbehövd vård och omsorg och kanske istället hamnar på sjukhus och får vistas där längre än vad som egentligen är nödvändigt.

— Det är orimligt att äldre ska tvingas bo kvar hemma med omfattande hemtjänst, säger Eva Eriksson, förbundsordförande för FPF seniorerna, till tidningen Hem & Hyra.

Ökning av antal barn som vräks trots nolltolerans

Förutom själva bostadsbristen har vräkningarna ökat i Sverige, enligt Kronofogdemyndigheten. Mellan år 2020 och 2021 var siffrorna 2106 respektive 2560. En förklaring är dock att en del fall sköts upp ett år på grund av coronapandemin. Orsaker till vräkning kan vara dålig ekonomi, inte sällan på grund av missbruk, psykisk eller fysisk ohälsa. Vräkningar orsakar både lidande för den det drabbar men också stora kostnader för samhället.

Värst är kanske att antalet barn som berörs av vräkningar fortsätter att öka. Förra året var siffran 572 stycken, enligt Kronofogdemyndigheten, en ökning med 123 barn jämfört med året innan och den högsta siffran sedan år 2012. Det var 298 barnfamiljer som vräktes, en ökning med 49 vräkningar sedan året innan. Detta trots Kronofogdens ambition om en nolltolerans kring detta. Det går även emot Barnkonventionen §27 som säger att alla barn har rätt till ett hem, en bostad de kan kalla sin. Från 1 januari 2020 är dessutom Barnkonventionen svensk lag. De flesta fallen av vräkning av barnfamiljer berodde på hyresskulder och långvariga ekonomiska problem. 75 procent av de berörda var ensamstående föräldrar och då främst kvinnor.

— Ingen vill att barn ska behöva uppleva en vräkning. För att vända utvecklingen krävs samverkan mellan kommuner och hyresvärdar på lokal nivå, för att så tidigt som möjligt fånga upp problemen. Det bästa är om parterna kan lösa situationen innan skulden växer och utan att vi behöver kopplas in, säger Kim Jonsson från Kronofogdens förebyggande verksamhet.

Så hjälper Frälsningsarmén människor i hemlöshet

Frälsningsarmén har flera akut- och stödboenden i olika delar av landet. Likaså möjlighet till eftervård och utslussningslägenhet som en förberedelse för att kunna klara sig på egen hand. På våra sociala center erbjuder vi mat, kläder, dusch och visst ekonomiskt bistånd. Dessutom rådgivning, hjälp i kontakten med myndigheter men också samtal och gemenskap. Vi har även skyddade boenden för kvinnor som lever under hot och människor som fallit offer för människohandeln.

Text: Teresia Jansson