Att sakna bostad är att sakna värdighet

Frälsningsarmén bedriver ett omfattande socialt arbete som inkluderar flera delar. En av de viktigaste är frågan om hemlöshet. Målet är alltid att möta en person som hamnat i hemlöshet med värdighet, omsorg och kärlek - därför sker arbetet mot hemlöshet på flera plan. Akuta insatser och proaktivitet, såsom till exempel utbildning i privatekonomi, är lika viktiga och i våra verksamheter finns omfattande kompetens.

Antalet akut hemlösa ökar

Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet delas in i fyra grupper: Akut boende, institutionsvistelse, långsiktiga boendelösningar och stödboende samt eget ordnat kortsiktigt boende.

Per-Uno Åslund, metodstödjare för sociala institutioner och förskolor på Frälsningsarmén, berättar om att regeringen 2016 gav Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga hemlösheten, något som senast gjordes 2011. Då levde 34 000 i hemlöshet. I november 2017 var siffran några hundratalet lägre men gruppen akut hemlösa har å andra sidan ökat med 1500 personer, till totalt 5900 personer. Papperslösa, asylsökande eller utsatta EU-medborgare är inte inräknande i den siffran.

-Antingen har den gruppen kommit in i landet illegalt, fått negativt uppehållstillståndsbeslut, är eu-migranter eller bor i andra boendelösningar, säger Per-Uno.

Fler kvinnor och fler yngre söker hjälp på grund av hemlöshet. De utlandsfödda i behov av hem var enligt rapporten 2000 fler än i 2011 års rapport. Av dem har drygt hälften levt i Sverige i minst fem år.

Hemlösheten är aktuell året om

Under 2017 användes 131 606 vårddygn på Frälsningsarméns akutboenden och stödboenden av utsatta män, kvinnor och barn som behövde trygghet och skydd. När kyla och oväder drabbar landet påminns allmänheten om vikten av en egen bostad. Men hemlösheten är ständigt aktuell, menar Per-Uno Åslund. Därför är det väldigt angeläget att det finns resurser och platser året om.

Vräkningar är en annan anledning till hemlöshet. Frälsningsarmén har i Stockholm 80-85 extra platser för dem som drabbas men långt ifrån möjlighet att ge plats till alla som behöver. En familj som vräks kan få stanna kvar i bostaden ett tag, men sedan blir det mycket tufft.

Föräldrar och barn som vräks

Föräldrar och barn i utsatta situationer blir därför alltmer drabbade och enligt Kronofogdens statistik utsattes 392 familjer eller personer för en verkställd vräkning år 2017. Socialtjänsten gör insatser gentemot familjer eftersom det regleras av lagen. Men uppbrott och flytt innebär ändå ett trauma. 

-Verkställighet på vräkningarna för familjer minskar visserligen men är långt ifrån noll, och 24 000 barn har i nuläget en förälder som lever i hemlöshet, säger Per-Uno Åslund.

Platsbristen är ett återkommande problem - kommunens härbärgen erbjuds enbart kommuninvånarna, så även Frälsningsarméns akutboende i Hägersten. I Västberga i Stockholm finns 45 permanenta och extra platser i samarbete med Stockholms stad, där EU-migranter kan sova och tredjelandsmedborgare kan få en nattplats. 

Viktigt att ha råd med sin bostad

Hemlöshetens koppling till bostadsbyggandet blir tydlig när studenter och unga vuxna inte har möjlighet att flytta hemifrån och starta sina egna liv. Enligt Sveriges Byggindustrier är bostadsbyggandet fortsatt starkt och omkring 60 000 hyres- och bostadsrätter ska stå klara under 2018, med tonvikt på våra större städer.

-Men man ska ha råd att bo i dessa nya lägenheter. Många unga eller ensamstående klarar inte det och man hamnar mellan stolarna ändå. Vi märker att socialtjänst och kommuner har behov att placera allt yngre personer hos oss, säger Per-Uno Åslund.

- Hos oss finns bara något enstaka stödboende för personer yngre än 20 år. Vi skulle gärna se ett ökat samarbete med fastighetsägare.

Allt fler får juridisk vägledning

Många ensamkommande flyktingungdomar drabbas också av hemlöshet, framförallt då det uppgraderas till 18 års ålder.

-Vi frågar ingen om härkomst. Kommer en hjälpsökande till oss på våra öppna sociala center försöker vi utifrån de sociala förutsättningar vi har att hjälpa. Men våra antal platser är alldeles för få, Per-Uno Åslund.

Frälsningsarmén har intensifierat en del av det kurativa arbetet och på det sociala centret i Hornstull bedrivs ett väldigt nära samarbete med den utsatte. Flera socionomer vägleder i den juridiska djungeln och ger insikt i att förstå myndighetsbeslut och driva sin fråga gentemot myndigheter.

Långsiktigt stöd kring drogproblematik

Frågan om hemlöshet får ofta en akut karaktär men för Frälsningsarmén är det även viktigt att arbeta långsiktigt. Många som lever i hemlöshet har hamnat där på grund av droger eller psykiska svårigheter.

-Missbruk och psykisk ohälsa ökar inte numerärt hos de som är i hemlöshet, men vi tycker oss märka att de som kommer till oss har en större psykisk ohälsa och far mer illa än tidigare, säger Per-Uno Åslund.

I Fristad finns FAM-huset, där man arbetar med barn och familjer i utredning och behandlingssituation. På Kurön i Mälaren finns 63 behandlingsplatser där man primärt arbetar med missbruksproblematik, vilket även ofta är förknippat med hemlöshet.

Missbruk en stark destruktiv kraft

-Även om uppdraget är att leverera platser akut kan vi i våra stödboenden arbeta mer långsiktigt och proaktivt, också för människor i ekonomisk misär. Dock är det svårare när det gäller personer i missbruk, säger Per-Uno Åslund.

Droger har en mycket stark dragningskraft - inte minst alkoholen kan vara en förrädisk inkörsport till tyngre missbruk. Påverkade är välkomna till härbärgen så länge det inte finns risk att personal och boende tar skada.

-Finns man i en behandlingssituation, till exempel öppenvård eller dygnsvård, vet vi att personen får hjälp och arbetar med sig själv. Men frågan om gränssättning är svår, säger Per-Uno Åslund.

Vill arbeta mer med utsatta unga

Att möta unga på rätt sätt och i god tid kräver väldigt mycket arbete. Behovet av starka förebilder gör att ungdomar lätt sugs in i destruktiva gäng, ett växande problem framförallt i storstäderna. Av olika anledningar kan de kastas ut av sina föräldrar och hamna helt utanför tryggheten. Frälsningsarmén skulle behöva synas mer i utsatta områden, och vara en motvikt till vad som sker där, menar Per-Uno Åslund.

-Föräldrar ger upp när barnet kanske upprepat hamnar i droger och kriminalitet. Varje person har visserligen ett eget ansvar och man är straffmyndig från 15 år ålder - men det är det väldigt besvärligt att mista sitt hem. Samtidigt måste föräldrar få stöd till att sätta gränser.

Kristen helhetssyn präglar stödboenden

Per-Uno Åslund poängterar att den kristna helhetsbilden av människan är ett kvalitativt mål i arbetet på de olika boendena och centren. Frälsningsarméns värdegrund ska märkas i bemötandet och ligga som grund i alla möten. Alla boende ska kunna prata med personalen om existentiella frågor och ges möjlighet till själavårdssamtal. På de sociala centren och på behandlingshemmet Kurön hålls både andakter, bordsbön och gudstjänster.

-Vi vänder oss till hela människan, ande, kropp och själ. Hel, ren mätt i magen, alla delar är lika viktiga, säger Per-Uno.

Text: Carina Tyskbo