>
"Dataspel är en del av barnens verklighet"
"Dataspel är en del av barnens verklighet"
Hur kan man som förälder förklara sin oro för dataspel på ett vettigt sätt? Är det alltid bättre att ses i lekparken än på nätet? Och varför ger just dataspelande beroendeliknande symptom? Frälsningsarméns podcast Kylskåpsradion möter massor av uppkopplade barn. Programledare Gabriel Wahl tycker att föräldrar ska börja ställa fler frågor till barnen.
Livet på nätet är lika verkligt som det vanliga för barn idag. Men att som vuxen ha väl motiverade begränsningar är bra liksom att uppmuntra rörelse och andra aktiviteter. Till höger ses Gabriel Wahl och dockan Åsskar under en av deras föreställningar på skolor runt om i landet. Foto: pixabay.com/Jonas Nimmersjö
Många föräldrar upplever en ständig kamp när det gäller barn, dataspel och regler kring skärmtid. Under den omfattande coronapandemin har många barn dessutom ökat sin tid vid smartphones och dataspel. I Frälsningsarméns podcast Kylskåpsradion möter Gabriel Wahl och dockan Åsskar tusentals barn varje månad som lyssnar på podden, följer serien på sociala medier eller skriver till programmets frågelåda. På frågan om hur han ser på barns eventuella dataspelsberoende säger han att podden är barnens forum, där han ogärna moraliserar.
— Vi vill förstås stötta föräldrarna i deras oro. Men samtidigt vill vi vara på barnens sida och kunna prata på deras nivå, säger Gabriel.
På nätet finns kompisar och sammanhang
Han påpekar att barn som växer upp idag har teknik som en integrerad del av vardagen. Vuxna har levt i en tid utan skärmar medan barnens liv till mycket större del är uppkopplad. Där finns kompisarna, samtalen och gemenskapen. Där kan också mobbingen och övergreppen husera och vara väl så traumatiserande som möten öga mot öga.
— Jag tycker att man bör undvika uttryck som "Varför träffar du inte någon på riktigt?". Onlinespel är inte en virtuell verklighet utan verkligheten i en virtuell värld, säger Gabriel.
Föräldrars intresse gör internetanvändningen säkrare
Han poängterar att man som vuxen kan överbrygga hindren mellan sig och barnen genom att visa intresse för spelen. Vi frågar ofta barnen hur det var på skolan, danslektionen eller fotbollen men det är lika viktigt att man frågar: "hur var det på nätet idag?". Att höra sig för om vilka vänner de möter i Star Stable, Pokemon Go eller hur det går i Fortnite.
— Vuxna förstår fotboll, men om dataspel säger vi ofta: "Oj oj, det här förstår jag mig inte på”. I samma mening vill vi ändå tala om att spelen är dåliga. Men den förälder som ställer frågor visar istället intresse och det bidrar också till barnens trygghet på nätet, säger han.
Frälsningsarmén vill finnas där barnen är
Frälsningsarméns barnverksamhet använder själv sociala medier sparsamt då många av de aktiva är för unga för att ha egna konton. Gabriel menar att det är en viktig avvägning som man som kyrka får göra. Kylskåpsradion månar om att tala om livet på internet och sociala medier som något naturligt och hellre än att kritisera spelandet lyfter Gabriel alternativen.
— Vi berättar till exempel om varför det är viktigt att röra på sig och inte sitta stilla för mycket. Eftersom vi vill kunna nå barnen vill vi finnas på samma plattformar som de. Det ger oss även möjlighet att prata om hur man använder sociala medier säkert.
Appar som reglerar barnens tid på internet
I podcasten delar barnen också med sig av vad de tycker om föräldrarnas regler kring dataspel och tid på nätet. Familjers olika inställning upplevs orättvisa och de som har hårdast regler kan bli pikade för det.
— Vi läste upp ett inlägg från ett barn vars föräldrar har Family Link, ett program för att se och begränsa barnens internetanvändande. Barnet blev retat och vi pratade om att det förstås är jobbigt men att regler också visar att föräldrarna bryr sig. Senare kom flera inlägg från andra barn som också hade Family Link. Det var väldigt fint och visar att lyssnarna stöttar varandra, säger Gabriel.
Text: Carina Tyskbo
Foto: Jonas Nimmersjö
Tecken på beroende av dataspel:
När barn inte kan reglera sitt spelande utan spelar så mycket att de får problem med skola, sömn, kost och relationer.
Forskning visar att föräldern är central för att barnet ska lära sig hantera internet och spel på ett bra sätt. Begränsningar och regler för spelandet kan behöva införas.
Varför kan man bli beroende av dataspel?
Dataspel saknar inbyggda mekanismer som hjälper spelaren att reglera omfattningen. Belöningarna är större och enklare att nå desto mer tid man spenderar.
Dataspel är oberoende av väder och vind, att man blir fysiskt trött eller att det är mörkt ute.
Dataspel kräver så mycket fokus att barn kan sitta väldigt länge utan att uppleva hunger, törst, sömnighet eller att man behöver röra på sig.
Dataspel är lättillgängligt, bekvämt och ständigt pågående. Triggar tanken ofta då barnet vet att kompisar eller konkurrenter kan ha hunnit längre i ett spel.
Källa: www.reconnect.se
Gabriels tips på hur du kan tala med barn om dataspel:
Ställ frågor, via intresse för spelet som barnet ägnar sig åt.
Var ärlig med din oro och berätta varför.
Lyft alternativen till spel, till exempel att röra på sig, leka en lek, sporta.
Tala om vad ett beroende är, vad som händer i hjärnan osv.
Installera Family link eller liknande appar för kontroll av familjens internetanvändande. Men samtala först ordentligt med barnen om varför det är bra, så att det inte bara blir ett förbud.
Spela tillsammans.
Ställ frågor och lyssna på svaren. Var ödmjuk inför att barnen vet mer om internetvärlden än du gör.
Försök att inte bli en nej-sägare, utan samtala om varför du tycker det inte är bra att göra på ett visst sätt.
Var försiktig med förbud och straff. Då är risken stor att barnen använder spel och sociala medier i hemlighet och inte vänder sig till dig om de blir utsatta online.
Läs mer
Kylskåpsradion ›
Kylskåpsradion är Frälsningsarméns sociala mediaprojekt som består av en podd med Gabriel och dockan Åsskar där dom pratar om livet, svarar på frågor och berättar spännande berättelser.
Att känna sig delaktig och behövd motverkar psykisk ohälsa hos unga ›
Vi vill engagera den yngre generationen i sociala värden så de känner sig delaktiga och behövda, något som kan påverka måendet positivt.