Albin, Elsa och Linnea har en sak gemensamt: de växer upp med en ekonomiskt utsatt förälder. Situationen för ensamstående föräldrar har blivit allt svårare på sistone. Men enkla insatser kan göra stor skillnad för de barn som lever i utsatthet, enligt Leif Bergström, kommunikations- och insamlingschef på Frälsningsarmén.
– Lite varma kläder, en matkasse eller ett bidrag till föreningsavgiften kan göra stor skillnad för de mest utsatta barnen.
Bilden är arrangerad. Foto: Jonas Nimmersjö
Hela 200 000 barn – eller vart tionde barn – växer upp i fattigdom i Sverige. Under det gångna året har Frälsningsarmén vid ett flertal tillfällen berättat om hur både barn och föräldrar drabbas av den tilltagande utsattheten. Utsattheten leder bland annat till att barn går hungriga, inte kan klä sig varmt och inte heller kan vara med på aktiviteter och kalas.
Enligt en undersökning som Frälsningsarmén genomfört tillsammans med undersökningsföretaget Ipsos inför det nya året är hela 70 procent av de ensamstående föräldrarna oroliga över sin privatekonomi. Undersökningen visar att oron är betydligt större bland ensamstående föräldrar än bland befolkningen i övrigt.
– Det stämmer väl in med det vi möter på våra kårer och i våra verksamheter. Många ensamstående föräldrar kämpar precis på marginalen för att ha råd med det allra nödvändigaste. Och deras utsatthet slår ofta hårt mot barnen, konstaterar Leif Bergström.
I en Sifo-undersökning från förra året uppgav mer än varannan ensamstående förälder att de var oroliga för familjens försörjning. Då framkom även att fyra av tio ensamstående föräldrar med låg inkomst hade tvingats låna pengar för att klara sina grundläggande utgifter.
– Man har helt enkelt ingen buffert, så när något oväntat inträffar stjälper hela lasset, eller så tvingas man låna pengar för att klara nödtorften, säger Leif Bergström.
Texten fortsätter nedan.
I januari berättade vi om tioårige Albin och hans mamma Malin. Albin kom i slitna gympadojor och en tunn höstjacka till en av våra kårer. Han hade varken vantar eller mössa, trots att termometern visade tvåsiffriga minusgrader.
– En del barn behöver inte berätta om sin utsatthet. Den syns utanpå, konstaterar Leif Bergström.
Mamma Malin skämdes. Men pengarna var helt slut och Albin gav tydligt uttryck för att han frös. Så nu satt de vid ett fikabord på en av Frälsningsarméns kårer.
Efter en runda på second hand-butiken Myrorna stod Albin rustad för att möta minusgraderna. Malins tacksamhet behövde ingen tvivla på.
– Det vi gör är ofta inte särskilt storslaget. Men för den som fryser kan en varm jacka eller ett par varma kängor betyda väldigt mycket, säger Leif Bergström.
I juni berättade vi om en annan tioåring – Elsa. Hon hade haft ett tufft år. Vi mötte Elsa för första gången när hennes mamma sökte akut hjälp hos oss på Frälsningsarmén.
I somras fick Elsa följa med på Frälsningsarméns sommarkollo. Elsa hade aldrig varit på semester, och aldrig badat i en sjö. Nu fick hon åka till en lägergård med andra barn, och uppleva sitt livs första ”semester”.
– Jag ser mest fram emot att få bada i en riktig sjö, berättade Elsa inför sommarkollot.
Till Frälsningsarméns kollon kommer barn med olika förutsättningar. En del lever i trygga familjer. Andra växer upp i svår utsatthet.
– Vi vet vad våra kollon betyder för barn i utsatthet. Där får de leka, bada och busa med andra barn. Där får de äta sig mätta och lära sig viktiga saker om livet. Där får de dessutom möta trygga vuxna, som lyssnar och förstår. Och så brukar det bli tid för en och annan glass, berättar Leif Bergström.
Kollot blir dessutom ofta barnens enda berättelse om sommarens aktiviteter till klasskompisarna under höstens första skoldag.
I augusti kunde vi berätta om elvaåriga Linnea, som hade ångest inför skolstarten. Det enda Linnea hade saknat med skolan var skolmaten. Hennes skor var för trånga och byxorna för korta. Och hon skämdes över att hon inte hade en cykel, som alla andra barn. Nu var hon orolig över att glåporden skulle bli värre, eftersom hon skulle tvingas sluta på basketen. För efter en kraftig hyreshöjning hade Linneas mamma inte längre råd med föreningsavgiften.
Stödet från Frälsningsarmén gjorde att Linnea kunde fortsätta med sin älskade basket.
– I vissa fall går vi in och stöttar med ett bidrag till föreningsavgiften. Barn som inte kan fortsätta med sina aktiviteter hamnar lätt utanför och riskerar att cementeras i sitt utanförskap, förklarar Leif Bergström.
Ja, för ekonomisk utsatthet leder ofta även till social utsatthet. Psykisk ohälsa, mobbning och destruktiva mönster. Skolresultaten försämras, samtidigt som barnen alltför ofta söker pengar, status och tillhörighet i fel sammanhang.
– Den som inte har ett positivt sammanhang hamnar lätt i ett negativt sammanhang. Det tydligaste exemplet är kanske när unga killar som inte fångas upp hamnar i gängkriminalitet, säger Leif Bergström.
Text: Lukas Berggren
Här ser du exempel på hur din gåva kan hjälpa.
Om du vill få skatteavdrag för din gåva behöver du uppge ditt personnummer på tacksidan.
Plusgiro 90 04 80-5 | Bankgiro 900-4805 | Swish 9004805
