Många fick hjälp och stöd under pandemins första år

Nya målgrupper hjälpsökande

Till Frälsningsarméns sociala center i Hornstull kommer de som lever i hemlöshet, missbruk eller psykisk ohälsa. Där erbjuds gästerna mat, en dusch och kanske ett ombyte kläder. Likaså andakt, samtal eller hjälp i kontakten med myndigheter. Efter att allt stått på paus ett halvår har flera samarbeten med andra instanser åter kommit igång under år 2020. Pelarbackens vårdcentral för hemlösa har exempelvis tagit upp sina besök på centret för lättare vårdinsatser. Personalen har under förra året märkt av en helt ny målgrupp: personer som på grund av coronapandemin inte fått sina vikariat förlängda och inte kan köpa mat eller betala hyran.

— Mammor med barnvagn kan vilja rulla in här hos oss. Dessa måste vi länka vidare till rätt verksamhet inom Frälsningsarmén, till exempel Templet på Östermalm, säger Bodil Nilsson.

”De som tidigare haft det svårt har fått det värre”

Även på kåren i Malmö har man uppmärksammat nya grupper av arbetslösa. Carmencita Bou Ezz inom det sociala arbetet nämner pensionärer som jobbat extra men som förlorat den lilla extra inkomst som gjort att de fick sin ekonomi att gå ihop. Och de som lever i skuggsamhället och blivit av med sin svarta lön står utan skydd.

— De som har det svårt har fått det värre, så många som brukar hämtar mat varannan vecka kommer nu varje vecka, säger Carmencita. 

— Och den psykiska ohälsan verkar öka i samband med oro inför framtiden, fortsätter hon och berättar att de nu avsätter mer tid till samtal för de hjälpsökande. 

Så många har fått hjälp

På våra kårer och institutioner delade vi ut över 13 000 matkassar, nästan 4000 presentkort på mat och cirka 3000 rekvisitioner på kläder och möbler hos Frälsningsarméns secondhandkedja Myrorna. Vid omkring 350 tillfällen gavs övrig ekonomisk hjälp. Kåren Templet i Stockholm delade ut nästan 13 000 matlådor och 12 000 frukostar till behövande.

Då en följd av pandemin är isolering och ensamhet har många av Frälsningsarméns kårer ringt upp äldre medlemmar och erbjudit telefonkontakt och hjälp med inköp. Södra Vätterbygdens kår i Jönköping och Huskvarna gick samman med Jönköpings kommun, andra kyrkor och frivilligorganisationer i området för att stötta personer över 70 år. En del kårer som vanligtvis delar ut matkassar till behövande har under pandemin kört hem dessa istället. Exempelvis kåren i Malmö och Borås. På en del håll har man kunnat få matlådor hemlevererade.

— Häromdagen brast en kvinna ut i gråt när hon såg hur många kassar hon fick, säger Carmencita Bou Ezz.

Totalt sett gjordes över 2 500 hem- eller sjukbesök och vid runt 4000 tillfällen gavs vård på servicehus eller sjukhus. Fler än 1000 gånger gavs dövtolkning eller ledsagning. Dessutom gavs själavård, stödsamtal och rådgivning vid omkring 14 500 tillfällen.

Samtal till telefonlinjen om oro och ensamhet

I april startade Frälsningsarmén en telefonlinje dit den med behov av att prata och få ett lyssnande öra kunnat ringa. Det har nästan uteslutande varit kvinnor som har ringt, många i övre medelåldern. Vanligast har samtal kring vår existens varit och en del med oro för viruset.

— Ungefär hälften av samtalen har varit från personer som ringt flera kvällar så för dem har detta varit en livlina, säger Ann-Christine Karlsten, en av de ansvariga för arbetet med telefonlinjen.

— Det händer också att äldre i karantän som känt sig ensamma hört av sig. De har behövet få in friska tankar i det tunga, fortsätter hon.

Samtalslinjen avslutades i december men kommer eventuellt att startas upp igen senare under 2021.

”Vi ser människor bli fria från porr”

En annan effekt av mer tid hemma i ensamhet är mer tid bakom dataskärmen där en del ägnar sig åt porrsurfande. Starta Om är Frälsningsarméns stödforum för att hjälpa och befria den som fastnat i porrmissbruk. Detta genom att bjuda in till samtal och diskussion och sprida kunskap kring nätporrens effekter, ge praktiska tips om hur man tar kontroll över situationen men också erbjuda en kontaktperson. Mellan juli 2019 och juli 2020 var det omkring 110 personer som sökte hjälp hos Starta Om, att jämföra med den kortare perioden från augusti i somras fram tills nu då så pass många som 90 förfrågningar kom in.

— Det har varit ett stort tryck hos oss och porrkonsumtionen ökar ju tyvärr hela tiden. Under pandemin har en del sajter erbjudit gratis abonnemang vilket leder till att fler faller offer för porrkonsumtionens skadeverkningar.

Det säger Christian Edlund, samordnare för stödarbetet inom Starta Om. Ett porrmissbruk kan ge konsekvenser både, fysiskt, psykiskt och socialt. Förra året drog Starta Om igång stödgrupper online med fem, sex deltagare i varje som möts fem gånger under en tioveckorsperiod.

— Det fungerar jättebra och vi ser människor bli fria från porr. De behöver ta tag i grundproblemet som kan vara ångest, ensamhet, utanförskap, depression, övergrepp eller krav från omgivningen. På så vis hjälper vi dem till nästa steg, säger Christian Edlund.

I början av det här året startades den tionde gruppen och snart även en för anhöriga då det är många kvinnor som hört av sig på sistone på grund av att deras män sitter fast i porrmissbruk. I höstas sponsrade även Starta Om en bok av Christian Edlund (tidigare Samuelsson) med titeln ”DET DÄR…som ingen vill prata om”. I den berättar han och fyra andra kristna om sin väg ut i frihet från porrkonsumtion. En del av vinsten går till ett av Frälsningsarméns skyddade boenden.

Skyddade boenden för utsatta kvinnor

På dessa kan kvinnor, ibland med barn, som lever under hot och våld söka trygghet. Ett av dem är Skogsbo i Stockholmsområdet där några av placeringarna förra året har berott på ökat våld relaterat till pandemin.

— Men jag tror att det kan bli en större ökning av sökande när isolering och hemarbete avtar och det blir lättare för den utsatta att fly, säger Helena Andersson, verksamhetschef.

För dem som sökt skydd för att de fallit offer för människohandeln har placeringarna blivit längre då återvändandeprogram för att resa tillbaka till hemlandet har skjutits upp på grund av flygförbud exempelvis.

Plattformen Civila Sverige mot människohandel beviljades år 2020 anslag till det nationella stödprogrammet för människohandelns offer. Frälsningsarmén fick samordningsrollen och ansvaret att fördela dessa bland boenden för utsatta kvinnor.

— Dessa pengar var livsavgörande för kvinnorna då verksamheterna hade en extremt ansträngande ekonomi förra året, säger Lovisa Landälv, utbildningssamordnare för Frälsningsarméns arbete mot människohandeln.

Film och event gällande människohandel

Under året har Frälsningsarmén fortsatt att sprida kunskap kring människohandeln, dels via grundutbildningen ”En säker hand” och diverse webbseminarium. En ny kull volontärer utbildades inom arbetet Safe Havens där utsatta får stöd och tillgång till sina juridiska rättigheter. Filmen Safe Havens visades i Karlstad och Helsingborg innan pandemin bröt ut. I Helsingborg samlades över 100 socialarbetare till ett stort event där det också lobbades för den så kallade Helsingborgsmodellen då Polisen, Socialtjänsten, Helsingborgs stad, hotellkedjor och fastighetsbolag samarbetar i ett nätverk mot människohandeln.

— Eventet gav ett väldigt bra utfall och många personer har hört av sig och efterfrågat utbildningar, säger Lovisa Landälv.

— Filmen är tacksam för att den kickar igång tankar och idéer, fortsätter hon.

Fler unga har kunnat komma iväg på sommaräventyr

Varje år anordnar Frälsningsarmén ett antal läger och kollon för barn, unga och familjer men då pandemin satt stopp för stora samlingar flyttades en del av dem till Internet istället. Instagram, YouTube och Zoom användes flitigt och fortfarande samlas unga på onsdagskvällar till hemgrupp på nätet. Det blev även flera workshops online för ledare.

— Jag tycker att våra ungdomsledare har ordnat fantastiska tonårskvällar på Zoom. Andakterna har blivit mer av samtal och interaktion, vilket främjar gemenskapen och bygger relationer, säger Julia Adolfsson, barn- och ungdomskonsulent.

Andakter, frågesporter och lekar och ibland drama har varit inslag under träffarna. Vid något tillfälle var 110 personer uppkopplade, både barn och föräldrar. I december gjordes två julkalendrar online, varav den ena via Kylskåpsradion och den fjärde advent samlades man kring julevangeliet som tema.

— Hela familjer deltog och det blev kanske deras julgudstjänst. Zoom har gjort att Jesus har kommit in i hemmen och det tror vi på, att gudstron inte bara stannar i kyrkan, påpekar Julia Adolfsson.

Det stora årliga barnlägret blev inte av men istället togs en hel del lokala initiativ och på så sätt kunde fler unga komma iväg på äventyr. Ett av dessa var i Husby utanför Stockholm och arrangerades av kvinnocentret i Akalla tillsammans med nationellt anställda vid Frälsningsarmén.

— Vi lärde känna 77 barn på fyra veckor så det var väldigt roligt, säger Julia Adolfsson.

Ökning av inlägg från barn genom Kylskåpsradion

En verksamhet som redan innan var anpassad för en pandemi är sociala medieprojektet Kylskåpsradion, en podd för barn av projektledaren Gabriel Wahl i sällskap av dockan Åsskar. Det blev 144 000 spelningar vilket är en ökning med 102 procent jämfört med året innan och inläggen från barn i frågelådan ökade med 245 procent till 3434 stycken.

— Många är allvarliga inlägg som vi måste hinna svara på, därför har det funnits ett behov av två podd-avsnitt i veckan, säger Gabriel Wahl. 

— Vårt uppdrag är att lyssna på barnen, bekräfta deras känslor, vara uppmuntrande och ge dem en positiv erfarenhet av hur det är att ta en kontakt med vuxenvärlden och prata om sina problem, fortsätter han.

Det blev mycket samtal kring viruset och intervjuer med personer som bland annat arbetar med sexuella övergrepp på nätet, ADHD och dyslexi.

Lär känna Sverige och lär dig svenska

Frälsningsarméns kvinnocenter i Akalla är en samlingspunkt för kvinnor i asylprocess och för dem lanserades ett utbildningsmaterial med titeln ”Lär känna Sverige och lär dig svenska”. Syftet är att deltagarna genom att lära sig om det svenska samhället får språket på köpet. För drygt två år sedan påbörjades ett projekt för att ta fram en undervisningsplan med tillhörande studiematerial riktat till denna målgrupp. Det hela har testats på elever och utvärderats och förfinats med tiden.

— Intresset slog i höjden när vi startade med detta, vi har haft 80-100 deltagare per termin, säger Karin Asplund, projektledare.

Text: Teresia Jansson
Foto: Jonas Nimmersjö