”Det kommer bli en tuff vinter för de mest utsatta”
När priserna på mat och el nu stiger drabbas de mest utsatta hårt. Frälsningsarméns kårer och sociala center märker dessutom att fler söker hjälp för att klara de mest grundläggande behoven. "De vi möter är ofta en hårsmån från att bli vräkta. Små prisökningar kan göra att allt slås omkull", säger Karin Hansson Lindgren som är socialkonsulent på Frälsningsarmén i Jönköping.
För den som leverpå marginalen kan redan små prisökningar orsaka stora problem i privatekonomin. Ofta handlar det om ensamföräldrar, fattigpensionärer, långtidssjukskrivna, nyanlända eller personer som lever på försörjningsstöd. För demriskerar den extra 500-lappen att bli dentuva som stjälper hela lasset.
Fler söker akut ekonomisk hjälp till mat, kläder och mediciner
När priserna på framför allt mat, el och bränsle nu rusar i höjden blir situationen snabbt akut för många. Från att tidigare ha levt på marginalen tippar gungbrädan plötsligt över – åt fel håll. Den som saknar en ekonomisk buffert – vilket i princip alla personer i ekonomisk utsatthet gör – får snabbt problem att klara det mest grundläggande: maten, elräkningen och hyran.
– De vi möter är ofta en hårsmån från att bli vräkta. Små prisökningar kan göra att allt slås omkull, säger Karin Hansson Lindgren.
Redan nu märks ett ökat tryck på Frälsningsarmén kårer och hjälpcenter. Och det tillkommer dessutom nya grupper, som behöver hjälp för att klara sina basbehov.
– De som kommer till oss har inte pengar till det mest grundläggande: mat, kläder och mediciner, säger Daniel Back, ansvarig för det sociala arbetet på Frälsningsarméns kårTemplet i Stockholm.
Resan utför kan gå väldigt snabbt och många riskerar att hamna i hemlöshet.
– Det kommer bli en tuff vinter för de mest utsatta. Vi räknar med att fler kommer bli vräkta och hemlösa under vintern och att situationen kommer förvärras, säger Daniel Back.
Sune vill inte tillbaka till livet som hemlös
En som vet hur det är att leva i hemlöshet är Sune, som brukar besöka en av Frälsningsarméns kårer dagligen. I 20 år levde han som hemlös, efter att ha drabbats av depression i samband med en skilsmässa. Nu har han äntligen kommit på fötter igen, även om han har svår värk i kroppen.
– Jag får äta värktabletter varje dag, berättar han.
Sunes ekonomiska situation är minst sagt kärv. När hyran är betald har han bara några få tusenlappar kvar. Och de ska räcka till både mat, kläder, mediciner, färdtjänst och annat.
– Det är inte mycket kvar att leva på. Men det hade varit värre om hyran hade varit dyrare. Jag bor billigt i en etta, förklarar han.
Sune lever med ständig oro för de stigande priserna. Mest orolig är han för att han inte ska klara av hyran och bli av med sin etta. För han vill inte hamna i hemlöshet igen. Den dagliga frukosten och matlådorna från Frälsningsarmén gör att Sune kan prioritera hyran och slippa tvingas ut i hemlöshet.
– Jag är väldigt glad att jag får hjälp från Frälsningsarmén. Annars vet jag inte hur det hade gått, säger han.
Akut hjälp och varaktig förändring
För den som är sjukpensionär kan en matkasse eller en matlåda göra stor skillnad. Det kan göra att man inte måste välja mellan mediciner, hyra eller mat hela månaden. Och för den ensamstående mamman kan en rekvisition till Frälsningsarméns klädkedjaMyrorna betyda mycket. Det kan göra att hon slipper välja mellan mat på bordet och vinterkläder till barnen.
Många som drabbas av de skenande priserna behöver akut hjälp – och får akut hjälp. Men Frälsningsarmén hjälper inte enbart akut, utan försöker alltid bidra till varaktig förändring. Det kan till exempel handla om att vara ett stöd vid myndighetskontakter, att finnas med i samband med körkortsstudier, att vägleda den som vill söka fonder eller att hjälpa till med att skriva ett CV.
På Frälsningsarméns kårer erbjuds dessutom gemenskap, aktiviteter och samtal. Allt med målsättningen att hjälpa så många som möjligt bort från utsattheten – till upprättade liv.
Matkassen gjorde att Hannas barn inte behövde somna hungriga
En del personer behöver mer långsiktigt stöd. Men i många fall är Frälsningsarméns insatser tillfälliga, i samband med att något akut har inträffat. Så var det för Hanna.
Hanna har länge levt på marginalen. Som ensamstående mamma till två barn var hon van vid att leva helt utan buffertar eller livlinor. De stigande priserna gjorde att hon kom allt närmare gränsen för det möjliga. När hon drabbades av en sjukskrivning, och handläggningen på Försäkringskassan drog ut på tiden, var katastrofen ett faktum.
– Hanna var alldeles rödgråten när hon kom till oss på Frälsningsarmén, berättar en av Frälsningsarméns medarbetare i södra Sverige.
Hanna hade precis lyckats skrapa ihop pengar till hyran, men hade inte pengar till mat under resten av månaden. Oron för barnen och framtiden var påtaglig. Hon kunde inte hålla tillbaka tårarna.
– Vi kunde hjälpa Hanna med en akut matkasse, så att hon kunde ställa fram mat till barnen på kvällen, berättar Frälsningsarméns medarbetare.
Utan hjälpen från Frälsningsarmén hade två barn – och deras mamma – somnat hungriga den kvällen. Nu får Hanna hjälp med matkassar tills handläggningen på Försäkringskassan är klar.
Frälsningsarmén mobiliserar för att möta den nya utsattheten
Frälsningsarmén räknar med att den nya utsattheten kommer förvärras – med fler hjälpsökande och fler som hamnar i hemlöshet och djupare social problematik. Nu mobiliserar därför Frälsningsarméns kårer ochhjälpcenter för att kunna möta de ökande behoven.
Karin Hansson Lindgren menar att hjälpen från Frälsningsarmén kan betyda mycket för den som drabbas av den nya utsattheten i och med de stigande priserna.
– Frälsningsarmén har stora möjligheter att hjälpa, men vi är beroende av resurser. En frukost, en matlåda eller lite kläder till barnen kan göra stor skillnad för den som lever på marginalen, säger hon.
Text: Lukas Berggren
Överlevnadsstrategier för den som lever i utsatthet
Att söka hjälp för grundläggande behov kan för många upplevas som pinsamt – och särskilt för den som tidigare alltid har klarat sig själv. Många som lever i utsatthet försöker därför hitta olika former av överlevnadsstrategier. Det kan innebära att man:
- Låter sommarkläderna fungera även som vinterkläder
- Väljer att inte låtsas om tandvärken
- Hoppar över måltider, eller låter barnen äta först
- Väljer bort mer näringsrik mat – som frukt och grönt
- Behåller de gamla glasögonen, även om synfelet har förvärrats
- Isolerar sig för att slippa betala busskortet
- Ställer in barnens aktiviteter
