Just nu möter Frälsningsarméns medarbetare många människor i akut nöd, där hela livet håller på att krascha. Behoven är stora och hjälpen gör stor skillnad, berättar Leif Bergström, kommunikations- och insamlingschef på Frälsningsarmén. "Den akuta hjälpen mättar magar och gör att människor kan hämta ut sina livsviktiga mediciner. Den akuta hjälpen är dessutom ofta första steget till att vi ska kunna hjälpa mer långsiktigt."
Bilden är arrangerad. Foto: Jonas Nimmersjö
De är vanligt att människor som hamnar i akut utsatthet har drabbats av någon oförutsedd händelse, som till exempel sjukdom eller arbetslöshet. Små marginaler i privatekonomin och långa handläggningstider hos myndigheterna gör att människor inte klarar omställningen. De långa handläggningstiderna är ett återkommande tema i de rapporter som nu når oss.
– Försäkringskassan har haft 15 månaders handläggningstid i vissa fall. Då är det inte så konstigt att människor hamnar i trångmål, konstaterar Helen Lidman, som är ansvarig för Frälsningsarméns sociala arbete på Östermalm, Templet i Stockholm.
Tomas och Sara är ett exempel på människor som Frälsningsarmén har mött på sistone, och som hamnat i knipa på grund av en akut händelse. När de kom till Frälsningsarmén på sin ort för att söka hjälp hade de redan kämpat i flera år.
– Min fru är långtidssjukskriven, med svår värk i kroppen. Tidigare brukade jag ta alla extrapass jag kunde för att klara familjens försörjning, berättar Tomas.
Men till slut orkade Tomas inte mer, utan hamnade i en djup depression. När beslutet om hans sjukpenning dröjde höll hela lasset på att stjälpa. Att leva på en persons sjukpenning – och samtidigt försöka försörja tre hungriga barn – gick helt enkelt inte.
”Utan hjälpen från Frälsningsarmén hade vi nog blivit vräkta”
Den akuta hjälpen från Frälsningsarmén bestod framför allt av matkassar och rekvisitioner på kläder till barnen hos Myrorna. Hjälpen från Frälsningsarmén gjorde att Tomas och Sara kunde rida ut stormen tills pengarna från Försäkringskassan slutligen dök upp.
– Utan hjälpen vi fick från Frälsningsarmén hade vi nog blivit vräkta. Vi har det fortfarande väldigt tufft, men vi kan i alla fall äta oss mätta och betala hyran, säger Tomas.
Eftersom Tomas och Sara alltid hade stått på egna ben skämdes de över att behöva söka hjälp. Och så är det för många som söker hjälp för första gången, berättar Maria Olausson, kårledare på Frälsningsarmén i Nässjö.
– Det kanske allra viktigaste för oss är att möta människor och skala av dem deras skam. Att välkomna dem in i värmen och hjälpa varje människa utifrån deras unika situation. Alla kan drabbas av något akut som man inte reder ut på egen hand. Det finns ingen skam i det.
Frälsningsarmén möter dagligen människor som står på randen till en livskrasch.
– När livet kraschar eller välfärdsystemen krackelerar finns våra medarbetare där – för att hjälpa, trösta och vägleda, säger Leif Bergström.
I ett inledande skede handlar det ofta om akut hjälp, för att lindra den akuta nöden – som till exempel hunger. Men den akuta hjälpen syftar dessutom framåt.
– Den akuta hjälpen är förstås viktig i sig, men den ger oss även möjlighet att komma åt bakomliggande orsaker och laga de liv som av någon anledning har kraschat. Målet är alltid att vi ska kunna bidra till upprättade liv, berättar Leif Bergström.
Medan den akuta hjälpen kan bestå av saker som presentkort på mat och hjälp med medicinkostnaden, handlar den långsiktiga hjälpen om saker som budgetar och möten.
– Den långsiktiga hjälpen kan handla om att vi hjälper till att strukturera och planera vardagen och arbeta fram budgetar. Vi kan även stötta människor i kontakter med skola, vård och myndigheter till exempel för att de ska få rätt hjälp, förklarar Maria Olausson.
* Tomas och Sara heter egentligen någonting annat.
Text: Lukas Berggren
Foto: Jonas Nimmersjö
En hjälpande hand en kort period kan göra stor skillnad när livet kraschar. Här ser du hur din gåva kan hjälpa:
Om du vill få skatteavdrag för din gåva behöver du uppge ditt personnummer på tacksidan.
Plusgiro 90 04 80-5 | Bankgiro 900-4805 | Swish 9004805
”Vi möter ensamstående mammor som kommer hit med hungriga barn”, berättar Karin Dacko Kindlycke i Södra Vätterbygden.
Ekonomisk stöttning, fritidsaktiviteter, en trygg gemenskap och ett lyssnande öra, är exempel på vad som erbjuds.
Allt fler ensamstående föräldrar och äldre har inte råd med mat, kläder, hyra och mediciner. Men behoven är stora och ökar.
I Sverige lever cirka 102 000 barn i hushåll som förlitar sig på ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Förutom brist på näringsriktig mat kan en dålig ekonomisk situation leda till oro, utanförskap och avsaknad av en meningsfull fritid. Den psykiska ohälsan bland barn och unga är också stor i Sverige.
