Solveig fick livsgnistan tillbaka
Enligt Folkhälsomyndighetens kartläggning ”Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder” lider var fjärde person över 60 år av ofrivillig ensamhet. Och i den nationella folkhälsoenkäten som genomfördes år 2022 svarade hela 40 procent av kvinnorna över 85 år att de besvärades av ensamhet och isolering.
Det här märks bland annat i statistiken över antalet gudstjänster och andakter på servicehus och sjukhus. Där har vi sett en 46-procentig ökning under de senaste två åren.
– Vi möter många äldre som är lider av ofrivillig ensamhet. De sätter stort värde på en stund av gemenskap och en andakt eller gudstjänst. Ibland kan det vara deras enda aktivitet under hela veckan, berättar Leif Bergström.
I somras berättade vi om 84-åriga Solveig. Hennes man Lennart dog i sviterna av Covid för tre år sedan. Solveigs liv förändrades över en natt. Aptiten försvann, de gemensamma vännerna slutade ringa och måendet försämrades hastigt. När Lennart dog kastades dessutom ekonomin omkull, vilket ledde till att Solveig tvingades vända på varje krona.
Men förra hösten hände något. På väg till affären såg Solveig en affisch om en träff för äldre på Frälsningsarmén. Hon vågade sig dit en första gång. Och nu har samlingarna blivit en vana.
– Träffarna på Frälsningsarmén är alltid veckans höjdpunkt, konstaterar Solveig, och berättar att hon nu har hittat nya vänner och fått livsgnistan tillbaka.
När det har varit som tuffast har Solveig dessutom fått med sig några matlådor hem. Det har gjort stor skillnad.
– Många äldre har det väldigt svårt, men de gör inte mycket väsen av sin utsatthet. Med en låg pension får de kämpa för att klara både hyra, mat och kostnader för tandvård, glasögon eller mediciner, berättar Leif Bergström.
Långa handläggningstider gör att fler vänder sig till Frälsningsarmén
Det tredje området som sticker ut i statistiken från föregående år handlar om antalet samtal. Det kan handla om själavårdssamtal, rådgivningssamtal eller andra stödsamtal. Här ser vi den kraftigaste procentuella ökningen sedan 2022, med hela 84 procent (!) fler samtal. Det motsvarar en ökning med nästan tusen samtal i månaden – på bara två år.
– Det är ett tecken på att fler mår dåligt, men det beror till stor del också på att Frälsningsarmén får ta ett större ansvar i mer komplicerade ärenden. Myndigheternas långa handläggningstider gör att fler vänder sig till oss när de får problem, förklarar Leif Bergström.
Förra våren berättade vi om Tomas och Sara. De hade kämpat i flera år. Hon var långtidssjukskriven, med svår värk i kroppen. Han tog alla extrapass han kunde för att försörja familjen. Men till slut orkade han inte mer, och hamnade i en djup depression. Med tre hungriga barn blev den ekonomiska situationen snart akut.
Tomas och Sara skämdes när de kom till Frälsningsarmén på sin ort för att söka hjälp. De hade ju alltid klarat sig. Men när beslutet om Tomas sjukpenning dröjde höll hela lasset på att stjälpa. Att leva på en persons sjukpenning gick helt enkelt inte. Så nu behövde de akut hjälp.
– Det här är ett väldigt bra exempel på hur det kan vara. Många av de vi möter har inga buffertar eller livlinor. När en akut nödsituation uppstår vänder de sig till Försäkringskassan. Men i väntan på handläggning riskerar de att gå under, och då kommer de till oss. Vi har blivit allt fler människors sista räddningsplanka, konstaterar Leif Bergström.
- Statistiken för 2024 är baserad på perioden november 2023 – oktober 2024, och är sedan jämförd med statistik för motsvarande period två år tidigare, november 2021 – oktober 2022.
Text: Lukas Berggren