Rörelseglädje för äldre

Mjuk träning efter förmåga

– Vår enkla gympa handlar om rörelseglädje och gemenskap. Det är inte hård träning, våra rörelser utgår ifrån hur vi använder kroppen i vardagen, säger ledaren Anna-Lena Hjerpe som är omsorgsofficer på Kår 393.

– Många som sitter i parken blir nyfikna. Och vill man bara titta på eller ta en kopp kaffe efteråt går det lika bra, fortsätter hon medan den låtlistan förbereds och gruppen hälsas välkommen.

Dagledigträffen har som mål att ses varje tisdag klockan 11.00 året om, också nu i sommar. När det blev svårt att träffas inomhus på grund av restriktionerna flyttade man ut. Utegympan ska vara lätt att delta i oavsett om du aldrig tränat tidigare eller är begränsad av sjukdom eller ålder. Allt sker på deltagarnas egen nivå.

– Många som inte hittar till kåren hittar hit. Att synas ute bland vanliga stockholmare är viktigt, menar Anna-Lena.

Eivor gympar sittande

Nu mjukar alla upp med tänjningar och försiktiga nackrörelser. Anna-Lena bär svarta träningsbyxor och gymnastikskor men övriga har vanliga vardagskläder, sommarljusa jackor, sjalar och jeans.

På en bänk sitter Eivor, med en rullator framför sig. Hon har satt sig ner men fortsätter göra rörelserna från den bänken. Armarna svänger över huvudet och hon bär solglasögon i det starka solskenet.

– Ja, jag blev lite snurrig och då sätter jag mig ner. Det går lika bra, hellre det än att ramla, säger hon senare.

Fått nya vänner

Eivor trivs väldigt bra på gympan. Hon bor i samma hus som kåren och menar att det efter pensioneringen lätt blir ensamt och tråkigt, i synnerhet när man lever själv. Här kan hon prata, fika och knyta kontakter.

– Jag har fått fler vänner än förut! Men också många nya bekanta som kommer hit utifrån. Folk som tittar in, vill vara med och dricka kaffe. Det är roligt, säger hon.

Passerande söderbor kikar nyfiket

När Lill Lindfors samba ”Jag vill nå dig” ljuder genom parken blir det fri dans. Somliga kliver på stället, någon snurrar runt lite eller sveper med armarna. Koncentrationen är stor och flera ler och njuter av musiken. Runtom pågår trafik och lunchpromenader,  en man med hund kikar nyfiket på de dansande pensionärerna.

”Öppna ditt fönster, släpp in lite sol”, sjunger nu Ulla Billquist och gruppen kliver taktfast till höger och vänster och sedan in i mitten. Där sträcks alla armar fram i en klapp och så trampas det tillbaka igen. Slutligen stretchar deltagarna kroppen till lugnare toner.

Bjuder fler på kaffe och tårta

– Sträck bakre benet ordentligt, säger Anna-Lena medan musiken letar sig upp bland de karaktäristiska röda och sandfärgade husen som omger torget.

Gympastunden är slut. Nu vankas rejäla mackor, kaffe och den efterlängtade tårtan. Anna-Lena och Ewa Nordenberg, som är engagerad i kåren sedan länge, passar på att fråga personer på bänkarna runtom om de vill fika. En välkänd rockartist sitter böjd över sin telefon och avböjer kaffe, men tycker det är kul att ”Frälsis” är ute på torget.

”Jag ska säga åt min gamla mamma att gå hit”

60-åriga Stefan tackar däremot ja, glatt överraskad. Han bor i närheten men har aldrig stött på det här gänget förut.

– Jag ska sms:a min gamla mamma så att hon kommer nästa tisdag, säger han.

När samlingen är över erbjuder Stefan sig att bära tillbaka bordet till kåren. På väg över Södermannagatan berättar han om sin starka upplevelse av Jesus-närvaro när han besökte en kyrka i Vadstena för en tid sedan.

– Om han gjorde vatten till vin och allt det där vet jag inte. Men den stunden var väldigt helande och påverkade mig mycket. Så ja, jag har nog en tro nu, säger Stefan.

Viktigt vara öppen för samtal om tro

När gruppen ses inomhus drivs dagledigträffen av Gun Ström. Också där är det viktigt att stämningen är omfamnande och öppen. Man blir nära vän med en del och en god vän med alla, som Anna-Lena utrycker det.

Hon och Ewa Nordenberg samlar ihop koppar och fat i en korg medan Ewa förklarar hur det kristna budskapet alltid är i centrum när Frälsningsarmén rör sig ute på gator och torg. Men man kan förmedla den på olika sätt. Det är viktigt att bygga relation och prata med dem som kommer, på så vis är man också en evangelist. Gruppen har ingen andakt i samband med gympan men det uppstår alltid frågor och skapas samtal.

– Vi kan vara upp emot 40 personer här ibland. Förra året kom en man som alltid ville be med oss. Han började gå på våra gudstjänster sedan, säger Ewa Nordenberg leende.

Text och foto: Carina Tyskbo