Generalens julhälsning - Julens stilla hjärta

Scenen var välbekant. En gata fylld med juleljus och dekorationer, musik som spelas och massor av människor som rör sig längs gatan och noterar alla juldekorationer. Precis i slutet av gatan låg ett hus i halvmörker. På gräsmattan framför huset fanns bara en liten låda med en julkrubba.

De flesta förbipasserande brydde sig inte ens om att titta på den, de trodde helt enkelt att julskyltningen var över innan de nådde huset. Men just där fanns en bild av julens stilla hjärta. Ingen häftig skyltning, inte mycket ljus och ljud. Bara ett tyst fokus på den som är född att vara vår Frälsare.

Ibland undrar jag om vi riskerar att missa julens stilla hjärta? Också när vi tittar på julberättelsen kan vi missa det centrala budskapet. Var och en av evangelieförfattarna presenterar julen på olika sätt. Vissa kanske menar att bara Matteus och Lukas inkluderar julberättelsen, men jag vill visa er att vart och ett av evangelierna har sin egen speciella betoning.

Markus

Möjligen det äldsta av evangelierna. Har inga födelse- eller barndomshistorier om Jesus. Istället är Markus ”jul” inbäddad i de inledande orden, ”Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus Guds son”
(Mark 1:1). Jesus visar sig vara Guds son från allra första början. Det är de goda nyheterna.

Johannes

Innehåller inte heller födelse- eller barndomsberättelser, men visar julens centrum med ursprung i Guds hjärta. Ordet som blev kött bor bland oss, fullt av nåd och sanning.

Matteus

Inleder med en lång lista på namn i Jesu släktträd. Man kan frestas att hoppa över den och därmed missa dess betydelse. För inkluderade i listan är fem kvinnor som alla visade anmärkningsvärd tro, trots att samhället dömde dem hårt. Tamar – som lurade sin svärfar till graviditet; Rahab – en prostituerad som hjälpte de israelitiska spionerna; Rut – en föraktad utlänning; Bathsheba – en äktenskapsbryterska; och Maria – en ogift mor. Var och en är en del av Jesu släktträd. Om Jesus senare kommer att identifiera sig med syndare, så är det för att de finns ”i hans gener”. Jesus är förbunden med människor som oss, som – trots syndfullhet och bräcklig mänsklighet – visar tro. Matteus gör sedan kopplingen till att Jesus är Immanuel – Gud med oss, i vår mänsklighet. Allt detta händer innan de traditionella julkaraktärerna – de vise männen – ens dyker upp. De som kommer för att hitta den som är född till kung.

Lukas

Låter änglarna tillkännage att Jesus är Frälsaren, Herren Kristus. Detta budskap ges inte till de människor som man kanske skulle förvänta sig, utan istället till herdar – som ofta var religiöst utstötta på grund av sitt arbete. För sådana som dessa, som lever i samhällets utkanter, kommer Jesus som frälsare. Det är lätt för oss att bli engagerade i julberättelsen, i något vi vant oss vid att höra. Men då kan vi gå miste om julens stilla hjärta som det berättas om i Skriften.

Må Gud välsigna dig

I år kanske vi återigen kan fokusera på vad evangelierna faktiskt berättar om Jesu ankomst. En som kommer för dem som är syndare och utstötta. En som kommer för att bli kung. En som blir Immanuel – Gud med oss. En som kommer för att bli vår Frälsare. En som funnits från all evighet.

Må vi mitt i allt som händer vid denna tid på året fokusera på julens stilla hjärta: verkligheten om vem Jesus är. Guds Son. Det eviga Ordet som blev kött. Vår kung. Immanuel. Vår Frälsare. Herren Kristus. Med psalm 115:3 (svenska ekumeniska psalmboken) sjunger vi: ”O kom till oss, bli hos oss kvar, Guds Son. Immanuel.”

Må Gud välsigna dig i denna jultid och under hela det kommande året.

General Lyndon Buckingham, ledare för Frälsningsarmén i världen