Skolord - Arbeta med deltagarhäftet

Ett exempel på hur man kan bygga upp undervisningen i del 1

BILDER

Titta på bilderna på deltagarhäftets framsida och prata om vad orden heter på svenska. För att visualisera orden, använd gärna saker eller bilder på skolrelaterade föremål, situationer och vad man gör i skolan.

ORDKUNSKAP

Hur ser det ut i ett klassrum? Vad brukar finnas i ett klassrum? Titta runt i klassrummet ni just nu befinner er i. Benämn sakerna som finns där. Sätt gärna stora lappar med orden i singular på sakerna som finns där.
- Jobba sedan med övningen ”I ett klassrum – Vad ser du på bilden?” (s 5). Låt deltagarna på egen hand försöka benämna olika saker som finns i ett klassrum.

GRAMMATIK

 Jobba med övningen ”Substantiv i skolan” (s 5). Om du vill kan det passa bra att prata om skillnaden mellan obestämd och bestämd form. Visa gärna konkreta exempel utifrån ord i övningen: en skola (obestämd form, singular), skolan (bestämd form, singular) och många skolor (obestämd form, plural), skolorna (bestämd form, plural). Visa skillnaden på ändelsen i bestämd form singular om substantivet är ett-ord eller en-ord (en elev - eleven, ett ämne - ämnet).
OBS! Det är inte alls nödvändigt att deltagarna i detta skede lär sig de grammatiska termerna, eftersom vi fokuserar på att de ska få ett fungerande vardagsspråk. Hjälp dem i första hand att förstå och använda sig av den här insikten om hur substantiv ändras.

ORDKUNSKAP

Gör övningen ”Vad finns på en skola?” (s 4) där deltagarna tränar på orden elever, lärare, klassrum, skolgård, matsal, idrottsal, slöjdsal och bildsal. Använd gärna bilder på dessa olika sorters rum för att göra det mer konkret samt att man får se hur det ser ut i olika skolmiljöer i Sverige.
Prata om att ordet ”sal” betyder ungefär samma sak som ”rum”, men används ofta i betydelsen ”stort rum”.

ORDKUNSKAP

Prata om vad orden klass, årskurs, termin, läsår, lektioner, rast, ämnen, lov (s 4).
Ge konkreta exempel genom att fråga deltagarna som har barn om vilken ålder de har och klass de går i alternativ hitta på en berättelse om ett skolbarn. Skriv sedan på tavlan:
Barnet X är 8 år. Hen går på Oxhagsskolan i Akalla. Hen går i årskurs 2. (Man kan också säga ”Han går i 2:an”).
Det finns 3 klasser i årskurs 2 på skolan. Hen går i klass 2c.
Just nu är det hösttermin. Snart ska de ha höstlov.
I skolan har eleverna lektioner med olika ämnen som t ex svenska, matematik, idrott, engelska, slöjd, bild, musik m m.
Mellan lektionerna har eleverna rast. Då kan de vara ute på skolgården och leka, spela fotboll eller prata med varandra. De har rast på förmiddagen, efter de ätit mat (lunchrast) och på eftermiddagen.

GRAMMATIK

 I skolan gör man olika saker och eleverna lär sig mycket. Ge olika exempel på ord om det man gör i skolan. Ord som beskriver när man gör något kallas verb. För att man ska förstå mer om när man gör något (nu, då eller sen) så ändras verben. Öva på det på s 6-7 i häftet.

LÄSFÖRSTÅELSE OCH MUNTLIG KOMMUNIKATION

Läs texten ”En lektion i ett klassrum” (s 8). Man kan också förenkla den här texten mycket om man jobbar med nybörjare, så att alla förstår vad som händer i texten. Gör korta, enkla meningar utan alla detaljer. Behåll dock fraserna (markerade med fet, lila stil).

• Skriv upp meningarna som markerats med fet, lila stil och prata om vad de betyder. Jobba sedan med övningen ”Förstår du texten?” (s 9).
• Prata om att i Sverige samtalar lärare och elever mycket med varandra. Lärarna vill att elever ska tala om när de inte förstår, när läraren pratar för fort, om eleverna inte ser vad läraren skrivit, om de behöver hjälp med något o s v. Dialog mellan lärare och elever är viktigt! Därför är det viktigt att man lär sig många viktiga fraser på svenska som förekommer i klassrumsmiljön. Träna på det!
• Prata om att i Sverige är det viktigt att komma i tid. Det gäller även till skolan. Vad säger man om man kommer försent till en lektion? Det är viktigt att be om ursäkt för det och att förklara varför man kommer sent. Träna på fraser som: ”Du kommer försent”, ”Varför kommer du försent?” och ”Ursäkta att jag kommer försent!”
  Fundera tillsammans i gruppen om vad det kan bero på att man inte hinner tid till skolan. Skriv på tavlan eller gör ordkort med vanliga förklarande meningar om varför man kommer försent.
  Några förslag på orsaker:
  • Min buss/mitt tåg kom inte.
  • Min buss/mitt tåg var försenad.
  • Jag fick ta en annan buss/ett annat tåg istället.
  • Jag blev tvungen att gå istället.
  • Jag försov mig. Jag sov för länge.
  • Jag var så trött i morse. Jag orkade inte stiga upp. Mitt barn ville inte gå till skolan/förskolan idag. Mitt barn var så ledsen och grät när jag skulle lämna på förskolan.
  • Jag gick till skolan idag.  Det tog lång tid. Det tog längre tid än jag trodde.
  • Jag mår inte så bra idag.
  • Jag är lite ledsen idag.
  • Jag ville inte gå till skolan idag, men jag ändrade mig i sista stund.