Barn i Sverige - Arbeta med deltagarhäftet

Det här finns i deltagarhäftet:

• Övningar och texter som bygger upp ordförrådet kopplat till barn i Sverige (s 6-7, 10, 13).

• Grammatikövning kring tempusformer av verb kopplad till vad barn gör (s 7).

• Läs texter om när barn föds (s 6), Barnkonventionen (s 8), barns rätt till skola (s 9), barns rätt till sjukvård (s 11), rättigheter för asylsökande och papperslösa barn (s 12), barns rätt till lek och fritid (s 13) samt barns rätt till skydd mot våld (s 14).

• Texter om svensk skola (s 9), svensk barnsjuk- och hälsovård (s 11), asylsökande och papperslösa barns rättigheter (s 12), om lekplatser och meningsfull fritid (s 13) samt svensk lagstiftning kring våld mot barn (s 14).

Ett exempel på hur man kan bygga upp undervisningen i del 2

Ord vi särskilt lyfter fram i del 2

• Behov

• Växa

• Lära

ORDKUNSKAP: Ta fram och visa bilder på barn i olika åldrar och prata om det ni ser. Lyft fram att när vi använder begreppet ”barn” i Sverige menar vi en person som är under 18 år. Prata om orden ”nyfödd”, ”spädbarn”, ”yngre barn”, ”äldre barn”, ”förskoleåldern” (= 1-5 år), ”skolbarn” (6-12 år) och ”tonåring” (13-19 år). Ni kan förstås också ta upp att det heter ett barn (singular) och flera barn (plural) samt en flicka/flera flickor, en tjej/flera tjejer, en pojke/flera pojkar, en kille/flera killar.

MUNTLIG KOMMUNIKATION & ORDKUNSKAP

Dela ut varsin bild till deltagarna och be dem beskriva barnen/barnet på bilden med så många ord som möjligt. För de som kan så kan de sätta upp bilden på tavlan och skriva under bilden.

LÄSFÖRSTÅELSE & SVERIGE-KUNSKAP

Läs om när ett barn föds i Sverige och hur tankarna kring föräldrarnas roll i barnets liv ser ut i Sverige, vad föräldraledighet är samt att det vanligaste är att båda föräldrarna arbetar och att barnet går i förskola (s 6).

GRAMMATIK

Bygg upp ordförrådet genom att lära vanliga ord om vad barn gör i övningen ”Vad gör barnen?” (s 7). Fortsätt sedan med att öva tempusformerna av vanliga verb kopplade till att vara barn (s 7).

LÄSFÖRSTÅELSE

Känner deltagarna till FN:s deklaration om barns rättigheter (som på svenska också kallas Barnkonventionen)? Läs om Barnkonventionen (s 8) och prata om att den numera är svensk lag. De nio artiklar som finns med i häftet är förstås bara ett axplock av de 54 artiklarna. Prata gärna om innehållet i de artiklar ni kan läsa om på s 9. Samtala om och jämför om deltagarna uppfattar att barn har de rättigheterna i deras hemländer.

SVERIGE-KUNSKAP (Rätten till skolgång)

 Börja gärna med att ta reda på vad deltagarna vet om svensk skola för barn. Läs sedan texten på s 9 om barns rätt att gå i skolan i Sverige och de olika delarna som svenskt utbildningssystem har för barn.

ORDKUNSKAP

Fortsätt sedan med att fundera på vad barn behöver lära sig med övningen ”Barn lär sig…” Samtala gärna med varandra om VAR barn lär sig dessa saker, hemma, i skolan, med kompisar, av sina föräldrar eller på annat sätt?

SVERIGE-KUNSKAP (Rätten till hälsa och sjukvård)

 Kolla om deltagarna känner till vad BVC, skolsköterska, vaccination är. Läs sedan texten s 11. Samtala gärna om att när det gäller barns hälsa så tänker och agerar vi mycket förebyggande i Sverige för att barn inte ska bli sjuka. Därför vaccinerar vi barn, därför kollar skolsköterskan alla barn i skolan samt att alla barn kallas till kontroller på BVC fram tills de är 5 år.

SVERIGE-KUNSKAP (Rättigheter för asylsökande och papperslösa barn)

 Prata om att alla barn i Sverige har samma grundläggande rättigheter oavsett status. Läs texten ”Asylsökande och papperslösa barn” (s 12) och samtala om vilken rätt till vård, förskola och skola de har. Låt deltagarna dela erfarenheter av hur detta fungerar i praktiken.

SVERIGE-KUNSKAP (Rätten till lek, vila och fritid)

Prata om barns behov av sömn, mat, kläder, värme, trygghet, omvårdnad, kärlek, kunskap m m. Prata om att barn också behöver leka, eftersom barns lek är så utvecklande och barn lär sig så mycket genom att leka. I Sverige vill vi skapa bra miljöer för lek i t ex förskolan, men också utomhus i lekparker t ex. Läs mer om svenska lekparker och gör övningen om olika saker som finns för barn att leka med i lekparker (s 13). Läs sedan också om hur viktigt det är för barn när de växer upp att fortsätta med att delta i meningsfulla aktiviteter (s 13). Prata gärna om deltagarnas erfarenheter av att gå med sina barn till lekparker, delta i parklek, gå på öppen förskola samt att delta i olika föreningars eller kommuners fritidsaktiviteter för barn.

SVERIGE-KUNSKAP (Rätten till skydd mot våld)

 Läs om lagstiftningen kring att aga barn s 14. Jämför med hur lagarna är i deras hemländer kring detta. Eftersom uppfostran kommer fram i ett sådant samtal, prata om vilka andra metoder man kan ha när man uppfostrar barn än att bestraffa dem med våld. Be deltagarna komma med konkreta exempel på hur de själva gör eller vill göra för att uppfostra barn utan våld.