Man i Sverige - Arbeta med deltagarhäftet

Det här finns i deltagarhäftet:

• Övningar och texter som bygger upp ordförrådet kopplat till ord om män (s 17), mäns utseende och kläder (s 18) samt mäns hälsa (s 22).

• Övningar och text kring substantiv om män (singular/plural, obestämd/bestämd form), pronomen (personliga och possessiva), genetiv s (s 18) samt om imperativ/uppmaningar (s 22).

• Läs texter om när man samtalar om mansrollen i Sverige (s 19), om papparollen (s 20-21) och mäns hälsa (s 22).

• Träna muntlig kommunikation om mansrollen (s 18) och om uttryck för mäns ohälsa (s 22).

Ett exempel på hur man kan bygga upp undervisningen i del 2

GRAMMATIK

Jobba med olika substantiv kopplat till män (singular/plural, obestämd/bestäm form) samt manliga pronomen. Gör övningen på s 17.

ORDKUNSKAP, GRAMMATIK & MUNTLIG KOMMUNIKATION/SKRIVTRÄNING

 Titta på bilderna på s 18 och berätta om männens utseende. Övningen kan göras både muntligt och skriftligt beroende på gruppens språkliga förutsättningar.

• Ta gärna med att bygga upp ordförrådet och ta en del av utseendet i taget:

  • Börja med håret t ex och lyft fram adjektiv som långt-kort, mörkt-ljust-grått, tunnhårig-skallig, lockigt-rakt.

  • Fortsätt med hudfärgen (mörk-ljus-blek-blank).

  • Sedan kan ni prata om orden skägg och mustasch (långt-kort, mycket-lite, skäggstubb).

  • Därefter kan ni prata om kläderna. Benämn orden för olika klädesplagg, lägg till färger, material m m.

• Försök sedan att formulera hela meningar (Muntligt eller skriftligt):

  • Träna både på enkla meningar som: ”Han har mörkt hår”, ”Mannen har skägg”, ”Han har på sig en grön skjorta” m m.

  • Träna även på genetiv s, alltså att i svenskan lägger vi till ett s i slutet av ett substantiv för att markera vem som äger eller har någonting. Här: ”Hans hår är mörkt”, ”Mannens skägg är långt”, ”Alis skjorta är grön”, ”Pelles hud är ljus” o s v.

• I övningen tränar vi också på bestämd form när vi säger ”mannen”, ”killen” och pronomen som ”han”.

• Om man vill så kan man även med hjälp av dessa bilder prata om vilka känslor männen verkar ha.

MUNTLIG KOMMUNIKATION & LÄSFÖRSTÅELSE

Samtala om hur det är att vara man i Sverige. Låt deltagarna formulera vilka förväntningar de upplever att det finns på kvinnor och män i Sverige. Läs sedan texten ”Ett samtal på ett café” (s 19) där vi får möta olika mäns tankar om att vara man i Sverige.

• Tips: Läs en kommentar i taget och prata om innehållet. Kolla att deltagarna både förstår alla orden i meningarna, men också det underliggande budskapet. Prata ev om uttrycket ”att läsa mellan raderna”.

• När ni läst alla kommentarerna, gör då övningen längst ner och låt deltagarna delge sina tankar om det ni läst samt vilka åsikter/tankar de själv har om mansrollen i Sverige.

• Jämför gärna hur det är att vara man i deras hemländer och hur deras pappor/morfar/farfar/manliga politiker och chefer m m varit som män/pappor/makar o s v. Hur tänker deltagarna om att det nu finns andra förväntningar på hur man ska vara man på i Sverige? Hur lär man sig ett nytt sätt att vara man på?

SVERIGE-KUNSKAP & LÄSFÖRSTÅELSE

Läs texten ”I Sverige förväntas pappan…” s 20-21 och prata om pappans roll i ett barns liv. Vilka fördelar kan det vara för pappan att vara med delaktig i barnens liv? På vilket sätt påverkas barnen av att pappan är lika närvarande och aktiv i barnens liv som mamman?

• Jobba gärna med bilderna på dessa sidor. Träna muntlig kommunikation och öka ordförrådet genom att benämna vad det är ni ser på bilderna.

LÄSFÖRSTÅELSE & ORDKUNSKAP

Prata om betydelsen av orden hälsa (både fysiskt i kroppen samt psykisk hälsa kring tankar och känslor) samt ordet livslängd (= hur länge en person lever). Läs den översta texten på s 22 ”Mannens hälsa” och förtydliga orden i rutan. I texten nämns olika orsaker men också sjukdomar som drabbar män mer och allvarligare än kvinnor i allmänhet. Fundera tillsammans på varför det är så.

MUNTLIG KOMMUNIKATION

Läs texten ”Hur mår du, mannen?” Prata om de meningar som står där och dess betydelse. Diskutera varför man t ex inte vågar gå till läkare, vad kulmage är, varför en del män inte pratar om att de mår dåligt, varför det kan göra ont att kissa, varför man ibland kan ha erektionsproblem, varför man kan känna sig ensam, varför en del män dricker mycket alkohol, varför vissa män tappar håret, vad cancer är och vilken ty av cancer som oftare drabbar män m m.

GRAMMATIK

Läs rutan längst ner på s 22 om uppmaningar till män för att de ska må bättre.

• Förtydliga alla orden (Vad betyder motion, hälsosam mat, alkohol, rökning, ”lyssna till sin kropp” m m?).

• Prata om vilka uppmaningar ni själva följer och inte följer.

• Samtala om vilka uppmaningar som är tydligt förknippade med att förebygga sjukdomar och ohälsa.

• Fundera också över om dessa uppmaningar bara gäller män eller om samma uppmaningar kan hjälpa kvinnor också. Samtala om det är så (utifrån texten överst på s 22) att män behöver höra dessa uppmaningar mer än vad kvinnor gör eller om det är allmänna hälsoråd som alla behöver lyssna på.

• Jobba sedan med grammatik: Titta på en mening i taget: Vilket ord i meningen är ett verb (= alltså det ord som handlar om något man gör eller det som händer i meningen)? Stryk under verben. Titta sedan på hur verben skrivs i dessa meningar. De är alla skrivna som uppmaningar (”imperativ” på grammatikspråk).
  Prata om vad ett imperativ är: Imperativ används när du säger till någon annan att göra något, ger order, ger instruktioner, förklarar hur man gör något eller uppmanar någon att göra något.
  
  Hjälp deltagarna att se hur man gör ett verb till en uppmaning:

  • Verbet sitta. Uppmaning/imperativ:  Sitt!

  • Verbet sova. Uppmaning/imperativ: Sov!

  • Verbet äta. Uppmaning/imperativ: Ät!

  • Verbet dricka. Uppmaning/imperativ: Drick!

  • Verbet prata. Uppmaning/imperativ: Prata!

  • Verbet gå. Uppmaning/Imperativ: Gå!

  o s v

Regel: Om verbet slutar på –ar i presens, spara –a i imperativ. Om verbet slutar på –er i presens, ta bort allt i imperativ. Använd gärna verben ovan som exempel:

• Verbet prata. I presens: Han pratar i telefonen nu. Imperativ: Prata mer!

• Verbet dricka. I presens: Han äter god mat. Imperativ: Ät hälsosam mat!