Att återvända - Hur arbetar man med deltagarhäftet?
Del 2 - Att återvända
Det här finns i deltagarhäftet:
Vanligt förekommande ord kopplat till asylprocessen och återvändandet (s 26).Grammatikövningar kring verb (s 15) och hjälpverb (s 20-21).
Läs texter om länder och människor (s 10), om Amira som får avslag (s 12-13), texter kopplat till asylprocessen (s 14, 16-19, 24-25), om papperslöshet (s 22-23) och om när livet inte blir som man har tänkt sig (s 27).Träna på att skriva kring berättelsen om Antonia (s 13), skriva en ”plan B” (s 27) och om vad man lärt sig i Sverige (s 28-29).
Muntliga övningar (s 13, 23).
Övning om att söka mer information på Migrationsverkets hemsida (s 24-25) om stöd man kan få från Röda korset om man ska återvända (s 19).
Text om asylprocessen, om att få avslag och hjälp man kan få från Sverige om man överklagar och när man återvänder (s 11, 14, 16-19, 24-25) samt om vad papperslöshet innebär (s 22).
Symbol: Fundera. Övning om nya kunskaper och kompetenser (s 28-29)
Ett exempel på hur man kan bygga upp undervisningen i del 2:
LÄSFÖRSTÅELSE & ORDKUNSKAP:
Läs texten ”Länder och människor”.
Prata om innehållet och förtydliga innebörden i texten, särskilt i följande ord: åldrar, kön, religioner, traditioner, högtider, by, landsbygden, gemenskap, landsgränser, byta, uppleva, erfarenheter.
Prata om skillnaden mellan att flytta frivilligt för att det är spännande och man vill uppleva nya saker jämfört med att känna sig tvingad att flytta för att man måste fly.
Prata om vad orsakerna kan vara till varför ett land kanske måste begränsa antalet nya personer som vill flytta till landet. Koppla gärna ihop det med vad som hände i Europa och Sverige 2015.
LÄSFÖRSTÅELSE & ORDKUNSKAP:
Läs texten ”Varför får jag avslag?” (s 14) om olika orsaker till att man inte får uppehållstillstånd i Sverige. Förtydliga att ordet ASYL betyder skydd (Egentligen betyder asyl ”fristad”, men det är ett svårare begrepp att förstå). Lyft gärna igen upp vilka skäl till skydd som behövs för att man ska få flyktingstatus eller anses vara skyddsbehövande på annat sätt.
LÄSFÖRSTÅELSE:
Läs berättelsen ”När Amira fick avslag” (s 12-13) och jobba med läsförståelsefrågorna efteråt muntligt eller skriftligt.
SVERIGE-KUNSKAP & LÄSFÖRSTÅELSE:
Läs tillsammans och förtydliga vad som händer under asylprocessen s 11. Låt deltagarna (om de vill) visa på bilden var de befinner sig just nu.
SVERIGE-KUNSKAP & ORDKUNSKAP:
Läs texten om vad som händer om man får avslag (s 16-17). Lyft upp och förtydliga innebörden i orden så att alla förstår vad de betyder: beslut, avslag, acceptera, samarbeta, återvända, återvändandesamtal, mottagandet i hemlandet m m.
GRAMMATIK:
Gör verbövningen på s 15 där deltagarna för lära sig att använda olika tempusformer för vanliga verb kopplat till att byta land och att återvända hem igen.
SVERIGE-KUNSKAP:
Låt deltagarna läsa igenom texterna ”Om du vill överklaga” s 18 och ”Här kan man få hjälp?” (s 19). Förtydliga igen ordet överklaga, så att alla förstår vad som menas med det. Titta igen på bilden över asylprocessen på s 11 och se var överklagandet kommer in samt vad som händer efter att man överklagat.
LÄSFÖRSTÅELSE:
Läs texten om den hjälp från Migrationsverket man kan få när man får avslag (s 24-25). Lyft fram hur viktigt det är att man samarbetar med Migrationsverket för att få hjälp när man återvänder. Förtydliga också att Sverige bara samarbetar med vissa länder när det gäller stöd vid återvändande och därför gäller de stödåtgärder som nämns i texten bara i vissa länder.
DIGITAL KOMPETENS:
Ta reda på om det finns samarbete med deltagarnas hemländer när det gäller återvändande. Sök på ordet ”återvändandestöd” eller ”Återvändande” på Migrationsverkets hemsida.
ORDKUNSKAP:
Gör övningen ”Vet du vad orden betyder?” (s 26).
GRAMMATIK:
I många meningar finns två verb: Ett huvudverb och ett hjälpverb. Lär mer om detta genom texten och övningen på s 20-21 i häftet.
ORDKUNSKAP & LÄSFÖRSTÅELSE:
Prata om begreppet ”papperslös” och vad det betyder. Läs texten om detta också (s 22). Prata om varför en del väljer att inte återvända, men också vilka konsekvenser det kan få: Lever på ett olaglig sätt i Sverige och inte kan leva ett öppet liv p g a det, saknar ekonomiskt hjälp från Migrationsverket, utan möjlighet att ha rätt att arbeta i Sverige, riskerar att bli tagen av polisen och satt i förvar, missar möjlighet till hjälp från Migrationsverket vid återvändandet (t ex att de betalar resan hem, att man kan få kontantstöd m m i hemlandet i vissa länder m m) samt att man får återreseförbud till Sverige. Många mår ganska dåligt när man lever i papperslöshet.
Läs texten ”Antonias berättelse” (s 23) som är papperslös. Prata sedan om frågorna i övningen på den sidan. Ni kan också samtala utifrån följande frågor:
Vad tänker vi när vi läser texten?
Känner någon igen sig i hennes tankar och känslor?
Varför har mannen utvisats?
Hur tror ni barnen mår?
Låt deltagarna försöka ge kvinnan råd:
Vad tycker ni att hon ska göra?
Vad är bra för henne och hennes barn på kort sikt och på lång sikt?
Vilka konsekvenser får olika ageranden från hennes sida?
REFLEKTION & MUNTLIG KOMMUNIKATION:
Börja med att prata om hur tiden i Sverige har varit. Ställ frågorna:
Hur länge har du varit i Sverige? När kom du till Sverige?
Hur var det att komma hit? Vad tänkte/kände du i början?
Vad har du gjort under asyltiden?
Har du förändrats som person under den här tiden? Vem var du när du kom och vem är du nu?
SKRIVTRÄNING:
För grupper som kan mer svenska kan man börja med att låta deltagarna skriva ner sina svar och sedan läsa upp det de skrivit. Sedan kan man samtala om vad de tagit upp och reflektera kring detta tillsammans.
REFLEKTION:
Deltagarna uppmanas att fundera över vad de konkret har lärt sig under tiden de bott i Sverige. Börja gärna med att ställa frågan på ett allmänt VAD HAR DU LÄRT DIG I SVERIGE? och se vilka svar som kommer från deltagarna. Det kan handla om att göra nya saker, språk, digital kompetens, om att vara kvinna, om att vara förälder, förändrat familjeliv, om vad kroppen behöver och mår bra/dåligt av, jämställdhet och andra värderingsfrågor.
Om ni vill och det behövs kan deltagarna också göra övningen ”Vad har du lärt dig i Sverige?” (s 28-29) där deltagarna får kryssa i rutor om vad de lärt sig under tiden i Sverige.
Detta blir både en reflektionsövning om hur de utvecklat nya förmågor och kompetenser, men också att de förändrats som personer under tiden i Sverige. Syftet med övningen är att de ska fundera på om de nya kunskaperna, den utökande kompetensen och den utvecklade personligheten kanske kan vara något de har användning för i sitt hemland.
GRAMMATIK:
Övningen på s 28-29 är dessutom en språklig, grammatisk övning i att uttrycka dåtid, nutid och framtid.
Vad har du lärt dig? (Dåtid. Tempusformen ”perfekt”, som anger dåtid men hjälpverbet ”har” sätts framför verbet.)
Vad håller du på att lära dig om nu? (Nutid. Tempusformen ”presens”.)
Vad vill du lära dig mer om? (Tempusformen futurum.)
Vad av alla dessa nya kunskaper skulle du kunna använda i ditt hemland när du flyttar hem? (Framtid. Tempusformen ”konditionalis” som anger att något skulle kunna hända i framtiden.)
LÄSFÖRSTÅELSE:
Läs texten ”När livet inte blir som man har tänkt sig” (s 27). Samtala om innehållet. Ge gärna konkreta exempel från ditt eget liv när något viktigt du hoppats på i livet inte blev som du önskat. Fundera gärna tillsammans och dela erfarenheter av situationer när något blivit helt annorlunda än du först hoppats på men att det ändå blev bra men på ett annat sätt.
REFLEKTION & HANDLINGSBEREDSKAP:
Be deltagarna fundera över frågan: Vad kan du göra i ditt hemland när du flyttar hem? Gör övningen på s 28 om en plan B ifall de inte får uppehållstillstånd i Sverige.
Be dem tänka konkret kring var de kan bo, vilken del av landet kan de tänka sig att leva i, vilka de kan kontakta, vilken typ av jobb de skulle önska att de kunde arbeta med, vilka personer kan de få stöd och hjälp av m m.
Läs gärna igen texten på s 24-25 om vilken hjälp man kan få från Migrationsverket när man flyttar hem”.
DIGITAL KOMPETENS - INFORMATIONSSÖKNING:
Prata om att det i alla länder finns icke-statliga organisationer som kämpar för att förbättra livsvillkoren för människorna där. Det kan vara kvinnoorganisationer, Save the Children (Rädda barnen), Röda korset/Röda halvmånen, religiösa organisationer m m. Uppmana deltagarna att ta reda på vilka kvinnoorganisationer som finns i deras hemländer och vilka frågor de jobbar med. Träna dem i hur man söker efter information på internet t ex genom sökmotorn Google.
Kan någon av de organisationer de hittat vara intressant att kontakta för deltagarna när de återvänder hem igen? Kanske vill de engagera sig där eller få stöd av dem?
