Hälsa i Sverige
Många asylsökande personer mår inte så bra. Det kan vara både fysiskt och psykiskt. Sömnproblem, bristfällig kost, för lite fysisk aktivitet och psykiska påfrestningar är en del av många asylsökandes liv. Att lära sig mer om friskfaktorer för god hälsa och riskfaktorer som kan leda till att man mår dåligt är därför viktigt. Att under detta tema få mer kunskaper men också praktiskt få pröva på olika motionsformer, laga hälsosam mat, uttrycka sina tankar och känslor på olika sätt m m kan förhoppningsvis bidra till bättre hälsa för deltagarna.
När man bor i ett nytt land kan möten med sjukvård, apotek och tandläkare vara svåra att hantera. När man är sjuk eller har ont är man i en extra utsatt situation. Därför är det bra att tidigt få träna på hur man kommunicerar i sådana situationer samt få kunskap om hur sjukvårdsystemet i landet fungerar. Det är också viktigt att få information om vilken vård en asylsökande person kan få.
Materialets tre inriktningar
Materialet som tillhör ''Hälsa i Sverige'' fokuserar främst på tre inriktningar i sitt lärande, dessa tre är följande:
Om landet Sverige:
- Hur sjukvård, apotek och tandvård fungerar i Sverige. Viktiga telefonnummer och vart man vänder sig om man behöver vård eller rådgivning.
- Hur man bokar tid.
- Om möjligheter för idrott och motion i Sverige.
- Hälsosam mat ur ett svenskt perspektiv.
- Var man kan få hjälp om man mår dåligt psykiskt.
Svenska språket:
- Öka ordförrådet kopplat till kroppen, olika undersökningar och hälsotillstånd, fysisk aktivitet, mat och psykisk hälsa.
- Träna muntlig kommunikation i samband med möten i vården och tidsbokning.
- Grammatiska övningar kring substantiv i bestämd form och obestämd form samt verb kopplat till kroppsdelars funktioner och fysisk aktivitet.
- Lära sig fler adjektiv och hur adjektivets ändelse påverkas av substantivets genus (en eller ett) samt komparation av adjektiv.
- Ord för olika känslouttryck.
Deltagarnas livssituation:
- Sjukvård för asylsökande.
- Mer kunskaper om behovet av sömn, fysisk aktivitet och näringsriktig mat.
- Hur man kan må psykiskt under asylprocessen.
- Vad man kan göra för att må bättre under när livet är svårt.
Del 1 - Kroppen ›
I del 1 bygger vi upp ordförrådet när det gäller kroppsdelar så att deltagarna i möte med sjukvården kan beskriva var de har ont. Vi jobbar också grammatiskt med substantiv i bestämd form och obestämd form, verb kopplat till kroppsdelars funktioner samt hur adjektivets ändelse påverkas av substantivets genus (en eller ett).
Del 2 - Sjukvård, apotek och tandläkare ›
Del 2 handlar om svensk sjukvård och vart man vänder sig när man behöver hjälp. Hur man bokar tid, får olika undersökningar och om att besöka vårdcentralen. Vi lär oss också lite grann om apotek och tandläkare. I denna del får deltagarna även information om vilken typ av vård en asylsökande kan få i Sverige.
Del 3 - Motion ›
Del 3 och 4 handlar om förebyggande hälsovård. I del 3 lär vi oss mer om varför vi mår bra av fysisk aktivitet och motion. Vi ägnar oss också åt att öka ordförrådet kring idrotter samt tränar adjektiv.
Del 4- Hälsosam mat ›
I del 4 uppmärksammar vi hur mat kan påverka vår hälsa; vilken mat som är hälsosam samt vilken mat man bör undvika.
Del 5 - Psykisk hälsa ›
I den avslutande delen av temat vidgas begreppet hälsa till att också beröra psykisk hälsa. Livets olika sidor och känslor kopplade till det berörs. Tips om hur man kan må bättre psykiskt samt vad som kan göra livet svårt tas upp.