Boende och bostäder - Arbeta med deltagarhäftet

Ett exempel på hur man kan bygga upp undervisningen i del 1:

ORDKUNSKAP

Ta fram och visa bilder på olika typer av bostäder och samtala om vad det är för skillnad på lägenhet, villa, radhus, flerfamiljshus, (men kanske också sommarstuga/fritidshus/torp, skyskrapa, husvagn, husbil, husbåt o s v). Gör sedan bildövningen ”Olika typer av bostäder” (s 5).

ORDKUNSKAP & LÄSFÖRSTÅELSE

Jobba med begreppen som berör bostadens storlek: Vad är t ex ”en etta”? Vad betyder ”tre rum och kök”? Läs texten på s 4 i häftet.

GRAMMATIK - ORDNINGSTAL

Prata om att bo på olika våningar i ett våningshus. Träna på ordningstal som första, andra, tredje o s v. Titta igen på texten om Fatima som exempel på detta (s 4). Utgå gärna från bilden på den sidan när ni tränar detta. Be deltagarna beskriva vilken våning de bor på. (Om ni vill så kan ni också använda uttrycken som ”översta våningen”, ”bottenvåningen” och att man i större varuhus t ex ofta pratar om ”gatuplan”.)

MUNTLIG KOMMUNIKATION & ORDKUNSKAP

Prata om HUR ni bor: Bor ni i en lägenhet, ett rum eller i ett eget hus? Hur stor är bostaden (antal rum och ev också yta)? Vilka bor du tillsammans med? Läs texten och gör övningen ”Var bor du?” (s 6).

MUNTLIG KOMMUNIKATION OCH KARTKUNSKAP

Prata om VAR ni geografiskt bor. Låt alla få berätta var de bor utifrån stadsdel och förklara vad ordet stadsdel betyder. (= en del av en stad, ett område i en stad) Skriv gärna upp gatunamnen och stadsdelarna som deltagarna nämner på tavlan.

• Titta gärna på en karta över staden där ni bor. Låt alla visa var de bor.
• Visa på kartan var ni befinner er just nu i undervisningssammanhanget och prata lite om avståndet mellan deltagarnas bostäder och undervisningsplatsens adress. Använd gärna uttrycken ”nära”, ”ganska långt ifrån” och ”långt ifrån”. Om ni vill kan ni också nämna ordet kilometer och uppskatta hur många km det är för deltagarna till undervisningsplatsen.  
• OBS! I detta sammanhang kan det vara bra att repetera reglerna kring att få reseersättning från Migrationsverket till/från bostaden och undervisningsplatsen.

SKRIVTRÄNING

Ta med ett kuvert med en adress skriven på. Prata om vad gatuadress betyder. Ta med en bild på en gatuskylt. Träna på hur man skriver sin adress på en blankett eller på ett kuvert. Prata om vad det innebär att vara inneboende hos någon eller att hyra i andrahand och hur man då skriver sin adress (c/o…)

SVERIGE-KUNSKAP

Prata om hur viktigt det är i Sverige att man kan uppge sin exakta adress. Att vi behöver uppge det i alla kontakter med myndigheter (som t ex Migrationsverket, Skatteverket), barnens skola, arbetsplatser m m. Man behöver förstås veta sin adress för att brev och paket ska komma fram, men också för att samhället Sverige ska veta vilken kommun och stadsdel man bor i eftersom det har stor betydelse i Sverige. Om man som asylsökande flyttar är det viktigt att meddela den nya adressen till Migrationsverket så att brev de skickar till dig verkligen kommer fram.

ORDKUNSKAP & SKRIVTRÄNING

Prata om innebörden i orden ”gata”, ”gatunummer”, ”våning”, ”gatuadress”, ”postnummer” och ”postort”. Visa hur man skriver ett en adress genom att använda ett exempel: Storgatan 42B, 1 tr, 113 51 STOCKHOLM.

• Gata: Storgatan - Besvarar frågan: Vad heter gatan personen bor på?
• Gatunummer: 42B - Besvarar frågan: Vilket nummer på den gatan bor hen på?
• Våning: 1 tr -Besvarar frågan: Vilken våning bor hen på?
• Postnummer: 113 51 - Besvarar frågan: Vilket område i staden bor hen på? (Posten behöver t ex veta detta nummer för att veta var de ska dela ut post till en person.)
• Postort: Stockholm - Besvarar frågan: Vilken stad bor hen på?

SKRIVTRÄNING

Låt deltagarna träna på att fylla i en blankett i övningen ”Var bor du? Skriv din adress” (s 7) där de bl a tränar på att skriva sin adress.

GRAMMATIK: Gör övningen ”TRÄNA PÅ PREPOSITIONER – Var bor de?” (s 8-9) om prepositionerna ”i” och ”på” när det gäller boende. Prata om att det heter ”Jag bor i Sverige”, men ”Jag bor på Storgatan”. I slutet av övningen (s 9) tränar man också på skillnaden mellan att ”bo hos” och ”bo med” någon.

LÄSFÖRSTÅELSE OCH ORDKUNSKAP

Läs texten om ”Familjen Pettersson” (s 10-11) och jobba med uttrycken som förekommer i den: stadsdel, västra, andra våningen, förut, inneboende, familjemedlemmar, fyra rum och kök, andra våningen, hiss, eget rum, umgås, trångt, städa, hjälpas åt, ansvarar för, skohylla, ytterkläder, klädhängare, fylla på, toalettpapper, slänga sopor, sopsortering, 90 m², hyra, få pengarna att räcka till, heltid, lönen, trivs, tills vidare, hyra ut, dela rum, ett tag, inkomst, utgift, boendet, öka, minska. Be deltagarna översätta orden på sitt modersmål (s 11).

MUNTLIG KOMMUNIKATION

Prata om frågorna i övningen på s 10.

ORDKUNSKAP

Ta fram bilder på olika rum i en bostad. Prata om vad ett kök, sovrum, badrum, hall, barnrum, balkong, förråd, tvättstuga, soprum m m är för något och vad det är för skillnad mellan dem. Gör övningen ”En bostad har olika rum” på s 7.

• Prata sedan om vad ordet ”planlösning” betyder. Visa gärna en bild på det så blir det tydligare.
• Låt deltagarna beskriva sin egen bostad! Be dem först rita en planlösning över sin bostad. Sedan berättar de muntligt för varandra.

ORDKUNSKAP + GRAMMATIK

 Låt deltagarna jobba med övningen om möbler ”Vad är det på bilden? (s 13)”

• Jobba först med substantiven, sedan om det är ett eller en framför substantivet och sedan pluralformen av ordet.
• Sedan får deltagarna jobba med vad man använder möbeln till och då koppla det till ett eller två verb.

ORDKUNSKAP + GRAMMATIK

Gör övningarna om vanliga ”bostadsord” (s 11-12) som är viktiga att kunna. Jobba med dem både grammatiskt (s 11) och kring ordens betydelse (s 12).

LÄSFÖRSTÅELSE & SVERIGE-KUNSKAP

Läs texten ”Olika sätt att bo” på s 14 där man särskiljer boendeformerna att hyra en bostad och att köpa en. Prata här även om skillnaden mellan att ”hyra i andrahand” och ”ett förstahandskontrakt”.

SVERIGE- KUNSKAP

Prata om vikten av att alltid ha ett skriftligt hyreskontrakt, även vid andrahandsuthyrning, när man hyr en lägenhet där allt man kommit överens om finns med i texten. (Inflyttningsdatum, uppsägningstid, storleken på lägenheten, hur hög hyran är m m) Ta med och visa ett exempel på hyreskontrakt. 

SVERIGE-KUNSKAP

Läs texten ”Tips till dig som söker lägenhet” (s 15). I detta sammanhang kan det vara kul att tillsammans gå in på någon lokal webbsida där man kan hitta lediga bostäder.

LÄSFÖRSTÅELSE & ORDKUNSKAP

Titta på exemplen på bostadsannonserna (s 16-17). Låt deltagarna jobba själva eller två och två utifrån frågorna på s 16: Hur stor är lägenheten? Vad kostar den att hyra? Hur många får bo i den? När kan man börja hyra den? Hur länge får man hyra den? Vad ingår i hyran? Är det något särskilt som krävs av den som ska hyra lägenheten? o s v
För att kunna svara på dessa frågor krävs det att man förstår orden i platsannonserna. Läs en tillsammans och hjälp till med ordförklaringar.

SVERIGE-KUNSKAP

Vad ska man tänka på när man flyttar? Läs texten ”När du flyttar” (s 15) om några viktiga saker kring att byta bostad i Sverige.

GRAMMATIK & ORDKUNSKAP

 Gör alla tre eller någon av verbövningarna på s 18-19.

SVERIGE-KUNSKAP

Prata om vilka regler som gäller när man bor i ett flerfamiljshus.

• Ta gärna med skriftliga regler för din egen lägenhet (om du har någon). Samtala om vad som är viktigt för dig som hyresgäst. Jämför gärna med bostadsregler i deltagarnas hemländer.
• Prata om reglerna i tvättstugor i flerfamiljshus. Ta fram bild på en tvättstuga och prata om hur man ska bete sig där och vad man inte får göra.
• Hur gör man med soporna när man bor i ett flerfamiljshus? Ta fram bilder på sopnedkast, soprum och soptunna. Prata om sopsortering och låt deltagarna dela sina erfarenheter av det.