Metoder
I varje temahäfte och i lärarhandledningarna till varje tema under rubriken ”Hur arbetar man med deltagarhäftet?” finns det symboler som visar vad man tränar på och/eller vilket sätt man lär sig på i just den texten eller övningen. Här kan du läsa mer om vad varje symbol innebär.
Det finns många möjligheter till att bygga upp ett svenskt ordförråd i undervisningsmaterialet ”Lär känna Sverige – och lär dig svenska”. Allt ifrån enkla bildövningar till mer avancerade ordkunskapsövningar.
Exempel: Övningen ”Transportmedel – Vad ser du på bilden?” s 4 i ”Tema: Flytta till Sverige”
Exempel: Övningen ”Ord om arbete” s 25 i ”Tema: Livet i Sverige”
Undervisningsmaterialet innehåller många texter av olika slag och på olika språkliga nivåer. Det är många informationstexter om regler och annat med syfte att beskriva hur Sverige fungerar. I många texter är syftet att bygga upp ordförrådet. En del av texterna är väldigt lättlästa med korta meningar och enkla ord:
Exempel: Texten ”Sabrina handlar” s 4 i ”Tema: Pengar i Sverige”
Andra har en svårare språklig nivå med längre meningar och flera svårare ord. Ibland behöver läraren då förenkla texten, gå igenom svåra ord eller helt enkelt bara återberätta innehållet med egna ord och kanske rita upp händelsen på tavlan, dramatisera den i ett rollspel e dyl.
Exempel: Texten ”Om du får uppehållstillstånd” s 20 i ”Tema: Flytta till Sverige”
I alla temahäften finns en eller flera berättande texter om personer som i sitt vardagsliv är med om saker. Det är fiktiva texter, ofta med asylsökande i huvudrollen, som möter det svenska samhället på olika sätt. Tanken med detta är att göra den teoretiska delen om det svenska samhället mer konkret, men också hjälpa till att reflektera över något som ligger nära deltagarnas vardag. Ibland kan det vara lättare att ge en påhittad person råd än att direkt behöva tänka till kring sitt eget komplicerade liv.
Exempel: Texten "Mustafa erbjuds att jobba svart" s 31 i "Tema: Arbete i Sverige.
Det finns flera läsförståelseövningar kopplade till texter i undervisningsmaterialets temahäften.
Exempel: Text och övning ”När Amira fick avslag” s 12-13 i ”Tema: Jag och mitt hemland”
Många vuxna människor som är nya i det svenska språket undviker att prata eftersom de är rädda för att säga fel. Uttalet och grammatiken upplevs svår och därför pratar man ofta bara kortfattat med en- eller tvåordsmeningar.
För att utvecklas språkligt måste man få träna på att producera ett eget språk och få hjälp med att bli förstådda muntligt.
I materialet ”Lär känna Sverige – och lär dig svenska” får deltagarna många möjligheter till att utveckla sin muntliga kommunikation i samtal om viktiga frågor kring ett relevant innehåll. Det finns många muntliga övningar av olika slag i alla temahäften.
Exempel: De muntliga övningarna på s 5 i ”Tema: Livet i Sverige” och övning om att diskutera mansrollen i Sverige s 19 i "Tema: Kvinna och man"
Många som håller på att lära sig svenska tycker att det är svårt att skriva på det nya språket. Det handlar både om ordförråd, stavning, ordföljd, grammatik och meningsbyggnad som kan vara på ett helt annat sätt än i det modersmål deltagaren har.
Deltagarna få ofta träna på detta i undervisningsmaterialet ”Lär känna Sverige – och lär dig svenska”. De uppmanas ständigt i skrivövningarna att inte bara skriva svar med ett ord på frågorna, utan att skriva hela meningar.
I vissa skrivövningar från deltagarna hjälp med skrivmallar där början på meningarna redan finns utskrivna i övningen. Det passar bra för deltagare som ännu inte lärt sig att skriva så mycket på svenska.
Exempel: Övningen inför att lära sig att skriva ett CV och personligt brev när man söker jobb ”Skriv om dig själv” s 27 i ”Tema: Arbete i Sverige”
Många behöver hjälp med meningsbyggnad. Därför finns det enkla övningar och texter om satsdelar och annat.
Exempel: Övningarna ”Skriv meningar om bilderna” och ”Om satsdelar” s 6 och 7 i ”Tema: Flytta till Sverige”
I varje temahäfte finns det grammatikövningar av olika slag. Ofta handlar det om att lära sig tempusformerna av verb, men det kan också vara övningar om imperativ, hjälpverb eller pronomen till exempel.
Exempel: Övningen ”Träna på verb” s 9 och övningen ”Träna på pronomen” s 17 i ”Tema: Landet Sverige”.
Övningsmeningarna handlar alltid om temats innehåll. På så sätt blir det både en grammatikövning och ett samhällsorienterande lärande som ofta även fyller ett bearbetande behov kopplat till den asylsökandes livssituation.
Exempel: Övningen ”Träna på hjälpverb” s 21 i ”Tema: Jag och mitt hemland”.
I undervisningsmaterialet ”Lär känna Sverige – och lär dig svenska” finns det stora mängder texter och övningar som i huvudsak mest syftar till att göra Sverige begripligt: Hur fungerar det i Sverige? Vart ska man vända sig i olika situationer? Vilka regler och lagar finns? Vilka förväntningar har man på människor?
Exempel: Texten om skolans förväntningar på föräldrar i Sverige på s 20 i ”Tema: Skola i Sverige”
Exempel: Övningen ”Para ihop rätt meningar” s 24 i ”Tema: Skola i Sverige”
Exempel: Texten ”Att flytta till Sverige och jobba” s 21 i ”Tema: Arbete i Sverige”
Att lära sig att läsa av en karta är en viktig färdighet som man har stor nytta av i Sverige. Det kan vara att hitta staden där man bor på en Sverige-karta, men också att förstå en karta över tunnelbanenätet i Stockholm.
Att på en Sverige-karta kunna veta var de största städerna/sjöarna/öarna m m ligger är en del av att lära känna Sverige. Att få mer kunskap om hur varierad naturen och vädret kan vara i olika delar av Sverige kan också lättare visualiseras med hjälp av en karta.
Som kartkunskap kan man också lägga in att man tittar på en jordglob och försöker förstå varför klimatet i Sverige är annorlunda än i Somalia.
Exempel: Övningen ”Lär dig Sveriges karta” på s 7 i ”Tema: Landet Sverige”
Att enskilt och tillsammans få reflektera, jämföra, analysera, diskutera är viktigt när man berör viktiga frågor om livet.
I undervisningsmaterialet finns flera övningar där deltagarna får tänka efter och sedan dela sina tankar med varandra. Många av de muntliga övningarna i temahäftena bygger på att man funderar över någon viktig fråga och samtalar med andra om sina tankar. På så sätt blir det också språkutvecklande övningar där man tränar muntlig kommunikation.
I lärarhandledningarna finns flera tips om viktiga frågor som passar bra för individuell och gemensam reflektion.
Exempel: Övningen ”Vad har du lärt dig i Sverige?” på s 28-29 i ”Tema: Jag och mitt hemland”
Exempel: Texten ”Zahra erbjuds att jobba svart” s 28 i ”Tema: Pengar i Sverige”
I lärarhandledningen finns dessutom många andra tips om hur man kan lägga upp undervisningen i varje tema under rubriken ”Fler metoder”.
Där finns det följande metoder att använda:
Det finns många bra språkutvecklande filmer med innehåll som hänger ihop med de tolv teman som finns i undervisningsmaterialet ”Lär känna Sverige – och lär dig svenska”. På Youtube, URskola och vissa myndigheters hemsidor hittar man kort, på lätt svenska och med syften både att ge viktig information och/eller ge kunskaper om Sverige.
I lärarhandledningarna till våra teman finns det en del filmtips under rubriken ”Fler metoder”.
Att använda bilder i undervisningen är ofta en bra idé. När man jobbar med vuxna som är på nybörjarnivå när det gäller språkinlärning så är det ofta väldigt effektivt att använda bilder innan de har hunnit bygga upp ett hyfsat stort ordförråd.
Visualisera och konkretisera ord och innehållet i undervisningen så ofta du kan. Använd bilder, filmer, föremål, rollspel samt gå ut och titta på/delta i verkligheten.
Det finns många foton och illustrationer i våra temahäften. De är tänkta att visualisera texternas innehåll och/eller ge möjlighet till att utvecklas muntligt eller skriftligt genom att man ska berätta om bilderna man ser.
Exempel: Övningen ”Titta på bilderna” s 29 i ”Tema: Livet i Sverige”.
Exempel: Bilderna till texten ”Varför ska man betala skatt?” s 26 i ”Tema: Pengar i Sverige”.
Att sjunga är ett utmärkt sätt att lära sig svenska och lära sig om Sverige. Det finns många specialskrivna språkutvecklande sånger om livet i Sverige som man kan använda i undervisningen.
Några sådana hittar du på: https://www.sjungspraket.se/
När man sjunger utvecklar man språket genom att lära sig nya ord, tränar uttal och betoning samt att man innehållsmässigt kan lära sig mycket om att leva i Sverige. Med sången och musikens hjälp berör vi också det ickeverbala och emotionella, vilket kan vara viktigt för många asylsökande som kanske bär på mycket som är svårt att uttrycka på svenska.
I lärarhandledningarna till detta undervisningsmaterial finns det sångtips till varje tema under rubriken ”Fler metoder”. De språkutvecklande sångerna vi hänvisar till är hämtade från Sjung språkets hemsida.
Träna på att lyssna och förstå det ni hör. Uppmana deltagarna att stänga sina deltagarhäften medan du läser en ny, obekant text ur häftet utan att deltagarna följer med i texten. Ställ innehållsmässiga frågor för att se vad de uppfattade när de lyssnade.
Lyssna också på radioprogram som t ex https://sverigesradio.se/radioswedenpalattsvenska
Uttal i det svenska språket kan vara svåra att lära sig. Många språk har helt andra språkljud och man kan behöva träna mycket innan man får till rätt svenskt uttal. Många har svårt med uttalet av svenska vokaler, vissa konsonanter, sj-ljud, ng-ljud o s v.
Högläsning, sjunga sånger, konkreta uttalsövningar med hjälp av fickspeglar t ex kan vara en bra hjälp för många att förbättra sitt uttal.
Exempel: Träna på och sjung om alfabetet på :https://www.sjungspraket.se/blank(Sångerna ”Alfabetet” och ”Alfabetssången”)
Att bedriva undervisningen utomhus eller i de miljöer där det man lär sig om utspelar sig är förstås mycket bra för lärandet. Gå så ofta det är möjligt ut i verkligheten och ha lektionerna på närliggande livsmedelsaffärer, apotek, vårdcentralens väntrum, på gågator, i olika bostadsområden, åk kollektivtrafik m m när ni håller på att lära er om detta.
Studiebesök på bibliotek, medborgarkontor, grundskolor, förskolor, brandstationer, familjerådgivning, ungdomsmottagningar, museum och dyl är förstås väldigt lärorikt.
Utforska naturen tillsammans och ge möjligheter till naturupplevelser och friluftsliv i olika årstider.
Att utöka sin digitala kompetens är viktigt i många vardagliga situationer i Sverige. Att lära sig att söka efter information, att använda appar, handla från webbutiker, göra digitala ansökningar m m är en viktig del av livet i Sverige.
Deltagarna får i flera övningar träna sig på att söka information på nätet.
Exempel: Övningen om att söka information på Migrationsverkets hemsida på s 24 i ”Tema: Jag och mitt hemland”
Det finns många webbsidor och appar gjorda av SFI-lärare och andra pedagoger i svenska som andraspråk där deltagarna kan träna svenska. Visa och låt deltagarna öva hemma.
Läs mer om tips på bra webbsidor kopplat till respektive tema i lärarhandledningarna under rubriken ”Fler metoder”.
En rolig och lärorik metod är att använda sig av rollspel för att visualisera och konkretisera ett viktigt innehåll. Det är också ett bra sätt att träna muntlig kommunikation i vardagliga situationer.
I lärarhandledningarna till några teman finns tips om hur man t ex kan dramatisera det som händer i ett väntrum på vårdcentralen, att man kan ”leka affär” när man lär sig vanliga fraser när man handlar och hur man ber om ursäkt när man kommer försent till en lektion.
Att uttrycka och bearbeta tankar, känslor och minnen genom att skapa är ett bra sätt när språket är begränsat. Att sedan försöka berätta om det man t ex målat är ett bra sätt att träna sig på muntlig kommunikation.
I lärarhandledningarna till några teman finns tips om hur man kan använda skapande till att uttrycka tankar och känslor (Tema: Hälsa i Sverige), beskriva sitt hemland med hjälp av att måla en bild (Tema: Jag och mitt hemland), måla könsroller i familjen (Tema: Kvinna och man i Sverige) m m.
Mat är en viktig del av kulturen och många vill gärna dela med sig av mattraditionerna från sina hemländer. Laga mat, bjud varandra och berätta om maten de lagat.
Att laga mat tillsammans kan också vara väldigt språkutvecklande. Om man ska läsa av och följa ett svenskt recept får man får man träna på läsförståelse, ökar sitt ordförråd, lär sig svenska måttsatser samt får grammatikträning när det gäller verb ofta i imperativform t ex.
Om man ska lära ut hur man tillagar någon specifik maträtt från sitt hemland så får man bra träning i att uttrycka sig så att andra förstår vad man säger.