Andra advent - Hosianna!
Ordet "Hosianna" är ett hyllningsrop, men det är också ett rop på hjälp. Det är ett hebreiskt ord som betyder "Herre, fräls", "Herre, rädda". Så när du så här i adventstid är med och sjunger i sången "Hosianna, Davids son" då sjunger du alltså ut betydelsen "Herre, fräls". Den sången är alltså ett rop på räddning.
Hitta på sidan
Mycket folk på Centralstationen
Oj oj oj, så mycket folk, vad är det som händer här? Efter en rask promenad genom Stockholm city är jag så äntligen framme vid Centralstationen. I rulltrappan ner till den stora vänthallen registrerar jag att det är så mycket folk. Instinktivt tänker jag; "elände, nu är det stopp i tågtrafiken!". (Förlåt SJ, egentligen tycker jag att tågtrafiken fungerar förvånansvärt bra i mitt pendlande.)
Men det är inte stopp i tågtrafiken denna dag, för nu hör jag körmusiken. Jag kan skönja lite av texten – "Det strålar en stjärna". Aha, det är därför det är så mycket folk i väntsalen, de njuter av vacker körsång, en stämningshöjare i adventstid.
Mycket folk i Jerusalem
Också där i Jerusalem var det mycket folk. Bibelordet säger att "hela staden kom i rörelse". Vad var det som fick hela staden i rörelse? Jo, det var Profeten, Jesus från Nasaret i Galileen som kom inridande i staden på en åsna precis som profeten Sakarja flera hundra år tidigare hade förutsagt.
Skulle Jesus befria dem från den romerska ockupationen?
Och nu sker det. Folket var så trötta på den romerska ockupationen och längtade efter befrielse. Nu hade ryktet gått, kanske det ändå var denne profet som skulle kunna befria dem, han hade visst gjort märkliga tecken där, till och med en man hade uppväckts från de döda.
Befrielse från den inre ockupationen genom korset
Jesus visste hela tiden varför han var på väg till Jerusalem, han var på väg till ett kors. Folket ville bli fria från en yttre ockupationsmakt, romarna. Jesus ville befria från en inre ockupationsmakt, synden. Nu tog folket emot Jesus Kristus som en kung och man ropade: "Hosianna, Davids Son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden".
Sången är ett rop på räddning
Ordet "Hosianna" är ett hyllningsrop, men det är också ett rop på hjälp. Det är ett hebreiskt ord som betyder "Herre, fräls", "Herre, rädda". Så när du så här i adventstid är med och sjunger i sången "Hosianna, Davids son" då sjunger du alltså ut betydelsen "Herre, fräls". Den sången är alltså ett rop på räddning.
Vad vill vi bli räddade ifrån?
För människorna i Jerusalem var det uppenbart, de ville bli frälsta, de ville bli räddade från den romerska ockupationsmakten. Men det var inte den räddningen som Jesus Kristus kommit för att ge. Jesus Kristus kom för att befria, för att frälsa, för att rädda från syndens slaveri och fångenskap. När vi ropar "Hosianna" och uttalar välsignelse över den som kommer i Herrens namn, vad är det vi tänker att vi vill bli befriade ifrån?
Inte bara en trevlig liten stämningshöjare
Är det möjligen så att också vi, precis som människorna i Jerusalem, har en skev bild av vad Jesus Kristus vill befria, vill frälsa ifrån? Är det möjligen så att vi i vår tid mer tycker att det räcker att använda advent och jultid som en trevlig stämningshöjare? Lika lite som Jesus var villig att ställa upp som någon slags upprorsmakare och befriare från den romerska ockupationsmakten, lika lite kommer Jesus Kristus nöja sig med att ställa upp som en lite trevlig stämningshöjare så här i advents- och jultid.
Jesus räddar det som var förlorat
Det Jesus Kristus har kommit för, det är att göra det som ingen annan eller inget annat kan göra för oss människor. Jesus Kristus har kommit för att befria från synd, Jesus Kristus har kommit för att frälsa, Jesus Kristus har kommit för att rädda oss ur djävulens grepp. Det är inget annat och inget mindre som Jesus Kristus kommit för.
Lika lite som människorna i Jerusalem kunde diktera villkoren för Jesus Kristus och vad han skulle göra, lika lite kan du och jag diktera villkoren för vad Jesus Kristus ska göra. Jesus Kristus har alltid och kommer alltid ha som uppdrag att rädda det som var förlorat. Hosianna!
Text: Peter Jonasson
Läs mer
Det första ljuset i advent ›
Det är advent, äntligen! Överallt tänder vi ljus, i hemmen, skolor, arbetsplatser, gator och torg. Vi människor är bra på mycket, vi kan till exempel få till ett yttre ljus som en ljusslinga på ett balkongräcke. Men det inre ljuset, att möta den där inre längtan, att tända en eld i hjärtat det kan bara Jesus Kristus göra.
Tredje advent - Var inte rädd ›
Nu tänder vi det tredje ljuset, det är nära nu – högtidernas högtid – då vi firar att Jesus Kristus lämnar sin tron av kristall, sin ära i ljusets palats och läggs på strå i ett stall. Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son för att var och en som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.
Fjärde advent – Gläd dig! ›
”Jag bär bud till er om en stor glädje”, det var den hälsning herdarna fick där under natten. Och budskapet var att nu har det skett, det där som bland annat profeten Mika hade skrivit om – ”hon har fött”. Frälsaren är född – gläd dig! Nu längtar han efter att också få födas i ditt hjärta, då blir det en riktigt, riktigt God Jul!
Varför firar vi jul? ›
Oavsett om man firar till minne av Jesus födelse eller inte så är julen en tid för gemenskap och omtanke, en tid då man vill ta hand om varandra. Men ord som julstress påminner oss om att jultiden kapats av kommersialism, krav och prestationer och många glömmer det viktiga i sin strävan efter den ”perfekta” julen. De glömmer att julen är en tid då ingen ska behöva vara ensam, hungrig eller utan tak över huvudet.