Ljuset i tunneln blev vändpunkten

Anders Wiklunds mamma var kristen, liksom flera släktingar och grannar. Anders gick i söndagsskola, bad aftonbön och lät konfirmera sig. Det lade grunden till en slags barnatro hos honom men när han blev lite äldre blev han istället rebellisk.

- Jag läste Bibeln för att slå hål på de andras tro och jag försökte överbevisa mormor tills hon grät. Det är mitt sista minne av henne men jag har förlåtit mig själv för det och jag tror att hon skulle vara jätteglad om hon visste var jag befinner mig idag, berättar Anders.

”Alkoholen var min Gud då”

I slutet av tonåren hade han dragits in i ett alkoholmissbruk som kom att vara i drygt 20 år. Han testade även droger men de var inte hans grej.

- Med alkoholen vågade jag bli någon annan och jag fick uppmärksamhet, för jag var ganska blyg annars, förklarar Anders.

De sista åren av den perioden drack han enbart t-sprit utblandat med vatten. Detta eftersom det var billigare. Anders lovade sin mor gång på gång att sluta med alkoholen men utan resultat.

- Den drogen är så stark, den var min Gud då, säger Anders.

Terapeutens samtal om Jesus

Han gifte sig och fick tre barn men på grund av missbruket tog han själv ut skilsmässa som ett sätt att förekomma frun. Han ville slippa bli den som blev lämnad. Strax efter det så tog Anders tag i beroendeproblematiken. Vid ett tillfälle när han var på ett behandlingshem och gick ett tolvstegsprogram så pratade en terapeut under en lektion om Jesus.

- Då kom ett enormt starkt ljussken och det var som om jag befann mig i en tunnel. Jag såg ingen gestalt men jag blev euforisk och det var som om jag gick på moln ett helt dygn efter det, berättar Anders.

- Alla vi fem som var i rummet fick någon form av upplevelse men inte precis samma, fortsätter han.

Detta hände för omkring 30 år sedan och blev som en aha-upplevelse för Anders. Han hade bokstavligen sett ljuset i tunneln och efteråt var det som om livet tog en ny vändning. Saker kändes lättare och Anders beskriver det som om han fick en extra skjuts i kampen mot alkoholen. Han har inte haft ett enda återfall sedan dess.

Några år senare träffade han sin nuvarande fru, Berit, som även var en andlig sökare. Hon anmälde sig till Svenska Kyrkans alpha-kurs, grundkurs i den kristna tron. Hon är även kusin med kårledaren för Frälsningsarmén i Örnsköldsvik så för två år sedan gick Anders och Berit dit och började en alpha-kurs där.

- Direkt när jag kom in i lokalen så blev jag fast, det var som att komma hem, minns Anders.

- Jag och min fru döpte oss tillsammans hand i hand. Det var så häftigt och de två av mina döttrar som inte är frälsta grät ändå för att det var så starkt, fortsätter han.

Förra sommaren blev paret soldater i kåren och Anders är nu fanjunkare, det vill säga kårledarens högra hand.

Nu går Anders, Berit och Anders äldsta dotter även en bibelskola på distans. Anders är glad över att hans föräldrar fick se honom som nykter innan de gick bort, även om han önskar att de även hunnit uppleva hans frälsning.

Skyddsänglarna har varit med i livet

Anders tror att han haft mycket beskydd i sitt liv, bland annat med tanke på att han har kört bil alkoholpåverkad säkert ett hundratal gånger. Han har även haft familjemedlemmar med i bilen när han kört berusad men lyckligtvis har han varit ensam vid de tillfällen som han kört av vägen.

En annan trafikhändelse som kunde ha gått riktigt illa var när frun skulle hämta sin son uppe i Umeå men då hon fick förhinder blev det Anders som gjorde det. Sonen körde bilen tillbaka och Anders satt bredvid. Vid en hastighet av 100 kilometer i timmen fick sonen ett epilepsi-anfall, började krampa och tryckte gaspedalen i botten. Hans syster som satt i baksätet började skrika och Anders agerade snabbt genom att sätta sig i sonens knä, sparka bort hans ben och styra bilen åt sidan.

- Om min fru hade suttit bredvid hade hon förmodligen bara skrikit. Jag tror att vi hade skyddsänglar med oss för det handlade om sekunder, menar Anders.

Mår bra trots sjukdomarna

Dock så har åldern och det tidigare levernet tagit ut sin rätt så Anders lider av njursvikt, problem med hjärtat och prostatacancer. Det är många som ber för honom och hans kropp har svarat ovanligt bra på cancerbehandlingen så han har inte behövt medicinera så mycket som planerat. Tidigare gick han på kontroll var tredje månad men nu bara en gång i halvåret och Anders är vid gott mod.

- Läkaren sa vid ett tillfälle att om han inte visste att jag hade cancer så hade han inte trott det, säger Anders.

- Jag mår jättebra och även om det kan hända omtumlande saker så vet jag var jag ska söka ro och frid. Jag är så trygg i min tro på Jesus, avslutar han.

Text: Teresia Jansson