"Jesus blev min räddning"

Anneli Hanssons mamma var inte uttalat kristen men hon tittade mycket på ”Minns du sången” på tv då det sjöngs lovsånger. Hon var allvarligt sjuk i bröstcancer under Annelis uppväxt och dottern sökte då tröst ovanifrån. Bland annat så bad hon ”Gud som haver” vid läggdags.

- När mamma mådde dåligt så knäppte jag mina händer och bad och jag kände att jag blev hjälpt av det, säger Anneli.

Det blev många turer till sjukhuset för mamman då cancern spred sig alltmer och pappan valde att arbeta nattetid för att kunna vara hemma om dagarna. Anneli stod väldigt nära sin mor och brukade sova tätt intill henne. Vid två tillfällen hindrade hon henne från att ta livet av sig. En natt vaknade Anneli av att hennes mamma grät hysteriskt.

- Hon höll i en sax och tänkte sticka ihjäl sig. En annan gång hade hon handen full av tabletter, berättar Anneli.

Mobbades i skolan

Sjukdomsförloppet sträckte sig över omkring 18 år och Anneli var 21 år när modern dog och då i lungcancer. Dessutom blev Anneli mobbad i skolan under många år, delvis på grund av sitt finska efternamn hon hade då, liksom hennes utstående tänder och att hon hade väldigt svårt för att läsa, speciellt högt inför klassen. Även i dessa stunder bad Anneli till Gud och de magsmärtor hon brukade drabbas av försvann ofta då.

Problematiska relationer

Senare gifte hon sig och fick fyra barn, men genomgick skilsmässa och gifte efter en tid om sig med Karl-Gustav som hon fick ytterligare fem barn med. Inte heller den relationen har varit helt oproblematisk och när Anneli fick reda på att maken hade en otrohetsaffär som pågått en tid rasade hennes tillvaro.

- Jag mådde fruktansvärt dåligt och kunde inte sova för det bara snurrade i mitt huvud, berättar hon.

När hennes mans syster, som är troende och arbetade på Frälsningsarmén, fick reda på vad som hänt kontaktade hon sin bror. Hon lät honom veta att han begått en dödssynd och beordrade honom att slänga sig ner på knä och be om Guds förlåtelse. Det gjorde han också för även om han inte räknade sig som frälst så hade han ändå en tro på Gud och på Bibeln. Han led mycket av att se vilket trauma han orsakat omgivningen så han bad både Gud och Anneli om förlåtelse.

- Jag tog detta på allvar och ville ta konsekvenserna av mitt handlande och jag kände en otrolig ånger över vad jag hade gjort mot mina närmsta. Men när jag gick ner på knä och bad så blev jag väldigt lugn och det var som om Gud sa till mig att det kommer att ordna sig, säger Karl-Gustav.

Blev fast i missbruk och ville ta sitt liv

I och med detta sökte han sig närmare Gud och han lovade sin familj att göra allt han kunde för att ställa saker tillrätta. Men på grund av Annelis mående fick hon lugnande tabletter utskrivna av sin läkare i så pass stor mängd att hon snart hamnade i ett allvarligt beroende. Detta samtidigt som hennes dotter från första äktenskapet också var fast i ett missbruk och det bestod av både morfin, cannabis, amfetamin och LSD.

- Jag var alldeles utmattad och ville ta livet av mig. Jag skrev ett meddelande till familjen om att jag inte orkade längre och skickade det till min man. Där stod det att jag tänkte avsluta mitt liv och så stoppade jag i mig tabletter, säger Anneli.

Karl-Gustav var då på jobbet på tio mils avstånd men ringde genast upp Anneli och talade med henne under hela bilresan hem. Bland annat sa han: ”Du har lovat att inte lämna mig så gör det inte på det här sättet!” Som tur var hade Anneli inte hunnit ta så pass många tabletter att hennes liv var i fara.

”Jag bad om lugn i min kropp och själ”

Efter detta uppmanade maken sin fru att läsa Bibeln då han själv upplevt att det hjälpt honom att komma vidare i deras svåra situation. Så Anneli gick ut i skogen i sin ensamhet och där fick hon ett möte med Gud. Detta var tio år sedan.

- Det blev räddningen. Jag läste Bibeln och ropade till Jesus om hjälp att jag skulle få lugn i min kropp och själ. Om jag inte hade gjort detta så hade jag inte varit där jag är idag, menar hon.

- Gud har alltid funnits där men då blev det så påtagligt. Jag blev lugnare och kände att han bar mig och höll mig i handen genom allt, fortsätter hon.

Blev fri från missbruket

Tillsammans tog makarna tag i Annelis missbruk när Karl-Gustav passande nog inte hade något arbete under tre veckor. Han kunde därför vara hemma och stötta sin fru i den ångest hon genomled i och med detta. Hon mådde så dåligt att hon nästan klättrade på väggarna, som hon beskriver det själv.

- Det var fruktansvärt, jag grät och var förtvivlad och behövde krama om min man när ångesten och suget efter tabletterna var som värst, och så bad vi tillsammans, berättar Anneli.

- Efter detta vände det och jag har mått mycket bättre sedan dess även om jag haft mina dippar men inte så som det var då, fortsätter hon.

Idag äter hon ingen medicin alls mot oro eller depression. I början av den utmattning hon drabbades av kunde hon knappt prata utan att det låste sig men när hon tagit emot Jesus i sitt liv så kom talet snart tillbaka.

Kom ”hem” till Frälsningsarmén i Trollhättan

Anneli och Karl-Gustav började se sig om efter en kristen församling och när de var på ett första möte på Frälsningsarméns kår i Trollhättan föll tårarna för Anneli.

- Och jag fortsatte gråta under vägen hem för jag var så lycklig eftersom jag kände att jag hade kommit hem, förklarar hon.

Makarna invigdes till frälsningssoldater och efter något år även ena dottern, Nathalie. Karl-Gustav går nu på Frälsningsarméns Officersskola samtidigt som han är ansvarig för kåren i Vänersborg och biträdande kåransvarig i Trollhättan. Anneli är förtidspensionerad men får energi av att tillbringa tid i Frälsningsarmén.

Även dottern blev fri från missbruk

Hon och maken har gjort allt för att dottern som var fast i drogproblem skulle bli fri. Då hon var tillsammans med en grovt kriminell kille insåg föräldrarna att hon måste lämna honom för att bryta med sin livsstil. Anneli och Karl-Gustav började be om att förhållandet skulle splittras och strax efter det ringde dottern och berättade att det hade tagit slut.

Idag är dottern fri från sitt missbruk sedan sex år tillbaka. Hennes föräldrar fortsatte att be även för dotterns före detta vänner, bland annat den tidigare pojkvännen och hans syster. Nu har Anneli hört och fått bekräftat att den systern har blivit frälst.

- Jag är så tacksam för det bönesvaret. Det lönar sig verkligen att vara uthållig i bön, menar Anneli.

Plågoanden från skoltiden bad om ursäkt

För några år sedan ringde telefonen och det visade sig vara en av Annelis plågoandar från skoltiden som nu sökt upp henne 38 år senare. Den kvinnan ville be om förlåtelse för vad hon hade utsatt Anneli för och förklarade att nu när hon fått egna barn hade insett innebörden av det hela.

- Det var så fantastiskt! Henne har jag träffat efteråt och hon vill verkligen hålla kontakten, utbrister Anneli.

”Det finns en väldig kraft i förlåtelsen”

Den tidigare klasskamraten hade lagt märke till att Anneli var annorlunda under barndomen men inte vetat hur sjuk hennes mor var och menade på att om hon hade vetat det så hade hon inte betett sig som hon hade gjort. I vuxen ålder har Anneli läst sin mammas journal och då förstått att hon var så pass sjuk att hon inte visste vad hon gjorde och på så vis har Anneli även kunnat förlåta sin mamma för självmordsförsöken.

Idag har hon till och med förlåtit kvinnan som hennes make var otrogen med och hon påpekar att det finns en väldig kraft i förlåtelsen. Anneli och Karl-Gustav förnyade sina äktenskapslöften år 2017 då de firade silverbröllop. Detta var något som Karl-Gustav uttalat redan vid giftermålet att han ville göra och firandet ägde rum på kåren i Trollhättan.

”Jag vill bara ge kärlek och hjälpa människor”

- Gud har verkligen upprättat vår familj och vårt äktenskap. Jag har fått lära mig vad det innebär att älska en människa och när man har Gud i sitt liv så förstår man djupet i kärleken och att man inte överger, sviker eller sårar någon annan, menar Karl-Gustav.

- Det är så mycket som har förändrats och jag vill bara ge kärlek och hjälpa människor. Jag vill att Gud använder mig och på grund av det jag har gått igenom så kan jag sätta mig in i situationer som handlar om missbruk, cancer, otrohet och annat, avslutar Anneli.

Text: Teresia Jansson