”Herren ger aldrig upp om en”

Även om Robert Lindgrens familj inte var uttalat kristen så brukade pappan läsa ur Barnens Bibel för sonen och att be kvällsbön blev ett naturligt inslag för Robert. Detta lade grunden till den barnatro som han har hållit fast vid under åren.

- Varje kväll bad jag att Gud skulle rensa mig som om en piprensare drogs igenom min kropp. Och jag kunde känna hur det hände, minns han.

”Jag flög upp och stod plötsligt på stenen igen”

Han berättar om en dramatisk händelse i sexårsåldern då han ännu inte hade lärt sig att simma. Han stod på en sten intill den djupa Skellefteå-älven där strömmarna är starka och plötsligt tappade han balansen och föll bakåt ner mot älven. Men han hamnade aldrig i vattnet.

- Det small bara till och jag flög upp och stod plötsligt på stenen igen, det var jättemärkligt, utbrister Robert.

- Hade jag ramlat i så hade jag dött direkt så det var första gången jag insåg att det var meningen att jag skulle leva, fortsätter han.

”Periodvis drack jag varje dag”

På hemmaplan var det dock bråkigt och spänt och i det inte alltför välbärgade bostadsområdet i Sundsvall hade Robert kompisar som liksom han började dricka, röka och snusa tidigt i tonåren. Robert var rastlös, otålig och äventyrslysten och reste en del men även alkoholen kom att få en allt mer central roll i hans liv.

- Periodvis drack jag varje dag och jag led mycket av ångest och depressioner. Men jag skötte ändå mitt arbete och startade till och med en firma så jag var aldrig utslagen på så sätt, berättar han.

”Alphakursen var verkligen bra för mig”

Robert nämner att även om han alltid har trott på Gud så tog han inte steget och blev riktigt frälst förrän han var dryga 30 år.

- När man uppnår en viss ålder måste man göra sina egna val och ansvara för sitt eget liv och möter man inte Gud så går man förlorad, menar Robert.

Detta var för 14 år sedan då han gick en alpha-kurs, grundkurs i kristen tro. Han var då tillsammans med en tjej som var en sökare och som hade sett en annons i tidningen om kursen. Det var Svenska Kyrkan i Timrå som anordnade den. Fast just då var Robert inte alls intresserad men följde motvilligt med flickvännen.

- Jag hade ju redan läst Bibeln i tonåren och tyckte att jag kunde den så i början satt jag där med armarna i kors, berättar han.

Ibland var det ett enormt motstånd hos honom när de skulle åka till kyrkan och Robert fick tvinga sig att sätta sig i bilen och köra dit.

- Men när vi väl var där sköljde en lättnad över mig och jag fick så starka upplevelser så alpha-kursen var verkligen bra för mig. Jag kände hur jag blev renad och Jesus förvandlade mitt liv, säger han.

- Jag minns själva frälsningsögonblicket när jag låg i min säng och skulle sova. Jag blev alldeles uppfylld och salig när jag kände hur en inre visshet sköljde igenom mig och jag tänkte: ”Jag är ju frälst!”, fortsätter han.

Stegvis förändrades hans vardag, vanor och ovanor

Robert beskriver det som om det frö av tro han hade inom sig fick blomma ut under den här tiden, som om han klev ut ur garderoben, och stegvis förändrades hans vardag, vanor och ovanor. Plötsligt fick han lust att göra sådant han inte gjort förut medan han inte längre ville göra vissa saker han gjort tidigare. Efter ett tag slutade han dricka alkohol men han är noga med att påpeka att han inte gjorde det som följd av pekpinnar utan lusten rann av honom på ett sätt som var omhuldat av kärlek.

- Det är förunderligt hur det försvann och nu kan jag inte tänka mig att dricka en droppe, säger han.

- Jag blev befriad från många saker på en gång. Det är svårt att förklara men det var som om Gud tryckte bak mig där jag satt i soffan och borstade ur mig det gamla, som om jag fick ett nytt liv, fortsätter han.

Tungotalet

Robert började även intressera sig för tungotalet, även om han inte visste så mycket om det. Det yttrar sig i att det kommer främmande ord från ens läppar som man oftast själv inte förstår betydelsen av men däremot gör Gud det. Det är ett sätt att be när man själv inte hittar de rätta orden, då istället Gud lägger ord i ens mun. Ibland är det välkända språk som talas runtom i världen men som man vanligtvis inte behärskar.

- En kväll när jag låg i sängen så kom den helige Ande över mig och jag började tala i tungor. Det var jättehärligt, utbrister Robert.

Blev arg på Gud

Men förhållandet med flickvännen tog slut, delvis för att hon inte ville gå vidare i sin gudsrelation, och Robert blev så besviken att han riktade sin vrede mot Gud. Han eldade till och med upp den bok han hade om vägen till frälsning, någonting han ångrar idag. På den här tiden var han ganska hetsig av sig, enligt honom själv.

- Men jag kom till sans och bestämde mig för att jag inte skulle släppa Herren för det var så stort för mig, säger han.

- När jag satt hemma och läste Bibeln var det som om orden där öppnades upp för mig på ett nytt sätt och blev levande. Plötsligt förstod jag och började se annorlunda på saker och ting. Det var fantastiskt, som en personlig bibelskola, fortsätter han.

Döpte sig igen

År 2009 träffade han Carina på en kristen dejtingsajt och som han sedan kom att gifta sig med. I samma veva bestämde sig Robert att låta troende-döpa sig även om han redan var barndöpt. Fast han beskriver tiden innan dagen infann sig som fylld av kamp och tankar på att ställa in det hela. Men Carina stöttade honom och påpekade att det står i Bibeln att man först blir en troende och sedan döper sig som ett tecken på det.

- Då rann allt tvivel bort. Jag ville göra allting rätt, som att även bekänna med min mun att jag tror på Gud, förklarar Robert och hänvisar till bibelstället där det står: ”Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." (Romarbrevet 10:9)

Robert som numera bor i Örnsköldsvik har nyss avslutat ett års bibelskola på Frälsningsarmén, något som lett till att han låtit sig invigas till soldat i kåren där. Han har attraherats av det som Frälsningsarmén står för och den enkelhet han upplever där.

- Jag kände att här vill jag vara! Hit kommer en brokig skara människor som har mött Jesus, och man får vara trasig. Det tycker jag är härligt, påpekar han.

Hur Gud använder något dåligt till något bra

Robert har nu en tjänst på 50 procent som föreståndare för LP-verksamheten i trakten. Den drivs på kristen grund utan vinstsyfte och där möter Robert många med missbruksproblematik. Han ägnar även 40 procent av sin arbetstid i kårens soppkök dit ungefär samma målgrupp kommer men också de som lider av annan utsatthet. Robert nämner att han numera kan känna hur Gud lägger ord i hans hjärta. Och när han håller i predikningar och andakter så talar han bara ut sådant till människor som han upplever att han har fått ifrån Gud.

- Det är förunderligt hur Gud kan använda något dåligt till något bra. Det har jag sett många gånger, som det här med att jag har haft alkoholproblem och när jag möter människor i den sitsen så förstår jag vad det handlar om, utbrister han.

Han sätter stort värde i att han har lämnat det gamla bakom sig, att den tiden är förbi, och sätter hellre fokus på det liv han lever nu. Han nämner att när han talar om sig själv och den han var förr så känns det som att prata om ett lik. Och på tal om det säger han:

- Jag kunde mycket väl ha dött vid flera tillfällen. Men Herren håller fast vid oss även om man inte alltid går hans väg. Han ger aldrig upp om en, det är fantastiskt!

Text: Teresia Jansson