Genom sin kristna tro kan de leva och andas igen

I byn Gramsh i Albanien växte Ana Jakupi upp med två systrar och tre bröder. Det var inte något kristet hem men Ana hade ändå en barnatro på en Gud och i tonåren följde hon med några kompisar till stadskyrkan. Vid 16 års ålder tog hon emot Jesus i sitt liv men det dröjde inte så länge innan hon slutade gå i kyrkan.

— Jag förstod inte riktigt allt som sades om Gud och vad det innebar att vara frälst, förklarar hon.

Två år senare träffade hon Olger som hon gifte sig med och de fick två söner. Men efter en tid började det knaka i äktenskapet. Olger arbetade mycket och tjänade bra med pengar men han var ständigt trött och istället för att spendera tid med familjen var han ute på krogen med sina manliga vänner när han väl var ledig.

— Jag var hemma själv med barnen och det var väldigt stressigt och jag mådde jättedåligt. När Olger kom hem gick han direkt och la sig och hade inte tid med oss, berättar Ana.

— Men han ville egentligen inte ha det livet, han ville ha frihet och leva med sin familj, fortsätter hon.

"Han grät och ville inte gå från kyrkan"

Vi gör intervjun över telefon och då Ana behärskar svenska lite bättre än sin man talar hon för dem båda.

Olger hade precis som Ana en tro på Gud även om ingen av dem var praktiserande kristen men Olgers bror var pastor och han bad mycket för Olger under åren. Fast när han pratade om Jesus skojade Olger mest bort det. Men det slitsamma livet ledde till att Olger tillslut kapitulerade och en dag vädjade han desperat till sin bror om förbön. Brodern föreslog då att de skulle gå till kyrkan för att be tillsammans där. Sagt och gjort. Det blev ett omvälvande ögonblick.

— De böjde sina knän och Olger grät och bad och han ville inte gå ifrån kyrkan. Det var underbart, förklarar Ana.

Detta var 26 februari 2012 och samma datum i samma kyrka hade Ana tagit emot Jesus första gången. Det hela ledde till att hennes egen tro väcktes till liv igen.

— Det är människor som tappar tron, det är aldrig Gud som lämnar oss. Vi behöver vandra varje dag med Guds ord, menar hon.

Sökte asyl i Sverige

Nu blev det ändring på livet och Olger slutade gå till krogen. Han läste inte särskilt bra men han började sätta sig ner med sin Bibel dagligen och genom detta gjorde han stora framsteg i läsförmågan. Hans kamrater hånade honom och undrade om han hade blivit knäpp men han lät sig inte hindras av detta.

I oktober samma år reste familjen till Sverige och Skövde där de sökte asyl. Ana var då gravid för tredje gången och de fick stanna i åtta månader tills sonen var född. De var jätteledsna när de sedan var tvungna att återvända till Albanien och polisen kom och eskorterade dem till flygplatsen.

— Olger ville inte gå tillbaka till det gamla jobbet och livet så vi bad till Gud att om det var hans plan så skulle vi få komma till Sverige igen, säger Ana.

Under tiden i Sverige hade de gått flitigt till Filadelfiakyrkan i Tidan där de bodde och fått kristna vänner. Några av dem kom att stötta Ana och Olger ekonomiskt efter att de återvänt till hemlandet. Olgers farfar bodde i Grekland och familjen bestämde sig för att ansöka om pass där. Efter sex månader hade alla familjemedlemmar fått grekiska pass.

— Det kan vara jättesvårt att få, vi har hört om personer som fått vänta i fem år på det. Vi kände i våra hjärtan att vi ville tillbaka till Sverige och som om Gud planerat allting, utbrister Ana.

Sista dagen innan deadline

Hon och familjen reste tillbaka till Sverige i september 2014 och fick återigen hjälp av vännerna här. De första fyra månaderna bodde de hos en av dem tills de hade hittat eget boende och arbete. Ana och Olger visste att det kunde vara svårt att få tag på en lägenhet och de satte årsskiftet som deadline och menade på att om det inte ordnat sig för dem då så var det inte Guds vilja att de skulle stanna i Sverige.

Det visade sig att en bekant kände en man som förfogade över lägenheter så Ana och Olger fick en inbjudan att titta på en. Och datumet de var på visning var just 31 december.

— Han gav oss nycklarna och sa att lägenheten var vår! Vi visste att det inte var lätt och vi hade inga svenska personnummer och bara lite ströjobb men Gud gav oss den här möjligheten, menar Ana.

— Och vi är jättetacksamma till våra svenska vänner för allt de har gjort för oss, fortsätter hon.

Drömde om en man i officerskläder

Sedan november hade Olger arbetat lite i disken på en restaurang i Tidan. Snart fick Ana och Olger upp ögonen för Frälsningsarmén i Skövde och under en period gick de dit regelbundet och fick presentkort på mat. Efter en tid fick båda två jobb i köket på Lundsbrunn kurort utanför Götene och då gick flytten dit. Senare bosatte de sig i Skövde där de arbetar tillsammans med städservice på en flyttfirma. Nu har paret till och med köpt sitt eget hus.

— Folk undrar hur vi har kunnat göra det men Gud har ju varit med oss från början, menar Ana.

Tack vare de grekiska passen har familjen nu rätt att stanna i Sverige permanent. Paret bekantade sig med olika kyrkor i omnejden men kände inte riktigt att de hade hittat hem. Men så hade Olger en dröm då han såg en trappa och tre trappsteg upp stod den en man med officerskläder på sig. Han uppmanade Olger att komma upp till honom och sa: ”Du ska gå den här vägen, det är din väg!” Olger blev fundersam och frågade Ana vad det var för kläder mannen kunde ha haft på sig och de kom fram till att det måste ha varit Frälsningsarméns uniform. De bestämde sig för att gå till kåren i Skövde på söndagsgudstjänst.

— Där träffade vi pastor Peter Manninen som gav oss så mycket av Guds kärlek och vi trivdes jättebra, säger Ana.

— När Olger berättade för honom om drömmen så började han nästan gråta, fortsätter hon.

De tog beslutet att rota sig där och 19 april år 2019, på Anas födelsedag, invigdes paret till frälsningssoldater i kåren. Nu går de Frälsningsarméns online-bibelskola och framöver vill de läsa vidare till frälsningsofficerare och kunna arbeta som pastorer. De gör allting tillsammans numera och så har det varit sedan de bestämde sig för att vandra med Gud.

— När vi blev frälsta så kunde vi leva igen och andas igen och vi hittade tillbaka till kärleken. Nu kan vi inte vara utan varandra, säger Ana.

— Nu har vi hittat det liv som Gud har gett oss och han har kallat oss att följa hans plan, fortsätter hon.

Ana och Olger brukar köpa Biblar på albanska språket när de är i hemlandet på semester och ta med hit till Sverige för att kunna dela ut. Tack vare dem har fem albanska familjer tagit emot Jesus i sina liv och Olger predikar Guds ord via Facebook till sina vänner som han hängde på krogen med tidigare.

— Vi känner att det är så viktigt att leva för Gud och att hjälpa människor att hitta honom, säger Ana.

— Ju mer vi gör det, desto mer välsignar Gud oss och vi vill visa människor att han är med dem varje dag, avslutar hon.

Text: Teresia Jansson