Alkoholsuget försvann helt när han tog emot Jesus

Dyslexi och mobbad

Uppväxten ute på landsbygden söder om Linköping var inte helt lätt för Sven Tegnér. Där hade han inga vänner och på grund av det och hans dyslexi blev han väldigt mobbad under skolgången.

- Det var en svår tid och det sitter fortfarande kvar på så sätt att jag har svårt att ta oförrätter, säger han.

Konfirmationen fick tron att växa fram

Trots allt lyckades han få bra betyg i skolan då han fick bra stöd och hjälp där. Sven och systern föddes inte in i någon särskilt kristen familj men radiogudstjänsterna klockan elva på söndagarna missade de aldrig. Några fina minnen Sven har från barndomen är när hans mor höll honom och sjöng andliga sånger såsom "Tryggare kan ingen vara". I sjunde klass lät Sven konfirmera sig och prästen var en ung, nyutbildad norrman som han kom att tycka mycket om.

– Han var en mycket, mycket fin människa. Vi samlades alltid till elvagudstjänsten och han bjöd ofta hem oss efteråt, berättar Sven.

– Undervisningen gjorde väldigt djupa intryck på mig och tron växte fram, fortsätter han.

Kom i kontakt med Frälsningsarmén i Linköping

När Sven passerat 15 år flyttade han hemifrån in till Linköping och via en bekant kom han i kontakt med Frälsningsarmén. Han gick dit en söndag och blev oerhört gripen av sträng- och hornmusiken. I slutet av mötet följde kårledaren med honom fram till botbänken.

– Där böjde jag knä och tog emot Jesus och jag blev väldigt omtumlad. Många kom fram och kramade mig och välkomnade mig. Det var väldigt känslosamt och det är det fortfarande nu när jag pratar om det, säger Sven.

Han blev snart invigd som soldat i kåren och var väldigt aktiv med att sälja Stridsropet, besöka ålderdomshem och gå på friluftsmöten och kongresser. Åren gick och han kände sig kallad att bli frälsningsofficer.

Gled bort från Gud, blev alkoholberoende

Trist nog råkade han ut för en situation då han blev så besviken på en person att han gled bort från den kristna gemenskapen och Gud. Istället satsade han på en karriär inom SAAB och klättrade snabbt uppåt tills han blev verkstadschef med ansvar för produktionen av flygplan. Den rollen innefattade många representationsmiddagar då det dracks alkohol.

– Jag blev beroende och det blev värre och värre. Jag mådde väldigt dåligt och det höll på att sluta väldigt illa. Bland annat så kraschade jag med bilen rakt in i skogen och en gång hittade min fru mig sovandes ute i vintern. Det var en fruktansvärd tid, berättar han.

Livet fylldes av lögner, svek, förnekelse och en massiv skam. Trots allt lyckades han sköta jobbet klanderfritt och hustrun Laila, som han kallar sin vardagsängel, bidrog till att hålla fasaden fin utåt. Tillsammans har de två söner på 40 och 45 år.

Återfall på återfall

Sven kontaktade alkoholkliniken i Linköping och fick behandling men han fick återfall på återfall. Samtidigt hade han en otrolig längtan tillbaka till Frälsningsarmén, något han egentligen hade haft ända sedan han lämnade kåren.

– Jag har alltid haft svårt för att lyssna på andliga sånger eller budskap utan att bli väldigt rörd och börja gråta, säger han.

Den andliga sången i bilradion blev vändpunkten

Vid ett tillfälle när han körde bil lyssnade han på radion där det spelades just andliga sånger. Ur högtalarna strömmade orden: "Ljuvligt och kärleksfullt Jesus hörs kalla, kalla på mig och på dig. Kom hem, kom hem, du som gått vilse kom hem..." Sven bröt ihop och var tvungen att stanna bilen.

– Jag kunde inte köra så jag satt där en lång stund och bad till Gud och lovade honom att jag skulle ge resten av mina år i tjänst för honom, berättar Sven.

Kom tillbaka till Frälsningsarmén

Han sökte sig tillbaka till Frälsningsarméns kår där han till en början gick med i Öppna kören. Detta var två år sedan och på nyårsafton gick han ner på knä och tog emot Jesus i sitt hjärta igen. Kort därefter återinvigdes han som soldat i kåren. Sven beskriver livet sedan dess som totalt förvandlat.

– Jag blir så djupt berörd när jag pratar om det att tårarna kommer. Det här är det största som har hänt mig, att jag har fått ta Guds hand, hålla i den och låta honom leda mig, säger han.

Han berättar om ett tillfälle ett halvår efter att han återinvigts i kåren. Under en gudstjänst gick han fram till botbänken och kårledaren Nicolaj Vollburg lade sina händer på hans axlar och bad.

– Hela jag blev helt fylld av en kraft och en värme som strömmade igenom mig. Det var en så mäktig upplevelse att jag inte kan sätta ord på den, det var som om jag svävade, utbrister Sven.

"Jag har inget sug efter alkohol längre"

Och alkoholen har ingen plats alls i hans liv längre.

– Jag är så lycklig för allt sug är helt borta, jag har inte en tanke på alkohol. Jag får ut så mycket av mitt liv och det är Gud som har hjälpt mig, det finns inget annat alternativ, försäkrar han.

– Livet är underbart och fantastiskt. Jag är den lyckligaste människan på jorden, skrattar han.

Sjunger och spelar

Något han däremot kan gräma sig över är tanken på att han slösat bort 40 år av sitt liv utan gudsgemenskapen. Nu närmar han sig 80-sträcket och idag är han ansvarig för lördagscaféet i kåren då det bjuds på pianospel, önskesånger och gudstjänst. Han blir också inbjuden till kyrkor för att sjunga och dela några ord och ibland berättar han sin livshistoria. Det händer att lokalen är fullsatt när Sven är annonserad. Han sjunger också på äldreboenden.

Text: Teresia Jansson