Frågor och svar om Jesus

Att Jesus har funnits är de flesta historiker överens om. Eftersom nästan allt historiskt material om Jesus finns i Bibeln och skrevs av människor som trodde på Jesus som Guds Son och Messias är den bilden av honom den mest kända. Försök har gjorts att presentera alternativa beskrivningar av honom utifrån annat material, men detta har inte resulterat i någon enhetlig uppfattning.

Eftersom grekiska var världsspråk på Jesu tid så översattes hans hebreiska namn, Yeshua, till ”Jesus”. ”Messias” på hebreiska som blir ”Kristus” på grekiska är tilläggsnamnet som används både traditionellt och av troende människor. Det betyder ”Den Smorde” som innebär att han är Guds ”utvalde” som ”har Guds Ande över sig”.

Jesus härstammade både från sin mor Maria och sin jordiske far Josef från den bibliske kung Davids släkt. Jesus växte upp i enkla förhållanden och arbetade troligen som snickare precis som Josef. Det finns nästan ingen information nedtecknad om Jesus från 12-års åldern till dess han började sin tjänst i Galiléen, i Norra Israel. De fyra evangelisterna i Bibelns Nya Testamente berättar om hur Jesus gick runt i ungefär tre år och predikade, botade människor med Guds kraft och förkunnade Guds rike, människovärde, förlåtelse, omvändelse och sig själv som vägen till en kärleksfull och god Gud.

Även på Jesu tid väcktes starka och motstridiga reaktioner runt honom. Vem var han, mannen som botade sjuka, och påverkade naturlagar så att han kunde gå på vatten och stilla storm med sina ord? En del trodde att han ”bara” var ännu en profet. Andra trodde att han var Guds Son - den store kungen som judarna hade väntat på och som skulle upprätta Israel ja, frälsa världen. Många hade svårt att tro på Jesus på grund av sin förväntan på en mer politiskt mäktig person med traditionell ”kunglighet”. Kunde en “vanlig” man som levde och umgicks med utsatta, fattiga och sjuka vara den Messias judarna trodde skulle komma och rädda dem från romarrikets förtryck? Människor förundrades då som idag över hans kärleksfulla, varma och opartiska bemötande av alla människor utan diskriminering.

För en kristen är Jesus inte bara en profet som gick på jorden för 2000 år sedan utan Guds Son som lever än i dag i den himmelska världen. Sonen i gudomen, som på ett ofattbart sätt är Gud själv, sändes av Gud Fadern till jorden och föddes som människa genom att Gud på ett övernaturligt sätt med sin helige Ande lät Maria bli gravid.

Jesus avrättades genom korsfästelse fastän han var oskyldig. Han straffades och dog i de människors ställe som hade syndat mot Gud. Världens skuld sonades på detta sätt och de som tror på honom får förlåtelse för all synd och evigt liv i Guds rike. På den tredje dagen uppstod han från det döda. Jesus själv är kärnan i den kristna tron och upphovsmannen till en av världens största religioner - kristendomen.

Vilket år Jesus föddes har varit svårt att räkna ut helt exakt men man är rätt säker på idag att det var före år 0, det vill säga då vår tideräkning börjar. Möjligtvis år 6 f.Kr.

Medeltidsmunken Dionysius Exigus trodde sig räkna ut ett exakt årtal för Jesu födelse som utgångspunkt för vår tideräkning. Det visade sig senare att hans källor var bristfälliga. Bibelforskare idag menar att Jesus troligen föddes mellan år 4 och 7 f.Kr. Dessutom är man ganska säker på att Jesus inte föddes under vintern. Datumet för firandet av Jesu födelse fastställdes under 300-talet och har sitt ursprung i romerska kulten som högtidlighöll 25 december. Genom kyrkans sed att fira Jesu födelse vid denna högtid, ”konverterades” datumet till en kristen högtid. Dettas skedde i samband med att kristendom blev statsreligion i romarriket. I de östliga (ortodoxa) kyrkorna firar man Jesu födelse den 6 januari.

Jesus föddes i ett djurstall i Betlehem i Judéen. Kejsar Augustus hade beordrat att hela romarriket skulle skattskrivas och de judiska ledarna beordrade därför var och en att bege sig till sin släktstad. På grund av Josefs och Marias börd begav de sig till Davids stad - Betlehem. När de kom dit var det överfullt på alla härbärgen, så Maria tvingades föda i stallet.

Jesus föräldrar Maria och Josef bodde och levde i byn Nasaret i Galiléen. Nasaret styrdes på den här tiden av Romarriket. Det hade beslutats att alla invånare skulle skattskriva sig och börja betala skatt. Var och en skulle bege sig till den stad varifrån deras släkt kom. Josef som genom sin härkomst hörde till Davids hus, fick då bege sig till Davids stad Betlehem. Betlehem var beläget över tio mil från Nasaret. Inga undantag gjordes utan alla var tvungen att bege sig dit, också Maria som var gravid i nionde månaden. Eftersom många människor begav sig dit vid samma tillfälle fanns inte något rum att hyra utan paret fick sova i ett stall. I stallet födde Maria sitt barn, Jesus. I en profetia som kan läsas om i Mika 5:2 står det skrivet att Messias skulle födas i Betlehem.

I Bibeln finns inte en exakt ålder angiven på Maria vid födelsen av Jesus. Alla källor tyder dock på att Maria var mellan 13–14 år när hon blev havande med Guds son. I vår moderna tid låter det som att Maria var otroligt ung men Jesus var tänkt att födas av en jungfru. Runt tiden då Jesus föddes trolovades flickor bort när de var 12–13 år, vilket då var helt normalt. Maria var med andra ord mycket ung, men för den aktuella tideräkningen i en helt normal ålder för att föda sitt första barn.

För att enklast förklara vem Jesus pappa är börjar vi med vem som är mamma. Jesus mor Maria var jungfru när hon födde sin son. Maria blev befruktad av den Helige Ande, Gud. Det innebär att Jesus är Guds son och därmed både människa och Gud. Maria var trolovad med och gifte sig senare med Josef. Josef blev på ett naturligt sätt den trygga och jordiska fadern som följde Jesus under livet. Av den anledningen anges att både Gud och Josef är far till Jesus. Jesus är älskad av båda sina fäder på olika sätt.

Vid ett flertal tillfällen i Bibeln skulle man kunna anta att Jesus hade syskon. Evangelierna namnger också fyra bröder; Jakob, Joses, Simon och Judas. Broder användes dock ofta på den tiden när två personer var släkt med varandra även om de egentligen bara var till exempel kusiner. När Jesus dör ger han ansvaret till en av sina lärjungar Johannes, att ta hand om sin mor Maria, vilket skulle kunna tyda på att det inte fanns andra barn som kunde ta hand om henne.

Det är många som försökt avbilda Jesus och det vanligaste vi brukar se är ett vackert ansikte med blå ögon, ljus hud och ljusbrunt hår. Det som i stället borde stämma bättre överens med hur Jesus egentligen såg ut är att titta på hur en judisk man såg ut för cirka 2000 år sedan. Mörkt hår, bruna ögon och eventuellt skägg. Troligtvis var han inte heller så stor utan kan ha varit cirka 150 cm lång och vägt cirka 50 kg. Detta enligt brittiska forskare och israeliska arkeologer som har studerat kranium och andra arkeologiska fynd från den tiden och tidigare.

Jesus modersmål var arameiska som de flesta judar talade, men han talade och förstod också hebreiska som användes i religiösa sammanhang. Eftersom grekiskan vid denna tid var det största språket i området behärskade han troligen också detta språk.

Det korta svaret på frågan: ja. Jesus var jude och talade arameiska. Han härstammade från kung Davids släkt och Israel, det vill säga Israels folk – Guds folk. Både Maria och Josef var judar. De levde i en judisk miljö och Jesus efterföljare var främst judar. Jesus levde hela sitt liv som en aktiv jude, predikade om judendomen och tolkade de judiska lagar som fanns. Ändå arbetade han aktivt för att förändra och förbättra livet för judar, vilket hela hans predikan gick ut på. Jesus både föddes, levde och dog som en aktiv och troende jude.

Jesus hade tolv lärjungar som valde att lämna sina privata liv och följa honom. De blev hans närmaste. Utöver dem var det många andra, både kvinnor och män, som också följde honom. Lärjungarna som följde Jesus hette: Jakob, Filippus, (Simon) Petrus, Andreas, Bartolomeus, Tomas, Matteus, Johannes, Judas, Taddeus, Simon och Jakob.

Jesus började predika i 30-årsåldern. Under cirka 3,5 års tid formade Jesus en trogen skara av lärjungar. Lärjungarna vilka stod honom närmast hette: Jakob, Filippus, (Simon) Petrus, Andreas, Bartolomeus, Tomas, Matteus, Johannes, Judas, Taddeus, Simon och Jakob. De 12 lärjungarna levde mycket nära Jesus och var personligen utvalda av honom för att uppfylla ett speciellt syfte. Lärjungarna agerade som apostlar och gav sig ut att sprida läran och tron om Gud. Jesus lärjungar finns angivna med namn på flera ställen i Bibeln, vilket bidrar till att återspegla hur stor betydelse de hade för Jesus.

Det vi kallar långfredagen är dagen till minne av Jesu död. Söndagen innan sin sista påsk red Jesus in i Jerusalem på en åsna och hyllades av folket med palmblad (palmsöndagen), på det sätt som man vid denna tid hälsade en konung välkommen. På det som vi kallar skärtorsdagen förråddes han av Judas Iskariot, en av sina egna lärjungar och arresterades av romerska soldater. Dagen efter, på långfredagen, dömdes han till döden. Han blev hånad, piskad och uppspikad på korset vid en plats som hette ”huvudskalleplatsen” på hebreiska ”Golgata”. Kl 15 på fredagen dog Jesus.

I Bibeln står inte årtal utskrivet. Genom att tolka olika händelser under Jesus liv har det gått att fastställa åldern på Jesus vid dödsdagen. Experter har landat i att han vid sin död var 30 eller 33 år. Eftersom vi räknar att Jesus föddes år 0 avled han år 30 e Kr eller 33 e Kr. Teorierna går dock något isär beroende hur och vad som räknas. Exempelvis hur många årstider som Jesus upplevde samt andra viktiga händelser. Att Jesus var i 30-årsåldern vid sin död pekar de flesta teorier på. Därav också att döden inträffade runt 30-35 e Kr.

Genom att Jesus, som var helt syndfri, dog på korset, tog han på sig hela världens synder. Människor fick därmed möjligheten att få förlåtelse från Gud och evigt liv. Detta genom att ta emot Jesus i sitt hjärta och bekänna honom som sin Herre. Man talar om att Jesus var Guds lamm, som offrades för hela mänskligheten för att var och en som tror inte ska förgås utan ha evigt liv. Innan Jesu död var människor tvungna att offra fläckfria lamm för att få förlåtelse från Gud. Jesu offer på korset banade väg för var och en att få en personlig relation med Gud.

Jesus arresterades på de judiska ledarnas uppmaning med hänvisning till att han kallat sig Judarnas Konung och Guds Son något man ansåg vara hädelse. Jesus motsatte sig inte det han anklagades för och försökte inte göra sig fri. Pontius Pilatus som var romersk ledare (prokurator) i Judeen gjorde ett försök att få Jesus fri eftersom han inte kunde finna att han var skyldig till något brott mot romersk lag. Han använde sig av seden att frikänna en brottsling till påskhögtiden, men hetsad av prästerskapet krävde folket att Barrabas, en ökänd mördare och rövare skulle sättas fri och insisterade på att Jesus skulle korsfästas.

Grundorsaken till att Jesus blev arresterad torde vara att de skriftlärda, översteprästerna, var rädda för det inflytande Jesus började få bland folket. Jesus tolkade deras skrifter och lagar på ett sätt som de inte kunde acceptera. Till de tio budord som Gud en gång gav folket genom Mose hade de religiösa lagt till hundratals olika regler. Kravet på att dessa skulle åtlydas gjorde både livet och vägen till Gud svår och gav dessutom de religiösa ledarna stor makt. Hotade av Jesu undervisning och anspråk på att ha gudomlig auktoritet, och i rädsla för tumult och uppror beslöt de sig att göra sig av med honom.

Jesus korsfästes på en plats som heter Golgata, vilken också går under namnet Kalvarieberget. Det är en kulle eller höjd belägen i Jerusalem. Platsen finns omnämnd i Nya Testamentet som den plats där Jesus blev korsfäst. Vid korsfästningen placerades Jesus mitt emot två brottslingar. Det var en offentlig korsfästning för att tydligt markera vad som händer om man är upprorsmakare eller brottsling. Golgata är en plats som i efterhand har grävts fram av arkeologer. Då har det bland annat kunnat konstaterats att det gick en stadsmur runt platsen och att det fanns en örtagård i närheten.

Det var sannolikt två judiska män som korsfästes tillsammans med Jesus då romarna inte använde korsfästelse som straff mot sina egna. Bibeln berättar inte mer om dem än att de var rövare eller brottslingar. De kan även ha varit seloter, upprorsmän mot det romerska förtrycket. Enligt en apokryfisk skrift, pilatusakterna eller Nicodemus evangelium så ska männen ha hetat Dismas och Gestas. Det var Dismas som ångrade sig och bad Jesus tänka på honom när han kom till himlen. Han blev senare utsedd till helgon av den katolska kyrkan. Dismas festdag infaller den 25 mars varje år.

På korset sa Jesus totalt sju fraser. Jesus talade till Gud, till de andra rövarna på korset och till sin mor som fanns på plats vid korsfästelsen. Jesus sa följande fraser:

1. “Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.”

2. ”Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset.”

3. När Jesus såg sin mor och bredvid henne “den lärjunge som han älskade”, dvs Johannes, sade han till sin mor: ”Kvinna, där är din son.” Sedan sade han till Johannes: ”Där är din mor.”

4. “Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”

5. ”Jag är törstig.”

6. "Det är fullbordat."

7. ”Fader, i dina händer lämnar jag min ande.”

Jesus hängde ungefär sex timmar på korset innan han slutligen avled. Korsfästelsen ägde rum klockan nio på morgonen, vilket anges som den tredje timmen i judisk tid. Runt klockan tre på eftermiddagen avled Jesus, det vill säga nionde timmen judisk tid. Hur länge Jesus sedan hängde på korset efter att han avlidit är inget som framgår i Bibeln. Det vi vet är att kroppen placerades i graven innan solen gick ned. Sannolikt valde soldaterna att så snart som möjligt föra Jesus till sin grav när döden var konstaterad. Exakta tider gällande korsfästelsen finns inte, utan det är uppskattningar av tiden som finns att använda sig av.

På påskdagen, den tredje dagen efter sin död uppstod Jesus ifrån de döda. Uttrycket ”tredje dagen” används i judisk tradition även om det infaller två dagar efter hans död. Händelseförloppet äger rum under tre dagar. Han dör på första dagen och begravs för att sedan på tredje dagen uppstå från de döda. En tung sten som placerats vid gravens ingång, förseglad med romerskt sigill, var bortrullad. Och trots att en romersk vaktstyrka hållit vakt var han inte länge kvar. Jesus togs inte omedelbart upp till Gud utan visade sig levande under en tid efter sin uppståndelse. Vid ”Kristi Himmelsfärd” for han till himlen.

Det finns inga exakta forskningsresultat i detta men sannolikt korsfästes han påsken under det år han skulle fylla 30 eller 33. Några teorier pekar på ett senare datum. Men de vanligaste hävdar att det var i trettioårsåldern.

Judas Iskariot, en av Jesu lärjungar. Han accepterade betalning av de judiska översteprästerna för att visa var Jesus befann sig vid ett passande tillfälle för att ta honom till fånga.

Översteprästerna och folkets äldste planerade att gripa Jesus med list och döda honom. Jesu lärjunge Judas Iskariot frågade översteprästerna vad han skulle få för att utlämna Jesus. De erbjöd honom trettio silvermynt. Den romerske ståthållaren, Pontius Pilatus, delade ut order om att Jesus skulle gripas. När Jesus och lärjungarna var i olivlunden Getsemane kom Judas tillsammans med översteprästerna och en stor folkhop, och Judas förrådde Jesus genom att kyssa honom för att visa överprästerna vem de skulle gripa.

Jesus död och återuppståndelse har en central roll inom kristendomen. Det är återkommande i Bibeln att Jesus under sina sista levnadsår berättar att han snart kommer att dö. Vi har alla syndat och syndens lön är döden, men ”så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv” (Johannes 3:16, SFB 15). På korset tog Jesus vårt straff och dog för vår skuld. Eftersom han var Gud och inte hade syndat, så kunde döden inte behålla honom, utan han uppstod igen och lever i dag. Det visar att Gud älskar människorna över allt annat och därför själv valde att utstå lidandet. Genom Jesu offer på korset och seger över döden kan alla välja att bekänna Jesus som Herre, ta emot förlåtelse för sina synder och försonas med Fadern.

I Bibeln finns löfte om att Jesus kommer att komma tillbaka. Han ger löften till sina lärjungar att han kommer tillbaka. Exakt när det kommer att ske finns det ingen information om. Hur det ska ske finns flera antydningar om bland annat i samband med uppståndelsen från de döda och himmelsfärden* (se Apostlagärningarna 1.9 nedan). Bibeln är tydlig med är att det kommer att ske. Därför finns det många teorier, tankar och förhoppningar om ankomsten av Jesus Kristus. Tanken på att Jesus kommer tillbaka är för många en stor tröst.

*Apostlagärningarna 1:9 När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. 10  Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder hos dem. 11  De sade: "Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen."

Inom judendomen är Jesus en vanlig människa. Begreppet Messias återfinns inom tron, men judarna anser inte att Jesus uppfyllde kraven för detta. Messias skulle skapa ett fridsrike vilket Jesus inte ansetts har gjort. Det betyder dock inte att Jesus var utan betydelse. I stället menar judarna att Jesus var en viktig rabbin med stort inflytande som människor lyssnade på. Det grundar sig i att många citat från Jesus baseras på judisk visdom. Judar förnekar helt att Jesus på något sätt skulle vara Gud, i stället är han en historisk person som lärde ut judendom.

I Nya Testamentet beskrivs en gång hur Jesus går på vatten. Jesus bad sina lärjungar att ro över sjön i förväg. Efter att de hade rott en bit ut blåste det hårt och Jesus kom i kapp dem, gåendes på vattnet. Åsynen skrämde lärjungarna i båten då de först trodde att det var en vålnad. I Matteus 14:29 återges det att Jesus ber Petrus och stiga ut på vattnet för att komma fram till honom. Petrus stiger ur båten och går på vattnet. Men när Petrus ser hur stark vinden är blir han rädd och börjar sjunka, men blir uppdragen av Jesus med orden: "Så lite tro du har! Varför tvivlade du?" Än en gång blir Petrus överbevisad om att Jesus är Guds son.

Jesus sista måltid tog plats under skärtorsdagen då Jesus påbörjade firandet av den judiska påskhögtiden tillsammans med sina lärjungar. På natten till fredagen blev Jesus förråd av en av sina lärljungar, Judas. På långfredagen dömdes Jesus till döden av Pontius Pilatus. Han avrättades genom korsfästning och fick själv bära sitt kors till avrättningsplatsen. Under påskdagen återuppstod Jesus, vilket upptäcktes av några kvinnor som besökte graven. Kroppen var då borta och gick inte att finna. Dagen efter, på annandag påsk, uppenbarade sig Jesus för sina lärjungar med ett blandat mottagande – det utbröt både glädje, tvivel och tro. Jesus hann under påsken både dö och återuppstå vilket skänkte hopp till mänskligheten och var grunden till starten på den kristna kyrkan.

Vad Jesus gjorde i detalj efter sin uppståndelse under de dagar han var kvar på jorden, finns inte angivet i Bibeln. Det finns antydningar om att Jesus utförde goda gärningar och mirakler innan han valde att gå upp till Gud. Innan Jesus lämnar sina lärjungar säger han till dem att gå ut i hela världen och predika evangelium. Han lovar dem också att sända en hjälpare; den helige Ande, för att hjälpa och ge kraft. Fyrtio dagar efter att Jesus återuppstod lämnade han jorden. Det är den dag vi idag kallar Kristi Himmelsfärds dag.

Det finns inget i Bibeln som stödjer att Jesus var gift eller hade barn. Det finns inte heller forskning som bevisar detta även om det varit en omtvistad fråga bland forskare.

Bibeln berättar inte exakt när Jesus levde, men allt indikerar på att det sannolikt var en tid innan vår tideräkning började. Jesus är därför förmodligen född senast 4 f.kr och inte år 0. I Matteusevangeliet finns angivet att Herodes den store satt vid makten, vilket gör det möjligt att tidsbestämma av Jesus födelse till någonstans mellan 7–4 f.kr. I hela Bibeln finns små antydningar till när Jesus levde. Dock finns aldrig ett exakt årtal angivet vilket gör att det förblir gissningar. Av den anledningen är det även svårt att säga vilket år Jesus dog, gissningsvis någon gång efter år 30 e.kr.

I Bibeln går det inte att återfinna ett datum för Jesus födelse. På den här tiden fanns inte folkbokföring och tideräkning på samma sätt som vi idag tar för givet. Länderna i Norden och ett par andra länder firar Jesu födelse den 24 december. Många andra länder som Storbritannien och USA den 25 december och de östliga ortodoxa kyrkorna firar den 6 januari. En del historiker menar att Jesus bör ha fötts under hösten och andra under våren. Då Bibeln inte ger ett tydligt svar är det viktigaste att ha en dag där vi tillsammans i eftertanke firar dagen då Gud blev människa.