Unga ledare ska föra kåren framåt

Simon Paulin har varit kårledare för kår 393 sedan sommaren 2018 då han var nyinvigd frälsningsofficer. Och just församlingsledarskap är något han brinner för.

— Församlingens roll i världen är att i all sin operfekthet representera Kristi närvaro. Kyrkan är templet där himmel och jord, Gud och människa, möts, säger han.

— Och att vara kristen görs bäst tillsammans, oavsett om man samlas många i en stor byggnad eller några stycken i ett vardagsrum. Det är viktigt att kunna erbjuda ett andligt hem, fortsätter han.

Ofta får han höra hur trevlig miljön är på kåren men en hemkänsla handlar inte bara om interiören, menar han, utan att de som vistas där känner någon form av ägandeskap. Vill någon flytta på en soffa så ska den känna sig fri att göra det och alla bör känna till vart exempelvis våffeljärnet finns och våga rota i skåpen.

Förhållandevis låg medelålder

Kåren har idag omkring 80 medlemmar, varav runt 60 är aktiva, och nyligen tillsatte Simon Paulin två fanjunkare; Simon Hurtig och Sahra Gillberg som är endast 25 år gamla. Samma dag invigdes de till soldater i kåren. De kommer assistera kårledaren och det är första gången kår 393 har underofficerare i ledarstaben. Det är också ett sätt att försöka dra ner medelåldern som generellt sett är ganska hög i Frälsningsarméns kårer. I kår 393 är den dock förhållandevis låg och när kåren startades för omkring 20 år sedan var den redan då inriktad på ett lite yngre klientel.

— Jag vill att kår 393 ska vara en plats att träna unga ledare på och jag tror att unga, aktiva personer lockar likasinnade, säger Simon Paulin.

— Man kan inte räkna med att unga är kvar i en kår i 20 år men jag hoppas att de ska känna att ”under min tid på kår 393, då växte jag!”, fortsätter han.

Simon Hurtig har en ekumenisk bakgrund så att nu utöka sitt engagemang i Frälsningsarmén känns naturligt för honom.

— Det känns jätteroligt och stort att vi har fått förtroendet att forma och få leda gemenskapen på vår kår, säger han.

— Jag ser mig som en kickstarter, någon som kan sätta igång processer och leda arbetet framåt. Men utmaningen är att hinna med allt som jag skulle vilja göra och önskar skulle ske, fortsätter han.

”Jag längtar efter att få fira gudstjänst tillsammans igen”

Sahra Gillberg blev frälst för ett par år sedan och hittade då till Frälsningsarmén i Halmstad. Här kan du läsa om Sahras väg till Gud.

— Jag älskar visioner, utveckling och att se på Guds rike genom glasögonen av en entreprenör. Att på bästa sätt förvalta det vi har och bygga det som Gud vill att vi ska vara, säger hon. 

— Just nu längtar jag mest efter att få fira gudstjänst tillsammans igen. Mission ligger mig väldigt varmt om hjärtat och jag tror att både kår 393 och Södermalm kommer att få se mycket mer av Guds kärlek under de kommande åren, fortsätter hon. 

Att bli Jesus efterföljare

Simon Paulin talar om vikten av att göra lärjungar av kåranhängarna, det vill säga att de blir efterföljare av Jesus och vill tillägna sig hans lära, levnadsmönster och andliga insikter. Simon påpekar att man i första hand inte är en gruppmedlem om man spelar i kårens orkester, utan först och främst en lärjunge och i andra hand musikant.

Att träna någon i lärjungaskap beskriver han som ett sätt att hjälpa människor komma in i ett mer grundat och aktivt kristusliv. Som exempel nämner han att ta hand om alla sina relationer, att be om förlåtelse och att välja bibliska värderingar framför samhällets värderingar.

— Det ser jag som min viktigaste uppgift men det är det svåraste man kan göra eftersom det kräver något av den som leder andra, påpekar Simon Paulin.

— Men lärjungar behöver bära framtidens Frälsningsarmé. När vi hjälper de behövande som är i utanförskap behöver det komma från lärjungar som är drivna av en inneboende längtan att göra det för att Gud vill människors bästa, inte främst för att de är avlönade, fortsätter han.

En stor grupp är ensamma mammor med barn

En av de marginalierade grupperna som kår 393 länge har riktat sig till är ensamma mammor med barn som det bland annat har anordnats sommarläger för sedan omkring 20 år tillbaka. Tack vare dessa tillfällen kan även ett tiotal unga få chansen att sommarjobba som ledare, en nyttig erfarenhet för den som inte haft något arbete tidigare. Ofta har dessa ledare själva varit lägerdeltagare när de varit yngre. Simon Paulin ser också behovet att utveckla kårens arbete och i bästa fall nå fler människor.

— Vi kan se det goda i det arbete som bedrivits och fortfarande görs. Men det är viktigt att lyssna efter vad Gud vill med oss i dag. Kanske finns en brand och en längtan efter en annan sorts arbete redan nedlagd i församlingens hjärtan. Vi får helt enkelt se vad framtiden kommer att innehålla, säger han.

Viktigt att vi lär oss av varandra

Inom lärjungaträning är undervisning en viktig komponent, att titta på vad Bibeln säger om olika situationer, men även att omge sig av andra som man kan växa tillsammans med i lärjungaskapet. Människor man kan prata om livet och ha diskussioner tillsammans med, om man råkar gå fel eller uttrycka sig klumpigt exempelvis.

— Även den som tränar lärjungar är själv en lärjunge för man blir aldrig riktigt färdig, men de som har gått lite längre kan dela med sig av sina erfarenheter, påpekar Simon Paulin.

En samling ledare med olika egenskaper

Något lärjungar behöver tränas i, menar han, är att söka och växa in i de olika roller som bör finnas i en församlingsledning; apostel, evangelist, lärare, herde och profet. Bland dem finns den som hittar nya vägar, människor och platser, den som är bra på att berätta om och presentera Jesus, ledare som undervisar, den som ger stöd, omsorg och ser till behov och den som fokuserar på tillbedjan och erbjuder förbön och vägledning.

— Det är en biblisk modell som behövs än idag. Ju mer komplett ledarteamet är desto bättre, men det bygger på att det finns ett stall att ta av, säger Simon Paulin.

— Och det behövs modiga ledare som skapar andra ledare, fortsätter han.

Lustfyllt = relevant

Simon Paulin pratar också om vikten av att vara relevant snarare än modern i sina uttryckssätt och han drar likhetstecken mellan det och saker som är lustfyllda.

— Om det känns lustfyllt att ha med syntar i lovsången, så ha det! Eller pyroteknik. Men låt det inte bli någonting krystat för att man tror att det är vad kidsen vill ha, påpekar han.

— Vill någon starta en nattklubb på kåren, så gör det!, fortsätter han.

Under pandemin så har verksamheten varit blygsam på kåren och man har inte gått ut med så mycket filmat material utan istället tagit del av grannkårernas online-gudstjänster och annat.

— Alla kårer i Stockholm behöver inte göra online-gudstjänster men det är bra om de som kan och vill gör det bra, så kan kår 393 göra annat material, kanske bibelstudier, andakter och podcast, påpekar Simon Paulin.

— Det är viktigt att tänka kring vad församlingen saknar och behöver och fundera över hur vi kan presentera det så bra som möjligt, fortsätter han.

”Tillsammans blir vi inte bara starkare, det blir också lite roligare”

Han menar också på att pandemin har verkat som en katalysator och att man inom varje verksamhet har tvingats tänka till kring vad som verkligen är viktigt och vad man bör satsa på och på så vis har annat skalats bort. Ett beslut som tagits är att Kungsholmskåren går samman med kår 393 vid årsskiftet 20/21 men det är ännu svårt att veta exakt hur den nya sammanslagna kårens identitet kommer att formas.

— Ett samgående är aldrig okomplicerat eller utan sorg för dem som behöver flytta sin kårverksamhet efter över 130 år av arbete, gemenskap och tillbedjan på en viss plats. Men det är en stor glädje att få en utökad gemenskap med många hängivna människor. Tillsammans blir vi inte bara starkare, det blir också lite roligare, tycker Simon Paulin.

Eftersom pandemin och restriktionerna verkar hålla i sig så tror Simon Paulin att Frälsningsarmén kommer se ganska annorlunda ut när vi kommer ut på andra sidan men vissa aktiviteter som funnits på kåren förut tycker han är viktiga att ta upp igen. Exempelvis fysiska träningspass som har erbjudits mammor och han understryker att vi är ande, kropp och själ som hör ihop och samtliga områden behöver tas om hand.

— Vi längtar som kår efter att få träffa och bjuda in andra, och jag hoppas även att vi kan ta oss till skolor och ålderdomshem och bjuda in till aktiviteter när pandemin är över, avslutar han.

Text: Teresia Jansson