Om att välja general
Den 24 maj 2018 valdes stabschefen kommendör Brian Peddle av Höga Rådet till Frälsningsarméns 21:a general och världsledare. En som deltog i Höga Rådet, för tredje gången är kommendör Clive Adams, ledare för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. Stridsropet träffade Clive Adams och kommendör Christina Kjellgren för att de skulle hjälpa oss reda ut begreppen och berätta om hur man blir general i Frälsningsarmén.
Hitta på sidan
Clive Adams har nyss varit med på sitt tredje Höga Råd för att välja general. Där blev han nominerad för andra gången, men även denna gång tackade han nej till nomineringen. Christina Kjellgren har varit med på ett Höga Råd. Stadgarna för Höga Rådet är från 1904 och gäller än i dag. Höga Rådet sammankallas vanligen för att välja en ny general, men kan även besluta om att avsätta en general. Det krävs minst sju kommendörer varav en är stabschefen som menar att den sittande generalen inte kan fortsätta, berättar Clive Adams. Om stabschefen inte vill vara med så krävs det tio kommendörer.
— Och då är det den kommendör som varit kommendör längst som sammankallar, till Höga Rådet, säger Christina Kjellgren.
Clive berättar att det är viktigt med "seniority", det vill säga att det är den som varit kommendör i aktiv tjänst under längst tid, som är nummer tre i hierarkin efter generalen och stabschefen.
Stadgar och regelverk för Höga Rådet
I år sammankallades dock inte Höga Rådet för att avsätta en general. General André Cox gick i pension i augusti och hans avslutning som general var planerad. Bara en gång har Höga Rådet sammankallats för att avsatta en general. Det var 1928 då general Bramwell Booth, William Booths son, avsattes. Att Frälsningsarmén har sina rötter i England är tydligt när det gäller stadgar och regelverk. Vill man förändra stadgarna kan man behöva gå till parlamentet i England för att få igenom sina ändringsförslag. Det skedde senast 1980. Att behöva gå till parlamentet innebär en risk, menar Clive Adams. Folk som inte gillar Frälsningsarmén i parlamentet kan ställa till bekymmer.
— Det finns ett annat sätt att förändra reglerna, berättar Clive Adams. Genom att göra det som på engelska kallas en "deed-poll"-ändring kan en text förändras utan att man går till parlamentet. Det krävs två tredjedels enighet av kommendörerna för att en ändring ska kunna ske.
Rang, man eller kvinna, gift eller ogift
Regeln var tidigare att bara kommendörer och territoriella ledare fick närvara vid Höga Rådet. De ledare som inte hade kommendörs rang fick inte ta med sina respektive. Det gjorde att man fick problem om någon överste blev nominerad. Då behövde man pausa Höga Rådet för att vänta tills respektive fru kunde närvara vid utfrågningarna. Historiskt har maken alltid haft den högsta posten av två makar. Ingen gift kvinna har varit general så under årets Höga Råd var det första gången en gift kvinna nominerades. Det var också första gången en ogift man nominerades.
— Det är väldigt komplicerat med vem som tillåts delta, berättar Clive Adams. För att göra det kort så är det alla kommendörer i aktiv tjänst, bortsett från sittande generalens fru, och territoriella ledare.
Alla kommendörer är inte territoriella ledare. På det internationella högkvarteret i London arbetar flera kommendörer som till exempel den nu valde generalen kommendör Brian Peddle och hans fru Rosalie Peddle samt våra före detta ledare i Sverige och Lettland Johnny och Eva Kleman. Men Clive berättar att även två kårledare i Nederländerna deltar i Höga Rådet.
— Kommendörerna Dick och Vibeke Krommenhoek har inte gått i pension, säger Clive. Så de är aktiva kommendörer som leder en kår, så de är med. Och de sitter väldigt högt upp i "seniority", de är nummer två och tre. Det är lite speciellt att ha kårledare med på Höga Rådet. Jag tycker det är bra.
De nominerade
För att bli general måste man vara aktiv som officer i Frälsningsarmén, berättar Christina Kjellgren. Och det krävs minst tre nomineringar från dem som sitter i Höga Rådet för att man skall kunna väljas.
— Det har aldrig hänt att någon utanför Höga Rådet nominerats, säger Clive Adams. Med undantaget då Albert Osborn var avgående general. Då blev han nominerad i nästa Höga Råd men tackade nej.
De personer som fått tre nomineringar får var och en frågan om de vill bli general. De svarar inte samma dag utan har natten på sig att samtala med sin respektive och att be över saken.
— Nästa dag måste man svara om man vill vara valbar eller ej, säger Clive Adams.
— Ofta finns det en lysande stjärna som alla tror att det kommer att bli, säger Christina Kjellgren.
— Stabschefen ligger bra till, tror Clive. Den sittande stabschefen är i min ålder och kan absolut bli general. Han kommer att bli nominerad, och jag skulle bli väldigt förvånad om han inte blir vald till general.
I efterhand kan vi konstatera att Clives gissning vad gäller val av stabschefen inte var fel. När man vet vilka som tackat ja till sin nominering, har man ett antal kandidater.
Frågor till kandidaterna
—Efter det sätter sig en grupp tillsammans för att formulera frågor som alla kandidaterna och deras fruar ska svara på, säger Christina Kjellgren. Det kan vara 15 till 30 frågor som kan gälla vad som är aktuellt i världen just då och hur Frälsningsarmén bör svara mot det. Man får en dag på sig att svara på dem skriftligen.
Frågorna har utarbetats av den utvalda gruppen men de måste godkännas av hela Höga Rådet. De flesta frågor är generella och lika för alla kandidater, men några kan vara unika och handla om speciella omständigheter som rör den enskilda kandidaten.
"Du får inte visa några känslor, bara lyssna"
När Höga Rådet först samlas är det stabschefen som hälsar alla deltagare välkomna, sedan utses en ordförande, eller president för Höga Rådet, varpå stabschefen intar sin position som vilken medlem som helst i rådet. Generalen med respektive får inte närvara. Ingen får ta med sig gåvor till Höga Rådet, som man annars brukar göra när man träffas. Under Höga Rådet råder strikta regler, ingen av deltagarna får prata utan att ha fått ordet, ingen får svara direkt på tilltal utan att ha fått ordförandes tillåtelse.
— Det första som ordförande gör är att forma en grupp runt sig, säger Clive. Bland annat den som ska formulera frågorna. Det är många olika frågor som ställs till dem. Svaren på frågorna ska lämnas in skriftligen, men de ska även läsas upp inför församlingen och då utan ändringar eller nyansskillnader. Alla kandidater är närvarande så de svar de ger måste hålla sig till de skriftliga utan ändringar.
— Den som svarar på frågorna måste bara läsa upp sina svar, säger Christina Kjellgren. Man får inte skämta, eller fria till publiken på något sätt.
— Och alla de som lyssnar på svaren får göra det utan att visa om de samtycker, gillar svaren eller inte, berättar Clive. Du får inte visa några känslor, bara lyssna.
”Det är något av det märkvärdigaste jag varit med om”
När alla frågor besvarats får kandidaterna hålla ett tal. Clive berättar om en kandidat som bara sade. "Ni vet vem jag är och ni vet vad jag står för!" Medan andra kan hålla på i trettio minuter. Efter alla tal börjar omröstningen. En och en går deltagarna in i ett angränsade rum och lägger sin röst. Den som har tjänstgjort längst tid får rösta först. Ingen får se vad de röstat.
— Detta är hemligt i tio år efteråt, avslöjar Christina Kjellgren. Ingen får säga det till någon. Hela processen känns ödesmättad och stor. Det är inte bara som att välja en ny VD för ett företag, säger Christina. Det är något mer, det känns som man är med i något riktigt viktigt. Det är något av det märkvärdigaste jag varit med om.
— Då får man gå in i bön och fråga Gud, vem han vill att jag ska rösta på. Och jag tror att alla gör så, men alla påverkas ju av olika omständigheter, av vem man känner bäst och vem man inte känner, tror Clive. Trots det tror han att Gud är med i hela omröstningen.
— Gud har ju utsett vem som ska bli general och då är det upp till Höga Rådet att bekräfta det, så det blir väldigt viktigt vilka kryss jag sätter, menar Christina Kjellgren.
"Det låter väldigt politiskt, men det är mycket andligt"
Omröstningen kan göras i flera omgångar tills en av kandidaterna fått minst två tredjedelar av rösterna. Efter varje omgång lämnar den eller de som fått minst antal röster sin/-a kandidatur/-er. Om ingen fått två tredjedelar av rösterna efter fyra omgångar blir den person som fått över 50 procent av rösterna vald till general. Den som blir vald måste då bekräfta att, "Ja, jag vill bli general". Sedan skriver man under och det annonseras till omvärlden.
— Det är mycket bön, det ska du veta, säger Clive Adams. Det är mycket bön. Det låter väldigt politiskt, men det är mycket andligt, vi har en kaplan som leder bönen varje gång vi möts och det är tider uppsatta då vi ber och har andakter. Hela proceduren är omgärdad av mycket bön.
Text och foto: Jonas Nimmersjö
Fakta kring Frälsningsarméns general
Maj 2018 valde Höga Rådet kommendör Brian Peddle till general och världsledare för den internationella Frälsningsarmén. Höga rådet består av alla Frälsningsarméns kommendörer i aktiv tjänst och alla övriga territoriella ledare. Höga rådet samlas bland annat för att utse Frälsningsarméns general. Generalen är strategisk och andlig ledare för Frälsningsarmén och väljs efter en särskild konstitution och procedur. Tanken hos Frälsningsarméns grundare och förste general, William Booth, var att generalen själv skulle välja sin efterträdare, behålla sitt ämbete till sin död varefter namn på vald efterträdare skulle tillkännages.
En sådan valprocedur ansågs så småningom allt mer otidsenlig och olämplig och år 1929 när Bramwell Booth inte längre kunde fullfölja sitt ämbete efter en längre tids sjukdom, valdes kommendör Edward Higgins att efterträda honom och bli Frälsningsarméns general. Detta skedde efter vad som var en av samfundets svåraste konstitutionella kriser.
Höga Rådet beslutade alltså vid denna tid att generalens rätt att ensam utse efterträdare avskaffades och byttes mot beslutet att ny general skulle väljas av Höga Rådet. Man fastställde även en åldersgräns för generalens pensionering och skapade ett förvaltningsbolag för att hålla fastigheter och andra tillgångar i Frälsningsarmén, i stället för att förvaltas av generalen ensam.
Boken "1929 - en kris som skapade Frälsningsarméns framtid", gavs ut 2009. I den utgår författaren, tidigare general John Larsson, från material från den kritiska tiden kring 1929 och beskriver vad som hände.
Sedan 1929 har Höga Rådet inför varje val av general sammankallats, de flesta gångerna till Frälsningsarméns gård Sunbury Court, utanför London. Vid tre tillfällen har kvinnor valts: general Evangeline Booth 1934, general Eva Burrows 1986 och general Linda Bond 2011.
Text. Karin Larsson
Läs mer
1929 – a crisis that shaped the salvation Army´s future (John Larsson).
Ny tjänst men med samma uppdrag
I augusti tillträdde Brian Peddle tjänsten som Frälsningsarméns nya general. Områden han vill prioritera är bland annat barns säkerhet/rättigheter, dialog med de som är i maktposition och att förbättra system/metoder och infrastrukturer. Hans vision som han också ser som en utmaning är att Frälsningsarméns anhängare/medlemmar trots en värld i snabb förändring och med mycket olikheter fortsätter att hålla fast vid trosstrukturen och uppdraget.
— Vad jag vill se är att varje juniorsoldat, frälsningssoldat och officer är engagerad i att vinna själar, bry sig om en lidande mänsklighet och se Guds rike växa, säger han.
Brian Peddle var tidigare stabschef, den näst högsta internationella befattningen.
Text: Teresia Jansson
Läs mer
Tidningen Stridsropet ›
Tidningen Stridsropet handlar om Frälsningsarmén, dess tro, arbete och de människor som engagerar sig där.
Kongress är ett sätt att mötas ›
För Frälsningsarmén i Sverige hör kongresser inte längre till det vardagliga, eller varje år återkommande som det gjorde förr i tiden. Senaste kongressen som Frälsningsarmén hade i Sverige hölls sommaren 2014, då med temat Jesus till alla.