Frälsningssång och stridsmusik
Många svenska och utländska namn har bidragit till Frälsningsarméns sångskatt, bland annat flera medlemmar ur familjen Booth. De olika instrument som används som ackompanjemang har utökats med tiden. I denna artikel görs ett försök att ge en någorlunda sammanfattning även om en hel del namn och företeelser inte nämns.
Frälsningsarméns första popband Glorymen bildades på 60-talet.
När Frälsningsarméns grundare William Booth började sin verksamhet i London 1865 var man influerad av den amerikanska väckelsen med glada, rytmiska melodier och sången blev ett viktigt vapen för att sprida evangeliet och ett redskap för att locka människor till gudstjänsterna.
Hur det började i Sverige 1882
På Ladugårdslandsteatern i Stockholm hölls 28 december 1882 ett första frälsningsarmémöte i Sverige och sången ackompanjerades då enbart av en spansk gitarr som spelades av löjtnant Jenny Swenson. Hon hade återvänt hit efter en tid i England och Frälsningsarmén där och hon kom att bli den första kårledaren och musikchefen i Sverige. Till mötet hade man satt ihop ett sånghäfte på svenska med 44 översatta sånger. Av dem finns 18 sånger kvar i 1990 års sångbok även om vissa reviderats.
Sångboken och strängmusikkårer
Frälsningsarméns första inbundna sångbok kom 1884 och fyra medlemmar ur familjen Booth finns med som författare i den. Många andra sångförfattare, även svenska, har sedan bidragit till sångskatten. Snart bildades strängmusikkårer med musikanter som spelade på fioler, cittror, mandoliner, konsertinor och gitarrer. På den tiden var det kvinnor som spelade men ibland bidrog en och annan man med sin sångstämma.
Hornmusiken
När horninstrumenten introducerades bildades hornsextetter på flera platser. Hornmusikkåren blev Frälsningsarméns motsvarighet till orgeln då man ofta ackompanjerade den gemensamma sången. Snart fick även trummor sin plats, liksom dragspel, orgel och efter en tid piano.
Sångerna
Sångerna skrevs ofta med ett fyrstämmigt arrangemang och förutom dem fanns även körer präglade av glädje och entusiasm. Dessa gjorde att de som inte var vana vid psalmer lättare kunde känna igen sig i en modern refräng med en populär melodi som i dessa. Ofta använde man melodier med profant ursprung.
Olika körer har startats sedan 1888
År 1888 inrättades en stabsmusikkår som reste runt i landet och spelade och sjöng Frälsningsarméns sånger. År 1905 bildades en stabssångbrigad med samma uppgift och den bestod då enbart av kvinnor. Snart startades den sammansatta kören "Kongresskören" som sjöng vid speciella tillfällen. "Frihetskören" i Jönköping med omvända alkoholister blev under tidigt 1910-tal starten för manskörerna och dessa lever kvar än på sina håll. Dessa körer har även präglat sångutgivningen och som några minnesvärda exempel kan nämnas Kaleb Johnsons "Kopparormen" och Erik Leidzéns "Ljuvliga frid".
Lapp-Lisa och sången Barnatro
Redan i slutet av 1880-talet förekom betydande solistinslag. En frälsningsofficer och sångevangelist som haft stor betydelse för Frälsningsarmén i och utanför Sverige är Anna-Lisa Wikström (Öst), även kallad Lapp-Lisa. Hon gav sången "Barnatro" ett ansikte.
Sången Pärleporten
En sång som kanske särskilt har förknippats med Frälsningsarmén är "Pärleporten". Den har en norsk melodiskapare och sitt ursprung i en julsång som introducerades vid Sjunde kåren i Chicago i början av 1900-talet. Den fick senare en ny text och sångevangelisten Elsa Alvin som besökte USA 1929-1930 var den som gjorde sången känd.
För barnen och ungdomarna
I slutet av 1880-talet började man anordna speciella barnmöten i Sverige och snart bildades barn- och ungdomssträngmusikkårer och även unga hornmusikanter bidrog med sin musik. Det trycktes sångböcker anpassade för den unga skaran. I början av 60-talet startades ungdomskörsverksamheten med intryck från framför allt Teen Tone/Gospelkören och Svante Widén.
Väckelsen på 70- och 80-talet
I mitten av 70-talet reste ungdomskören "Det nya livet" runt i Sverige och deltog i väckelsen som då hade sin framfart här. I samma veva växte gospelkörerna fram runt om i vårt land. I början av 80-talet startade barnkören "Ett levande liv" som kom att betyda mycket.
Popgruppen Glorymen och musikaler
Från 30-talet och framåt uppstod flera omkringresande musikgrupper. Vissa reste även utomlands. Popgruppen "Glorymen" bildades under 60-talet och betydde mycket för ungdomsevangelisationen. Gruppen var inspirerad av bland andra det kristna engelska popbandet The Joy Strings som tillhörde Frälsningsarmén.
I slutet av 60-talet började man använda sig av musikalformen inom Frälsningsarmén i England, ett fenomen som snart även kom till Sverige, vilket medförde turnéer runt om i vårt land.
Blandade körer och blandade tongångar
Från sent 80-tal har strängmusikanterna, med några undantag, fått ge vika för körsångarna och det är vanligt med blandade körer, gospelkörer och lovsångskörer. De gamla stridssångerna blandas friskt med nyproducerade moderna sånger och tongångar, ofta med engelskt/amerikanskt ursprung.
Gällande församlingssången har på sistone lovsången med intryck från både inhemska och anglosaxiska kompositörer och textförfattare blivit ett viktigt inslag i gudstjänsterna. Detta har också inneburit att medvetenheten om att all sång och musik i sig kan vara lovsång, har ökat.
Fakta ur "Frälsningssång och stridsmusik" av Karin Hartman och "Med tusen tungors ljud" av Mildred Österberg. Som källa kan även Curt Dahlqvist, tidigare musikchef, nämnas.
Text: Teresia Jansson
Foto: Jonas Nimmersjö, Frälsningsarméns arkiv