Fastans 40 viktiga dagar
Fastetiden vill hjälpa oss att fokusera på det som är viktigt för en kristen: att komma närmre Gud och söka hans vilja för mitt liv; att göra sig av med det som drar mig bort från Gud och att ge av mina tillgångar och tid till dem som har det svårare än jag. Men också att förbereda oss för påskens stora glädje då Jesus dog och uppstod för att ge oss evigt liv.
Foto: pixabay.com
Kristendomens fastetid startar på askonsdagen, i år 2024 den 14 februari, och pågår ända till påskaftons natt. Innan den långa fastetiden kommer tre festdagar, som kallas fastlagen och börjar med fastlagssöndagen och avslutas med fettisdagen. I Europa firas ofta de tre dagarna med karnevaler och festligheter. Visste du att ordet karneval kommer från kött – carne? ”Carne vale” betyder alltså ”farväl kött”, med tanke på att många avstår från köttmat under fastan.
Fasta för större frihet
Fastan är en tid då vi frivilligt kan öva oss i att avstå från något. Kanske det som blivit en ovana, som binder oss, som kostar pengar och gör min kropp och mitt sinne trött och distraherad. Det kan handla om att begränsa sitt matintag, ta bort godis, kött, kaffebröd, läsk. Men också om att att se film eller serier eller vara på sociala medier. De pengar vi skulle spenderat under sex veckor på exempelvis fika, kan vi samla och ge som fastegåva till ett välgörande ändamål. Den tiden vi vanligtvis lägger på serier eller film kan vi under fastan ägna åt andlig läsning, bön, att umgås med och hjälpa våra medmänniskor eller bara vila från krav och projekt och gå ut i naturen. Den som inte kan eller bör avstå från mat, till exempel sjuka, barn, svaga äldre eller gravida kan alltid fasta på ett annat sätt, som nämnts ovan.
Jesus och lärjungarna fastade
Innan Jesus gick ut i sin gärning som förkunnare för folket i Israel, fastade han i 40 dagar, beskriver Bibeln i Lukasevangeliet 4:1-12. Fastan var ett sätt för Jesus att överlåta sitt liv helt till sin Fader, att stärka sin ande, bli motståndskraftig mot den Ondes frestelser och rustas för sin uppgift att visa på Guds rike. I Matteusevangeliet 6:16-18 utgår Jesus i Bergspredikan från att hans lärjungar fastar. För honom är fastan tillsammans med gåvor och bön en del av fromhetslivet. Men inte för att jämföra sig med andra och tävla, utan för att i enskildhet söka Gud och hans väg för mitt liv.
På flera ställen i Bibeln fastar apostlarna eller församlingarna inför stora beslut eller svåra perioder och prövningar. I Apostlagärningarna 13:2 gjorde fastan församlingen särskilt öppen för Guds ledning: ”När de tjänade Herren och fastade, sade den helige Ande: 'Avskilj åt mig Barnabas och Saulus för den uppgift som jag har kallat dem till.' ” Detta sker också idag – många kristna fastar när de vill få klarhet i en fråga, se en förändring, hitta rätt i vägskäl. Naturligtvis kan det ske året om. Traditionellt och historiskt har många kristna fastat på fredagar, till minne av långfredagen.
Guds nåd beror inte på min fasta
Fastan har inget eget syfte eller är en regel som gör oss extra älskade av Gud. Guds nåd genom Jesus Kristus gäller varje dag ändå. Men fastan kan bli ett slags träningsläger för den andliga människan i oss. För oavsett vad vi fastar ifrån kommer prövningarna att komma, precis som för Jesus: ”Det tjänar inget till, det är tråkigt, jag blir ju glad av godsaker, vad har Gud för nytta av det här?”, och så vidare.
Men precis som första dagarna på ett träningsläger eller första etappen på en fjällvandring, kan vi vilja ge upp och åka hem när det är tungt och gör ont. Men en bit in på färden blir vi lättare i steget, blicken klarnar, kroppen orkar mer, vi ser målet och vill dit. Vi tänker nya tankar och faktiskt njuter under färden. Och - vi kanske erfar en förändring i vårt liv eller karaktär som håller i sig även under resten av året.
Läs mer och börja i det lilla
Vill du prova att fasta på kristet vis? Det finns flera goda böcker att läsa om fastan, och mycket skrivet på Internet. Det finns andakter för alla fastans dagar, bibelläsningsplaner och så vidare. De flesta kyrkor talar om fastan inför och under dessa veckor. Välkommen till exempelvis Frälsningsarmén och lär dig mer! Kika efter om en kyrka har ett insamlingsmål du kan delta i. Och börja gärna i det lilla – det är bättre att orka hålla fast i ett mindre beslut än att ta för stort grepp och kanske ge upp halvvägs och anklaga sig själv för att inte lyckas.
Även om fastan är en sak mellan mig och Gud kan man ta hjälp av varandra i ett fasteprojekt. Kanske kan du och några du känner tillsammans sätta upp mål och peppa varandra på vägen? Kanske ni kan bilda en studiegrupp under fastan eller promenera och be tillsammans? Framförallt kan vi ge av det som är vårt till dem som inget har. Som Jesus säger i Markusevangeliset 14:7: De fattiga har ni alltid hos er.
Text: Carina Tyskbo