Ett tempel för de fattiga

Många aktiviteter under veckodagarna

I dag hyser den praktfulla byggnaden på Östermalmsgatan 69 en kår med 147 soldater och 30 civilmedlemmar. Många av medlemmarna är daglediga vilket gör att en stor del av aktiviteterna på kåren sker dagtid måndag till fredag, berättar Anders Färjsjö.

Kafé i Gemenskap är öppet alla förmiddagar måndag till fredag. På måndagskvällarna samlas också en bokcirkel i Templet och varje tisdag förmiddag träffas en grupp för stavgång, som följs av lunch och föreläsning på eftermiddagen. Templets kör, som är öppen för alla som vill vara med, övar på kvällen.

En kurator finns på plats varje tisdag

Till kaféet på Templet kommer varje tisdag en kurator från Krukmakarens hus, Frälsningsarméns samverkansfunktion för det sociala arbetet i Stockholm. Kuratorn kan hjälpa människor med ekonomisk verifiering, djupare samtal och att hitta andra vägar och verksamheter för att få hjälp med saker där Templet inte kan. Kuratorn hjälper till med behovsprövning, för att Templet ska kunna dela ut rekvisitioner eller matkassar. Stockholms stads hemlöshetsenhet är också på plats en dag i veckan.

– Sedan har vi också möjlighet vid två tillfällen per vecka att hjälpa folk att söka hjälp från olika fonder, berättar Daniel Back, som är ansvarig för det sociala arbetet på Templet. Vi har också kontakt med en pensionerad advokat som vi kan vända oss till om vi möter någon som behöver juridiska råd.

Bibelgruppen - en bro mellan det sociala arbetet och kåren

Efter lunch på onsdagar är det bön vid ljusbäraren i stora lokalen. Då ber man för kåren och verksamheten, för soldaterna och för det som känns angeläget. Man ber också särskilt för det böneskrin som annars ligger nere i kaféet. Det är ett skrin där kafégäster kan lägga lappar med böneämnen. När bönen för skrinet är avklarad tar en soldat på kåren hand om alla lapparna och ber för de enskilda böneämnena.

Senare under onsdagseftermiddagen träffas en bibelgrupp. Många av deltagarna är folk som brukar gå på kaféet på förmiddagarna. På så sätt har bibelgruppen kommit att fungera som en bro mellan kårens sociala arbete och kåren i övrigt.

– Det är jätteroligt att den fångar upp gäster från kaféet, menar Anders. Vi vill ju att de ska komma på våra gudstjänster. Och det kommer några på söndagsgudstjänsten.

Språkkafé och musikkår

Onsdagkvällarna är vikta för ett språkkafé, som enligt Anders nyligen fått många fler besökare. Anledningen är den spansktalande församlingen Ministerio de Intersection La Lus De Christo, som hyr lokalen under söndageftermiddagarna. Sedan deras gudstjänstbesökare fick höra att det fanns ett språkkafé kommer flera av dem dit för att lära sig svenska. De som jobbar med undervisningen är volontärer. Samma kväll övar Templets musikkår i lokalerna.

– Musikkåren är väldigt flitig och har många medlemmar som varken är soldater eller civilmedlemmar, berättar Anders. Den är en inkörsport till kåren.

Kulturkafé och bibelstudium

Om torsdagarna alternerar torsdagsträffen med ett kulturkafé. Klockan ett börjar kaféet och halv två samlas torsdagsträffen, där inbjudna gäster håller föredrag kring olika ämnen medan åhörarna fikar. Senare på torsdagskvällarna äger djupgående bibelstudium rum i kårens nya samtals- och konferensrum. På lördagar finns inget stadigt program, men ofta händer något då också.

– Under terminerna brukar det vara konserter av olika slag, berättar Anders Färjsjö, och nämner tillfällen med storbandsjazz, julkonsert och den kommande vårsoarén med kårens kör den 25 april.

Gudstjänst med bön för medlemmar och platser i staden

På söndagar hålls gudstjänst klockan elva. När musikkåren inte deltar samlas man i stället i kaféet för att deltagarna ska komma närmare varandra. Under gudstjänsten sker alltid bön för någon eller några medlemmar och för en gata, ett torg eller en plats på Östermalm. Inför veckan får personerna ett vykort med hälsning att man kommer att be för dem. En av kårens soldater ansvarar för detta.

– Det är många som är aktiva på kåren, säger Anders Färjsjö. Och det händer och sker mycket i kåren.

– Det är roligt att det finns många som vill hjälpa till och det är roligt att vi i början av 2020 kommer att hälsa nya medlemmar välkomna.

En varm bädd för bostadslösa

Under den kalla tiden av året, från november till mars, öppnar Templet varje vecka sina lokaler under två nätter för något som kallas Vinternatt 2. Projektet är ett samarbete mellan kyrkorna i Östermalms kristna råd, det vill säga tre församlingar från Svenska kyrkan, Franska reformerta kyrkan, Evangeliska Brödraförsamlingen (Herrnhuter) samt Templet.

Varje måndag och tisdag klockan 20 bäddas då tolv madrasser på golvet i kaféet för bostadslösa EU- och tredjelandsmedborgare. De som vill få en varm bädd för natten måste gå till Korskyrkan under dagen och söka en sovplats. Östermalms kristna råd har en anställd som ansvarar för verksamheten, och varje natt finns minst två personer på plats som sover med gästerna i Templet.

Söker upp personer i utsatthet

Tillsammans med Frälsningsarméns sociala center vid Hornstull arrangerar Templet också många gemensamma utflykter och ansvarar ofta för gudstjänster och andakter på centret. En viktig del i samarbetet är den gemensamma uppsökande verksamheten. I sällskap med personal från Sociala centret åker man då runt i Stockholm måndagar efter lunch för att hitta personer i utsatthet.

Det är inte bara Templets egna aktiviteter och program som lockar folk till den ståtliga byggnaden på Östermalmsgatan. Lokalerna hyrs också ut till andra aktörer. Förutom den nämnda spansktalande församlingen hyr Anonyma Alkoholister in sig, liksom två körer – DaCapo och Sällskapet Ds.

Gula änglarna

Varje vardag mellan klockan nio och elva tar dessutom Gula Änglarna plats i lokalerna. Det är en ideell grupp som tidigare utgick från Oscarsförsamlingen, men som numera är helt fristående. De samtalar med utsatta personer och försöker hjälpa dem som har ekonomiska behov.

– Det gör att vi ständigt har nya människor som kommer till vårt kafé, förklarar Daniel Back. Gula Änglarna har upptagning från hela Stockholmsområdet. De behövande får en nummerlapp och väntar på sin tur medan de äter frukost i kaféet. Ungefär en tredjedel av våra gäster är personer som kommer för att träffa Gula Änglarna.

Kafé i Gemenskap med gratis frukost

Det stora navet i kårens sociala verksamhet är Kafé i Gemenskap Östermalm. Det är ett samarbete mellan föreningen Ny Gemenskap och Templet. Templet driver själva kaféet och står för alla kostnader, förutom en halvtidstjänst som Ny Gemenskap ansvarar för.

Till kaféet kommer mellan 50 och 60 gäster varje dag. De får en gratis frukost med bröd, fil och te. Önskas kaffe får man betala fem kronor. Varje förmiddag klockan halv elva hålls en andakt i kaféet. Om onsdagarna ber man särskilt för böneskrinet, som sedan tas till bönesamlingen på eftermiddagen.

– Om vi räknar andakten som en gudstjänst, där vi ber, sjunger och delar ett ord, så har vi omkring 150 personer som närvarar varje vecka, berättar Daniel Back. Vi är den mötesplats som jag tror har flest besökande kvinnor av de öppna mötesplatserna i Stockholm. Vi är ett lugnt kafé utan stök där man känner sig trygg.

– Något stort vi gör i det sociala arbetet är ”Lunch i gemenskap”. Då möblerar vi om hela våningen så att det blir sittplatser för många fler. Vid ett sådant tillfälle serverar vi drygt 200 gäster som får en lunch och en liten efterrätt och gemenskap, säger Anders. Detta gör vi en gång per termin.

Volontärer och frivilliga är viktiga för verksamheten

Inklusive de två kårledarna finns det fyra anställda på kåren. Därutöver har Ny Gemenskap en anställd i kaféet. Det räcker naturligtvis inte för att hålla igång de många verksamheterna. För att allt ska fungera krävs många volontärer från olika håll och frivilliga från kåren – både under gudstjänster och i det dagliga arbetet.

Bara i kaféet behövs det minst fyra personer varje dag, utöver de som är samtalspersoner. De frivilliga från kåren är ofta äldre kvinnor som arbetat länge i Frälsningsarmén och som vill fortsätta att dela med sig av sin tid och kraft.

– De har ett stort förtroendekapital som är viktigt i samtalen, menar Daniel. Det hjälper också att de är kvinnor.

– Många utsatta talar gärna med en kvinna som kan fungera som en modersgestalt. Den rollen kan de fylla, förklarar Daniel och berättar att det ofta händer att de får be med någon vid borden i kaféet. Han skulle gärna se att man i större utsträckning kunde ta tillvara de resurser civilsamhället har att erbjuda. Alla pensionerade

och kunniga människor i och utanför kåren, som har kunskaper och tid att ge till dem som behöver.

Emblem från 1889

Huset har genomlevt en del förändringar för att anpassas till verksamheten som bedrivs i dag. Gudstjänstlokalen ser dock i stort sett ut som den alltid gjort, förutom ändringar av podiet och ny färg på väggarna. Trälisten som löper längs väggarna är målad sju gånger. De olika lagren har skrapats fram så det går att se hur nyanserna skiftat genom tiderna. Lokalen är den äldsta som fortfarande används som gudstjänstlokal inom Frälsningsarmén i hela världen.

– Lokalen är väldigt, väldigt fin, säger Anders. Att Frälsningsarmén lyckats bevara den sedan 1887 är enormt.

När Anders och Mildred började som kårledare 2018 var kåren mitt uppe i ett projekt med att måla om kårens lokaler. Arbetet var uppdelat i två etapper. I första omgången skulle taket målas om och ny belysning införskaffas. Därefter skulle resterande ytor målas. Men kostnaderna sprang iväg och etapp två har därför tills vidare fått läggas på hyllan.

Under våren 2019 upptäckte man dock att vapnet på fondväggen höll på att krackelera. Kunnigt folk som togs dit för att se om emblemet kunde räddas fann minst fyra färglager bakom den spruckna ytan. Man bestämde sig då för att försöka återställa vapnet till sitt ursprungliga utseende.

– Vi hittade först en bild från 1916 som vi länge var inne på att utgå ifrån. Men så hittade vi också en bild från 1889, och fann fragment av det vapnet allra underst på väggen, förklarar Anders Färjsjö. Det är det vapnet som syns på väggen nu.

Text och foto: Jonas Nimmersjö

Artikeln finns publicerad i tidningen Stridsropet nr 1 - 2020