"En artist är en ledare"
Samuel Ljungblahd kräver väl knappast någon vidare presentation numera. Säger man ”prinsbröllopet” så är de flesta hemma. Sångkarriären till trots så har Samuel med familj valt att flytta tillbaka till Umeå där vi möts på Frälsningsarmén.
Bildtext: "Det är lätt att skapa sig en cool image att gömma sig bakom, men mitt fokus är att se alla och få dem att känna att det är viktigt att just de är där." Foto: Sandra Lagestrå/TT
Ett varmt handslag och en glad uppsyn välkomnar mig när jag kliver in genom dörren till kåren (församlingen). Den är centralt belägen i Umeå i en k-märkt fastighet. En ledigt klädd Samuel Ljungblahd skiner ikapp med sensommarsolen utanför. Här har han vuxit upp, invigts till frälsningssoldat och har fortfarande sitt engagemang.
− Här är jag Kents och Majkens son och en vanlig medborgare. Det här är min familj där jag inte är artist, säger han förnöjsamt.
”En bra ledare får andra att känna sig sedda”
Samuel utstrålar trygghet, lugn och ett klädsamt självförtroende. Samtidigt glimtar en energisk sida fram och just den vill han förmedla när han står på scenen.
− Jag vill ha full fart, energi, glädje och delaktighet, förklarar han. Det är lätt att skapa sig en cool image att gömma sig bakom men mitt fokus är att se alla och få dem att känna att det är viktigt att just de är där, inte jag, fortsätter Samuel.
Att vara artist, och i synnerhet gospelsångare, menar han är att vara en ledare och en bra sådan får just andra att känna sig sedda. Samuel pratar även om vikten av att förstå sin publik, att närma sig den och att inta rummet.
− Även om du bara spelar för fem personer så måste man göra det till hundra procent, understryker han.
”Tona för allt i världen inte ner dig!”
Då han är en förmedlare av det kristna budskapet och Sverige är ett så pass sekulariserat land har det hänt att Samuel varit i situationer när frågan ”hur gör vi nu?!” har hängt i luften. Ibland har han kunnat lugna ner stämningen med ett: ”Jag kommer inte att döpa folk.” Han skrattar till när det kommer på tal. Men att vara genuin och gå sin egen väg har alltid varit en självklarhet för Samuel.
Han berättar om när han blev intervjuad av Mark Levengood i TV i juni 2015. Det var efter att han sjungit ”Joyful joyful” till utgångsmarschen under bröllopet mellan prins Carl Philip och prinsessan Sofia.
− Folk hade sagt att jag måste tona ner den där Jesusgrejen för att bli någon. Men då sa Mark att ”Tona för allt i världen inte ner dig!”, berättar Samuel på Marks typiska finlandssvenska.
− Jag vill spela och prata om det som ligger på mitt hjärta och jag drömmer om att leda människor till en plats där Gud får vara Gud, fortsätter han.
Utgångsmarschen ”Joyful joyful” blev hela grejen
Först blev han faktiskt lite besviken över att han ”bara” blev tilldelad bröllopets utgångsmarsch.
− Den skulle ju vara över på ett par minuter, men sen så var det den som blev hela grejen för inslaget var så annorlunda i det sammanhanget, säger Samuel med eftertryck.
För även då blev det ett glatt och fartigt nummer. Med 20 miljoner tv-tittare har detta definitivt satt Samuel Ljungblahd på musikkartan, såväl här hemma som utomlands. Hans publik har breddats även om den största andelen fortfarande utgörs av kristna i 35-årsåldern och uppåt.
”Kirk Franklin satte en ok-stämpel på mig”
En annan viktig händelse var när Samuel var förband till sin egen stora idol, den amerikanska gospelartisten Kirk Franklin. Det var i Globen 2009 och mot slutet av konserten ropade Kirk fram Samuel igen. Det slutade med att Samuel sjöng ”Don’t cry” tillsammans med bakgrundssångerskan Nikki Ross, ett nummer som rev ner jubel och applåder. Kirk Franklin själv lade sig ner på scenen för att bokstavligen demonstrera hur golvad han blev av det hela.
Klippet därifrån fick en stor spridning på YouTube och det var just det som ledde till erbjudandet att medverka vid prinsbröllopet. Det banade dessutom väg för Samuel i USA, där han har varit många gånger sedan dess. Nio år senare sjöng Samuel igen, men också Sabina Ddumba, på Kirk Franklins konsert när han var tillbaka i Sverige.
− Kirk satte en ok-stämpel på mig inför alla i gospelindustrin. Men min marknad är här och jag har lärt mig hur skandinaver funkar och hur man når dem, menar Samuel.
Vann tittaromröstningen i ”Så ska det låta”
Våren 2009 medverkade han i tv-programmet Så ska det låta. Vid en omröstning bland tittarna angående vilken artist de helst ville se igen nästa säsong vann Samuel. Han fick 28 procent av rösterna. Måns Zelmerlöw kom tvåa med åtta procent. Samuel kom senare att vara med i ytterligare två avsnitt. Under de första sex årens sändningar av Let’s dance var det också han som, tillsammans med en kvinnlig artist, sjöng i kulisserna till alla dansnummer.
Trots framgångarna så är det inte alla som kopplar vem Samuel Ljungblahd är om de bara hör hans namn. Det är inte heller något han räknar med. När SVT:s Allsång på Skansen gjorde ett hyllningsavsnitt tillägnat Björn Skifs så var Samuel delaktig. Efteråt träffade han på stjärnan bakom scenen.
− Jag tänkte att han vet väl knappt vem jag är, men han kramade om mig och sa: ”Vilken ära för mig! Jag har följt dig och sett dig och du är bäst i Sverige på det du gör”, berättar Samuel glatt.
Samuel Ljungblahd har även delat scen med bland andra Carola, Lisa Nilsson och Kristin Amparo. Att upphöja honom till vår tids största, svenska gospelartist är nog inte att ta i. Han har till och med kallats för Skandinaviens gospel- soulkung. Men hur lyckades han då ta sig dit?
Hur det började
Allt tog sin början med pianolektioner på kommunala musikskolan i Umeå. Men självklart gillade Samuel även att sjunga som barn. I åttonde klass uppträdde han och en kamrat för alla andra elever i aulan. Samuel sjöng hitlåten ”More than words” av gruppen Extreme.
− Det var mitt första soloframträdande och jag var skitnervös, men efteråt märkte jag att det var fler som ville hälsa i korridoren. Då kände vi att vi kommer bli stora, populära och få mycket brudar, säger Samuel med glimten i ögat.
Han medger att han på den tiden var lite förvirrad beträffande gudstron, som med så mycket annat i den åldern, men det blev det som sagt ändring på. Efter att ha sett filmen Commitments om ett soulband kom beslutet att starta just ett sådant.
Flytten till Stockholm och skivkontrakt
I 20-årsåldern flyttade Samuel till Stockholm där han bland annat läste musik vid Betelseminariet. Där lärde han känna Stefan Olsson (som numera syns flitigt i TV4) och medan Samuel utvecklade sitt artisteri och låtskrivande så tog Stefan hand om producentdelen. De planerade att spela in en EP med fyra låtar, vilket skulle kosta dem 10 000 kronor. En ganska stor summa pengar för dem vid den tiden. Men Samuel lovade att han skulle lösa det.
− Dagen efter ringer sångaren Roland Utbult och berättar att han vill ge mig ett stipendium som var precis på 10 000 kronor, säger Samuel engagerat.
Det var år 2000 och det kom att bli en EP till. Därefter fick Samuel skivkontrakt och det första fullängdsalbumet med enbart egenproducerat material släpptes år 2005.
Befäste sin gudstro med ett år på bibelskola
På Frälsningsarméns kår i Vårby gård i södra Stockholm fick Samuel jobb som ungdomsinstruktör. Han sjöng i Vasakårens Vasa gospel och arbetade även ett tag på Locus, Frälsningsarméns stödboende för ungdomar. Samuel gick också ett år på bibelskola.
− Gudstron är min säkra grund och jag ville befästa den och se till att Gud var med i det jag gjorde, förklarar han.
Bildade familj och återvände till Umeå
Samuel bodde tio år i huvudstaden. Det var där han träffade sin fru, Anna, som han idag har tre döttrar med. Men efter en tid bestämde de sig för att återvända till Samuels rötter i Umeå.
Efter omkring 25 år i branschen släppte Samuel i våras sitt femte album, The witness, som har en tydligare popprägel jämfört med hans tidigare skivor.
Eftersom det är onsdag så anordnar kåren fram emot kvällen ”Mätt och förlåten”, där det serveras middag. Samuel brukar vara delaktig, bland annat genom att hålla i andakten. Han gläds över att kunna engagera sig i kyrkliga aktiviteter på vardagarna, eftersom musiken brukar uppta det mesta av hans tid under helgerna.
Numera kan han försörja sig helt och hållet som artist och har förmånen att kunna välja bland de erbjudanden han får.
− Jag är väldigt nöjd där jag är i dagsläget, men det är alltid kul med en ny publik och nya länder. Jag lever min dröm hela tiden och äger min situation. Och det vill jag fortsätta att göra, avslutar han.
Text: Teresia Jansson
Foto: Sandra Lagestrå/Teresia Jansson/TT
Diskografi
2005 Samuel Ljungblahd
2007 Reason Why
2008 The Heavenly Song of Christmas (Med den norska kören Mosaic)
2009 No.3
2012 Someday at Christmas (Med Ole Børud) 2012 Bodekull Gospel & Jazz Orchestra Meets Samuel Ljungblahd 2015 The Psalmist 2019 Witness
Fakta om Samuel Ljungblahd
Ålder: 43 år.
Bor: I radhus i Umeå.
Familj: Frun Anna, tre döttrar; 6, 9 och 12 år.
Egenskaper: Positiv, glad, snäll, konflikträdd, omtänksam men driven ”egoist”.
Sysselsättning: Artist, låtskrivare.
Genre: Gospel/soul med inslag av r’n’b/funk/hip hop.
Förebilder: Kirk Franklin, Ray Charles, Stevie Wonder, Donny Hathaway, Per-Erik Hallin.
Artikeln finns publicerad i tidningen Stridsropet nr 5-2019