Av unga för unga – Frälsningsarméns ungdomsråd
Engagemanget för traditionellt föreningsliv svalnar bland många barn och ungdomar. Men i Frälsningsarméns ungdomsråd samlas ett hängivet gäng flera gånger om året. Här planeras viktiga evenemang med målet att fler unga ska kunna känna sig hemma.
Hanna och Erik berättar om varför de är med i Frälsningsarméns ungdomsråd och vad de brinner för.
Ordförande Hanna Karlsson vill få unga att känna sig sedda
Ålder: 23 år.
Familj: Föräldrar och en lillasyster.
Gör: Pluggar till sjuksköterska.
Ideelltengagemang: Ordförande i Frälsningsarméns nationella ungdomsråd.
Det bästa jag vet: Umgås med vänner.
Har alltid på nattduksbordet: Ett glas vatten.
Läser helst: Borde säga Bibeln men kommer säga fantasyböcker.
Det bästa med julen: Julaftonsmorgon, när jag vet att jag har hela dagen framför mig att spendera med människor som betyder något lite extra för mig.
Vad är din drivkraft i att vara med i ungdomsrådet?
Mina föräldrar är officerare så jag är uppväxt inom Frälsningsarmén och har varit engagerad hela mitt liv på olika sätt och jag anser att vi behöver förändra arbetet lite inom Frälsningsarmén när det kommer till barn och unga. Siffrorna går neråt i medlemsantal och mitt personliga engagemang drivs av att jag vill hitta de ungdomar som är själva på sina kårer (församlingar), så att de känner sig hemma både i kåren och nationellt i Frälsningsarmén i stort. Jag har själv erfarenhet av att vara ensam ungdom på min kår så jag vill själv kunna ge det jag själv fått uppleva när det kommer till omsorg om andra. Eftersom jag inte kan åka runt till alla orter brinner jag för att hjälpa kårerna att bygga upp ett engagemang för ungdomar, att hitta nyckelpersoner som kan se ungdomarna och hjälpa dem att känna sig delaktiga.
Hur tror du att unga bäst attraheras till Frälsningsarmén?
Den vision vi har nu ”Välkommen hem – livet med Jesus” tror jag är bra. Vi behöver skapa en trygg plats för ungdomar i våra kårer. Jag skulle till exempel vilja att kåren blev ett självklart ställe för ungdomar att gå till och plugga och att de får känslan att de får vara den de är, att de inte behöver imponera på någon eller ha en fasad som man kanske har i skolan, utan att de bara får komma som de är oavsett bakgrund.
Idag ser vi också att ungdomar engagerar sig mer i sakfrågor än föreningar, det är något vi behöver jobba med för att kunna engagera ungdomar. Jag personligen tycker att de viktigaste frågorna som Frälsningsarmén kan ställa sig bakom är alkohol och missbruksfrågor men även miljöfrågor. Måste man till exempel dela ut inplastade scheman på våra evenemang eller kan man välja andra alternativ?
Erik Flink vill ge tillbaka
Ålder: 24 år.
Bor: Södertälje
Därför är jag med i ungdomsrådet: Jag vill vara med och bidra till verksamheten i Frälsningsarméns ungdomsförbund då den gett mig många fantastiska upplevelser och värdefulla erfarenheter under min uppväxt.
Brinner mest för i livet: Jag brinner för allt tekniskt och för att få lära mig eller uppleva nya saker.
Det bästa med julen: Att samlas med personer man tycker om, äta gott tillsammans och att ge julklappar.
Vad tror du det är som gjort att du själv stannat kvar inom Frälsningsarmén?
Eftersom jag är officersbarn har jag flyttat mellan många kårer och på de kårer jag trivts bäst på har jag fått vara mig själv. Jag har inte känt en press att komma varje vecka men har alltid känt att det har varit uppskattat när jag varit på plats och när jag har varit sjuk har någon frågat hur jag mår. Jag har känt andras engagemang i mig.
Vilka är Frälsningsarméns styrkor när det kommer till barn/unga?
Det finns så otroligt mycket erfarenhet i kårerna, och även en stor kunskap om vilka vi är ute i samhället. När man pratar med ungdomar vet man ofta vad Frälsningsarmén är för något, de vet i alla fall att vi har julgrytan, uniform och att vi inte dricker alkohol. Det finns en grundkunskap om vad vi står för och det är en enorm styrka när vi bjuder in folk.
Vilka är Frälsningsarméns utmaningar?
Att hålla oss uppdaterade med ett samhälle som förändras hela tiden. Nya sociala medier och trender kommer och går så där är det viktigt att sålla var vi ska lägga vår energi. Jag tror det handlar om en balans, det är klart vi ska finnas där ungdomar finns, just nu är det mycket tik tok, snapchat och instagram, men sedan måste man inte hänga på alla trender jämt utan snarare finnas i bakgrunden, men ha en grundförståelse i vad ungdomar möter.
Vad är roligast med att vara med i ungdomsrådet?
Att känna att jag bidrar till den församling och det sammanhang jag tillbringar så pass mycket tid i. Mycket av tiden går åt till att gå igenom budget och verksamhetsplaner, det är inte alltid superroligt men vi har väldigt roligt när vi ses.
Vad är tuffast?
Vi är i en övergångsperiod från gamla förbundsförklaringen, där mer av det praktiska jobbet låg på oss, till den nya, där det praktiska jobbet ligger på Team Ung, så vi får jobba mycket med vad det nya ungdomsrådets roll är, det är en utmaning i sig att hitta vår plats. Vi vill väldigt mycket men eftersom vi alla jobbar ideellt så finns inte tiden att göra allt vi vill.
Text: Kiki Broms
Foto: Frälsningsarmén
Artikeln är publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 5 - 2022
