Vårt arbetssätt för internationellt bistånd
Oavsett om vi stöttar projekt i Malawi, Kina eller Lettland finns det värden och arbetssätt som vi alltid förmedlar så som rättighetsbaserat arbete, lokalt ägandeskap och jämställdhet. Det är inga konstigheter eller nyheter då det är ett arbetssätt som gynnar alla. Men vi anser att dessa är särskilt viktiga att lyfta fram:
I flera av Frälsningsarméns projekt i Afrika startas klubbar i skolor för barn där de får lära sig om mänskliga rättigheter. Nästan alla länder i världen har skrivit under FN:s konvention om barns rättigheter vilken innehåller 54 artiklar.
Mänskliga rättigheter
Med utgångspunkt i vår tro att varje människa är skapad till Guds avbild arbetar vi för uppfyllelsen av mänskliga rättigheter. Ett rättighetsbaserat arbete strävar efter långsiktiga och bestående samhällsförändringar genom att angripa grundorsakerna till fattigdom, utsatthet och att mänskliga rättigheter inte uppfylls. Utsatta människor har både rätt och förmåga att delta i och forma sin egen utveckling – de är rättighetsinnehavare. De ska genom våra projekt stärkas till att själva kunna förändra sin situation och ta makten över sina egna liv.
Rättighetsperspektivet innebär att staten ses som ytterst ansvarig för att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna. En viktig del i ett rättighetsbaserat arbete är därför att påverka och utkräva ansvar av stat och myndigheter. Samtidigt ser vi också vår egen moraliska skyldighet att verka för att mänskliga rättigheter respekteras.
Lokalt deltagande
I utformandet, genomförandet och utvärderandet av ett projekt är det grundläggande att engagera de som ska gynnas av projektet. Att låta deltagarna göra en insats i form av tid, utbildning och ekonomiskt. Även att forma ett projekt efter den specifika regionens styrkor och utmaningar så att målet med projektet är optimerat utifrån deltagarnas verklighet. Detta skapar en kultur av förvaltarskap som leder till att en långvarig förändring sker och projektets motiv fortskrider efter att det är slut.
Resiliens - hållbar förändring oavsett utmaning
Ca 800 miljoner människor lever i extrem fattigdom (UNDP, Human Development Report 2021-2022), vilket innebär att de lever på ca 1,90 dollar /dag. Denna grupp är särskilt känslig för katastrofer eller andra stora omställningar som klimatförändringar, ökad urbanisering, pandemier och konflikter. Extrem fattigdom har minskat men covidpandemin har fört ytterligare 100 miljoner människor in i extrem fattigdom. Längre perioder av krisläge är det nya normala och de mest utsatta är dem som drabbas hårdast.
Det uppskattas att katastrofer årligen drar 26 miljoner människor ännu djupare in i fattigdom (Världsbanken i rapporten: Unbreakable: Building the Resilience of the Poor in the Face of Natural Disasters). Därför arbetar Frälsningsarmén och andra biståndsorganisationer med metoder som Resiliens (från det engelska ordet resilience som betyder elasticitet).
Läs mer om resiliens här (externt pdf-dokument)
Vi vill bygga motståndskraftiga och hållbara samhällen
Resiliens är kapaciteten hos ett system, till exempel en individ eller by att vara motståndskraftig mot förändringar och samtidigt fortsätta att utvecklas. Det handlar om både motståndskraft och anpassningsförmåga att vända chocker och utmaningar som till exempel naturkatastrofer och torka till möjligheter, förnyelse och innovativt tänkande för att hitta nya sätt att livnära sig. Därför är lärande, flexibilitet och analyser av risker viktiga kapaciteter inom resiliens. I varje projekt vill vi hjälpa till att bygga motståndskraftiga och hållbara samhällen.
Frälsningsarmén har arbetat med resiliens sedan 2017 och inkluderar detta tillvägagångssätt i många av våra projekt.
Här kan du läsa svar på vanliga frågor om resiliens
Jämställdhet, mångfald och inkludering
Vi arbetar med viktiga temaktiska områden som jämställdhet mångfald och inkludering. Alla projekt genomsyras av antidiskriminering. Genom projektets planering, fortlöpning och avslutande ser Frälsningsarmén att projektet ska bidra till en förändring att bryta historiska och kulturella hinder som begränsar deltagandet av utsatta grupper som kvinnor, funktionsvarierade eller minoriteter i regionen som inte åtnjuter sina rättigheter fullt ut. Det innebär att identifiera utsatta grupper inom ett projekt och aktivt engagera dem i projektet.
Detta resulterar i att samhället i stort ser de reella fördelarna för inte endast individen men även samhället i stort. Av erfarenhet har vi ett krav att alla bygruppskommiteér måste ha en kvinnlig ledare eller suppleant. I dessa projekt har vi sett beteendeförändringar som får långtgående resultat även efter att projektet är slut.
Läs en verklig berättelse om detta på sidan Jordbruk och matsäkerhet.
Klimatförändring - en rättvisefråga
Under de senaste 15 åren har vi sett ett markant skifte i klimatet och många gör vad man kan för att minska på den klimatförändring som vi kan se. Ett återkommande mål med många av de projekt Frälsningsarmén stöttar är att hjälpa de som klimatförstöring påverkar allra mest. Verkligheten är den att de länder som har bidragit minst till miljöförstöring känner av konsekvenserna av den mer än de länder som primärt har skapat den. I dessa hårt drabbade länder handlar det om omfattande torka som förstör skörden eller naturkatastrofer som orkaner eller översvämningar.
Frälsningsarmén ser att reflektion om miljöförändringar tillsammans med dem som deltar i projektet och en konkret handlingsplan för att minska effekterna.
