Över två år av lindrad nöd i krigets Ukraina

Över två år av krig har pågått i Ukraina sedan Ryssland anföll den 24 februari 2022. FN rapporterar att 8 miljoner människor har flytt landet, drygt 5 miljoner är internflyktingar, fler än 1,4 miljoner hem har skadats och över 18 miljoner människor - nästan hälften av hela Ukrainas befolkning är i behov av hjälp. Kriget fortsätter att orsaka ofattbara förluster på materiella och samhälleliga plan, men också genom de psykosociala trauman som drabbat barn, vuxna och äldre och kommer att påverka enskilda och landet för alltid.

Men nöden har bekämpats på många plan. Frälsningsarmén har från krigets första dag bedrivit ett intensivt hjälparbete i och runt Ukraina, samt i vårt eget land. I det östra territoriet, det vill säga länderna Moldavien, Bulgarien, Georgien och Ukraina, har hundratusentals fått akut och mer långsiktig hjälp.

Sovsalar, mat och tält i Ukraina

Nära Kiev stöder Frälsningsarmén ett tillfälligt bostadskomplex som byggts upp för människor vars hem förstörts av bomber. Boendena består av sovsalar med gemensamma badrum och kök. Frälsningsarmén har levererat möbler och annan utrustning och fortsätter att ge regelbundet stöd genom distribution av mat och hygienartiklar.

– Invånarna är angelägna om att berätta hur Frälsningsarmén var först på plats, lyssnade in behoven och kom med rätt saker vid rätt tidpunkt, berättar kapten Richard Bradbury, internationell utvecklingsofficer på Frälsningsarméns internationella högkvarter i London.

Mayak kår i Kiev har gett skydd och vardagliga förnödenheter till lokalbefolkningen som drabbats av kriget.

– Ett ungdomsteam förberedde 511 matpaket att delas ut nästa dag - ett lokalt svar som stöds av vår rörelses globala resurser och ett bevis på den internationella Frälsningsarméns solidaritet och medkänsla, säger Richard Bradbury.

I Saltivka-området i Charkiv är skadorna enorma, med krossade fönster, kollapsade tak och brända och förstörda hem. Den äldre mannen Yuris bor i ett av dem. Nyligen fick han hjälp av Frälsningsarmén med ett tält, två sängar, två sovsäckar, bord, stolar, en kamin med bränsle och lite redskap.

– Nu har jag en plats att laga mat, vila och sova på medan jag renoverar mitt förstörda hus. Er vänlighet ger mig hopp och framtidstro, eftersom vi inte är ensamma, säger han.

Plusgiro 90 04 80-5 | Bankgiro 900-4805 | Swish 9004805

Hemlagad mat och gemenskap i Georgien

160 000 ukrainare har flytt till Georgien sedan krigsutbrottet. I staden Batumi delar Frälsningsarmén ut omkring 4000 varma måltider varje månad. All personal vid matutdelningen är från Ukraina – ett bra sätt att ge flyktingarna själva sysselsättning.

– Varje dag äter 130 personer middag här, och nya kommer hela tiden till. Vi har helt nyrenoverade lokaler där man också kan få gemenskap med andra, säger Vladimeri Budaev, kårofficer i Batumi.

Kåren delar varje månad även ut 200 matpaket. Hjälpen finansieras av donationer som tagits emot av Frälsningsarmén runt om i världen.

I staden Tblisi får familjerna matkuponger som de själva kan handla för. På så sätt ger man människorna en större känsla av värdighet, då de själva kan välja vilken mat de vill laga och även köpa något gott till barnen, förklarar major Sophia Bakhtadze, en av Frälsningsarméns divisionsledare för Georgien.

Maria är ukrainsk flykting och kom till Batumi från Ukrainas Cherson-region med sin dotter och sitt barnbarn.

– Vi är väldigt tacksamma för denna organisation och all hjälp: goda måltider, saker till hemmet och så trevliga och snälla människor, säger hon och blir tårögd.

Frälsningsarmén i Frankrike satsar stort på hjälp

Boende och gemenskap är kärnan i Frälsningsarméns hjälp när flyende från Ukraina anländer till franska Le Havre. 110 anställda ger hjälp till 1300 flyktingar och stödet inkluderar boende, språkträning, personliga sociala tjänster och ett dagcenter där man kan vila, få information, underhållning och fira exempelvis viktiga högtider tillsammans. Lägenheterna, som är möblerade och grundutrustade, hyrs ut av Frälsningsarmén och under boendetiden får ukrainarna stöd att hitta utbildning och arbete så att de på sikt ska kunna finansiera sitt eget boende. Tacksamheten är stor bland ukrainarna i staden, mitt i sorgen över det saknade hemlandet.

– Min son läste flera franska kurser på både Frälsningsarmén och universitetet. Nu studerar han vid universitetet i Le Havre, vid fakulteten för marknadsföring, berättar Diana, en av flyktingarna.

Hjälpsändningar från Paris till Ukraina

Frälsningsarmén i Frankrike och Belgien har gemensamt skickat åtta hjälpsändningar från Paris till Ukraina med mat, hygienartiklar och kläder men också tält, bärbara stolar, sängar, bord, sovsäckar, varma kläder och köksredskap. Tidigare har man även levererat värmare, generatorer och bärbara laddare, något som är betydelsefullt under den svåra energibrist kriget orsakat.

– Väl på plats i Ukraina har utrustningen fördelats av Frälsningsarmén för att möta människors akuta behov när hus och infrastruktur förstörts, säger Joseph Halliday vid Räddningstjänsten på Frälsningsarméns internationella högkvarter i London.

”Ni är de enda som hjälper de romska flyktingarna”

På den polska orten Rzeszów, nära gränsen till Ukraina, har Frälsningsarmén stöttat ett härbärge för ukrainska romer i byn Kidałowice. Härbärget kan ta emot minst 200 personer och många vistas här under några veckor åt gången. Flyktingarna får dessutom stöd med bland annat finansiering, kläder och matkuponger att handla för.

– Vi har samarbetat med Frälsningsarmén från krigets allra första dagar. Stödet är väldigt betydelsefullt eftersom ni är den enda organisation som hjälper de ofta marginaliserade romska flyktingarna, säger Patrycjusz Gaweł, ledare för Unitatem Foundation som driver härbärget i Rzeszów.

Närmare arbetsmarknaden genom Frälsningsarmén i Sverige 

På Frälsningsarméns EU-center i Stockholm har två projekt löpt under året med syfte att hjälpa de ukrainska flyktingarna att komma närmre den svenska arbetsmarknaden. Det ena är ”ESF Care Jobbintegration för ukrainaflyktingar" (Europeiska Sociala Fonden) som hade som mål att nå 200 ukrainska flyktingar innan årets slut.

– Vi fick hela 210 deltagare, 38 män och 210 kvinnor. Flera av dem har fått jobb under året, men syftet var främst att stötta med samhällsinformation och träna svenska och engelska så att man själv ska kunna orientera sig i vårt samhälle, säger Mihai Blaj, anställd för projektet vid EU-centret.

Det andra projektet var ”Frälsningarmén stöd och integration”, med 100 deltagare i Stockholm, 50 i Skövde och 50 i Karlstad. Syftet var samhällsorientering, språkträning på svenska och engelska, information om hur man hittar rätt till andra EU-länder eller återvänder till Ukraina.

– Vi fick väldigt positiv återkoppling från deltagarna, bland annat tack vare den höga nivån i vår svenskaträning, då vi hade en legitimerad lärare som kursledare. Projekten skapade också fin gemenskap, och under julen fick 160 personer hjälp med matkassar, säger Mihai Blaj.

Bygga viktiga nätverk för flyktingar

I Skövde satsade Frälsningsarmén också på att förutom språkundervisning och samhällsinformation, visa hur man kan använda jobbverktyget och nätverket Linkedin, skriva CV och personligt brev, hjälpa sina barn att söka till universitetet och skapa nätverk av bra kontakter. Ansvarig för projektet på kåren var Nataliia Nosenko, som själv är ukrainsk flykting.

– Förutom detta ordnade vi en del aktiviteter för barn och familjer, till exempel bowling och simträning. Som språkträning såg vi också svenska filmer och löste korsord. Vi visade på hur man söker tandläkartid eller sociala tjänster – särskilt viktigt för dem som är äldre och varken kan engelska eller svenska, säger hon.

I december bjöd man på ett julfika för 35 barn och vuxna. Julpyssel, lekar och annat roligt fanns med på schemat.

En ständig ström till Templets kår

På Templets kår i Stockholm är trycket fortsatt väldigt högt från gruppen hjälpsökande ukrainare. Tidigare kunde man ansöka om hjälp två gånger om året, nu utökas hjälptillfällena. Helen Lidman är ansvarig för Templets sociala arbete och berättar att 30-35 ukrainska familjer kommit under de två åren, något som ser ut att fortsätta varje vecka.

– De reser ända från Uppsala, Västerås och till och med från Gävle för hjälpen. Dagsersättningen är fortsatt väldigt låg för flyktingarna, även om förändringar tycks vara på gång, säger hon.

På Templet finns möjlighet att få en matkasse, äta, fika, träna språk, få hjälp med myndighetskontakter och ha gemenskap med andra ukrainare.

– Det finns en väldig drivkraft hos dem vi möter att hitta stöd och forma en meningsfull tillvaro här. Flera har också åkt tillbaka, då anhöriga finns kvar i landet, till exempel äldre, makar och söner. Men många återvänder också hit igen och söker nytt uppehållstillstånd, säger Helen Lidman.

Text: Carina Tyskbo

Foto: Frälsningsarmén