”Allt var täckt av lera, allt!”
Tyskland, Nederländerna och delar av Belgien drabbades sommaren 2021 av regionens värsta väderkatastrof på decennier. Många dog och tiotusental fick evakueras efter att ha fått sina hem förstörda. Frälsningsarmén var snabbt på plats i de drabbade områdena för att hjälpa till.
Då vattennivåerna, på grund av flera dagars kraftigt skyfall, steg mycket snabbt nattetid fanns ingen möjlighet för många att ta sig ut och i det akuta skedet fokuserade kommunerna i Tyskland på första hjälpen och att rädda liv. För Frälsningsarmén handlade mycket till en början om att vänta in vilka behov som kommunerna skulle behöva.
— Kårerna i de drabbade städerna erbjöd hjälp och officerare från olika kårer i landet reste på eget bevåg till områdena, säger PR-chef Manfred Simon på Frälsningsarmén i Tysklands huvudkontor i Köln.
Tysklands mest utsatta område var Bad Neuenahr - Ahrweiler som ligger bara sex mil från huvudkontoret. Frälsningsarmén tillhandahöll bland annat varma måltider, drycker och filtar i de områden som drabbades värst. Även i Nederländerna var förödelsen stor. Landet klarade sig ifrån dödsfall men många förlorade hem och allt de ägde. Frälsningsarmén stöttade med röjning och bortforsling av lera samt med mat, filtar och andligt stöd i den stora sorgen.
— Allt var täckt av lera, allt! berättar PR- och kommunikationsansvarige Menno de Boer från Frälsningsarméns högkvarter i Almere i Nederländerna, när han beskriver situationen som kollegorna mötte.
Hjälpte till där behovet var som störst
I det kraftiga regnet svämmade floden Maas - trots tidigare skyddsåtgärder - över sina bräddar och tog hus och egendom med sig i sin väg. Värst drabbat var provinsen Limburg i landets sydligaste del.
— Människor behövde akut hjälp med att gräva bort lera och tvätta sina hus. Vattnet drog med sig enorma mängder slam och jord och enskilda behövde få ut det som fanns kvar i bostäderna, få hjälp med vad som kunde behållas eller behövde ersättas. I flera fall fick man inte ens upp dörrarna till sina hus, berättar Menno de Boer.
Frälsningsarmén kunde på kort tid få ihop tre bussar med personal och volontärer för att besöka de drabbade områdena. Bussarna lastades med högtryckssprutor, vattendammsugare och liknande grovrengöringsmaterial, allt skänkt av ett företag. De utan familj och nätverk drabbades värst och kommun och myndigheter dirigerade Frälsningsarméns utsända till platser där behovet var som störst.
— Vi började ringa på dörrarna och frågade överallt om vi kunde hjälpa till med någonting. Inte alla behövde detta, men människor reagerade mycket entusiastiskt på vårt erbjudande om hjälp. hjälpte redan varandra på vissa ställen, men de hänvisade oss omedelbart till platser där människor som var ensamma behövde hjälp, säger Gert Kraaijveld koordinator och regionchef för Limburg.
Volontärerna träffade till exempel ett äldre par som satt i sitt vardagsrum där golvet fortfarande var blött och började genast hjälpa dem. På ett annat ställe fanns människor som bara hade hjälp av en släkting.
— Folk visste att vi var där och kom till oss när hjälp behövdes, säger Gert.
Andligt stöd, mat, filtar och kläder
Frälsningsarmén erbjöd även andligt stöd vid evakueringscentren, och försåg människor som inte kunde återvända hem med kläder. Menno de Boers kollegor kunde också med hjälp av lokala företag erbjuda soppa och bröd, kaffe och lite godsaker samt filtar till dem som inte ens kunde värma sig till natten.
— Soppa kan kännas som en klen tröst när människor är helt förkrossade. De frågade sig hur det som var ens hem, med ting som de älskade och dagligen använde, plötsligt kunde vara helt borta, säger han.
— Men vi mötte så stor tacksamhet, fortsätter han. Hjälpsamheten och gemenskapen var stor, organisationer och frivilliga krafter samarbetade med brandmän, polis och andra myndigheter. Det fanns en anda av kraft och ”go” över alla som hjälpte till. Människor är starkare än de tror att de är.
Översvämningen slog hårt mot det egna landet men hjälp i form av filtar och mat sändes även till det drabbade grannlandet Belgien.
— Det vi såg är signifikativt för Frälsningsarmén och sker gång på gång: Vi finns där, vi når ut till de värst drabbade som behöver vår hjälp. Den tröst och det hopp vi kan erbjuda känns också viktigt i lägen när så många sörjer och inte vet hur framtiden ska te sig, avslutar Menno de Boer.
Text: Carina Tyskbo/Kiki Broms
Foto: Frälsningsarmén i Tyskland och Nederländerna, Shutterstock och TT Nyhetsbyrån
Artikeln finns publicerad i Stridsropets tidning nr 1 - 2022.