Alla har rätt till mat och rent vatten
Omkring 40 projekt i utvecklingsländer bedrivs av enheten Internationell Utveckling vid Frälsningsarmén i Sverige. Främst rör det Kenya och Malawi med fokus på jordbruk, matsäkerhet, vatten och sanitet. Arbetet grundar sig på Bibeln och mänskliga rättigheter och vissa projekt kan göra skillnad i 80 000 människors liv.
Enheten Internationell Utveckling inom Frälsningsarmén i Sverige driver idag omkring 40 fattigdomsbekämpande projekt i flera utvecklingsländer. Främst berör de jordbruk och matsäkerhet liksom vatten och sanitet. Ända sedan slutet av 1800-talet har man stöttat utvecklingsprojekt och missionärer utomlands och tidigare skickades en representant till ett land för att starta exempelvis ett barnhem.
Med tiden har projekten blivit fler och mer utspridda över världen men på senare år har man bantat ner det hela till färre länder och man samarbetar med Frälsningsarmén lokalt på plats.
— Det finns hur många projekt som helst men vi väljer efter medel och kapacitet där vi kan göra mest nytta, säger Christian Lerne. Han är enhetsledare på Internationell Utveckling vid Frälsningsarméns högkvarter i Stockholm.
— Vi hade de största projekten i Kenya och Malawi och det är viktigt att kunna följa upp dem men vi kan inte resa så mycket så därför har vi valt att ha fler projekt i de två länderna och utöka dem istället. Vi har även behållit samma personal och låter dem utvecklas och på så vis blir vi väldigt bra på det vi gör och då kan vi göra skillnad, fortsätter han.
Ekologiskt jordbruk ger bra resultat
Klimatförändringar med torka, svåra regnperioder och utarmade jordar försvårar för bönder i utsatta länder att få tillräcklig avkastning av sina grödor. Resultatet är att hungersnöden och undernäringen brer ut sig. I
Frälsningsarméns projekt för hållbart jordbruk och matsäkerhet organiserar sig bönderna i byutvecklingskommittéer och utbildas i tekniker som säkrar skörden trots dåliga omständigheter.
I Malawi har man nått goda resultat gällande jordbruket då man övergått till ”farming God´s way” som är en form av ekologiskt jordbruk. Den innebär minskad användning av konstgödsel, en blandning av gödsel från olika djur, löv som ger näring till jorden, ett visst avstånd mellan plantorna och plantering av träd som skyddar växtligheten.
— Det fina med det är att det har gett ett sanslöst bra resultat, säger Christian Lerne.
Rätt jordbruksmetoder kan öka skörden med omkring två till tre gånger, i vissa fall tiodubblas den. Torka och ihållande regn är också orsaker till avsaknaden av friskt dricksvatten. Många drabbas av lunginflammation och diarré och årligen dör nära en halv miljon människor på grund av förorenat dricksvatten och bristande hygien. Miljontals barn blir sjuka och missar skolgången då en tredjedel av världens skolor inte kan tillhandahålla rent vatten och sanitet.
82% minskning av vattenburna sjukdomar
Via vattenprojekt i Kenya får många tusentals skolbarn lära sig personlig hygien såsom handtvätt. Skolor förses med rejäla toaletter och stora vattentankar som under regnperioderna samlar vatten som sedan renas. Även brunnar grävs på sina håll. Rent vatten och god hygien skapar god hälsa och förutsättningar för jordbruk och i förlängningen bidrar det till matsäkerhet för befolkningen. Vattenburna sjukdomar har minskat med 82 procent sedan Mseto WASH i Kenya.
— Vi erbjuder soppa, tvål och frälsning som hänger ihop med Frälsningsarméns holistiska vision, påpekar Christian Lerne.
Rent vatten - en mänsklig rättighet
Visionen är att alla människor ska få leva i en rättvis värld utan fattigdom och att kunna åtnjuta livet fullt ut. En huvudmetod man arbetar efter rör rättighetsbaserat arbete. Det grundar sig i människors rätt till exempelvis rent vatten och mat och statens och myndigheters ansvar att se till att mänskliga rättigheter följs. Likaså att vi alla är skapta av Gud med samma värde och att vi är skyldiga att ta hand om varandra och jorden. För att komma tillrätta med fattigdom måste man även ta itu med snedfördelade maktstrukturer och attityder i en kultur.
— Och det är svårt eftersom vi är vanemänniskor för även om vi har kunskap rättar vi oss inte alltid efter den, påpekar Christian Lerne.
— Men ger vi inte folk rättigheter så får de inte makt och att bara ge dem mat är som skott i luften, fortsätter han.
Lärande, flexibilitet och riskanalyser
En annan metod är resiliens som handlar om att bygga upp en motståndskraft för att kunna stå emot chock och stress som exempelvis naturkatastrofer eller långvarig torka. Lärande, flexibilitet och riskanalyser är viktiga grundpelare i det arbetet. Den senaste metoden som man nu håller på att implementera i samtliga projekt är outcome mapping som ger en långsiktig påverkan genom till exempel ändring av attityder. Där identifierar man och följer upp på ett tydligt sätt hur projektet påverkar specifika grupper över tid. Ett kortsiktigt mål kan vara att borra en brunn medan det långsiktiga målet är att invånarna ska få vatten och kunna livnära sig. Genom att säkerställa att det finns kvinnor med i ledningen för jordbruket och att de har lika lön som männen vill man också motverka ojämställdheten. Invånarna utbildas även i ekonomi.
En tydlig strategi är viktig
Tanken är att göra korta insatser med långsiktiga resultat.
— Våra projekt slutar inte när vi gör det efter fyra-fem år, vattentankarna håller i 15-20 år. Och de jordbruksmetoder som ger hög avkastning fortsätter invånarna med vilket gör att de kan investera i exempelvis skolgång. Det känns stort, säger Lovisa Landälv, administratör inom Internationell Utveckling.
— Det är imponerande och häftigt att se att man med små medel och rätt kontaktnät mellan olika länder kan göra stor skillnad för många människor, fortsätter hon.
Det mest givande med arbetet tycker Christian Lerne är det faktum att människor tack vare projekten kan få längre och friskare liv.
— Vårt största projekt berör 80 000 människor och att vara en del i att påverka så många är en enorm glädje, säger han.
En stor utmaning är de enorma behoven som finns och därför är det viktigt att ha en tydlig strategi att hålla sig till för att inte tappa orienteringen i det man gör, menar han. Pandemin har påverkat en del av projekten då exempelvis bönder inte har kunnat samlas på samma sätt och representanterna i Internationell Utveckling har inte kunnat resa så mycket. Rutiner och budgetar har fått ändras och i en del länder har projekt pausats helt.
Ett nationellt och internationellt nätverk
Projekten omsätter runt 60 miljoner kronor per år, varav 2-3 miljoner kommer från Sida, Sveriges biståndsmyndighet, och resten från Frälsningsarméns fonder och gåvor. Arbetet samordnas av Frälsningsarméns internationella högkvarter i England och Internationell Utveckling i Sverige samarbetar med Frälsningsarmén i bland annat Australien, England, Schweiz och Norge.
Enheten ingår dessutom i diverse nätverk såväl nationellt som internationellt och stöttar FN:s 17 globala utvecklingsmål. Frälsningsarmén erbjuder även humanitärt bistånd vid exempelvis katastrofer såsom orkaner, torka och översvämningar men också krig och konflikter. I en del länder, såsom Lettland och Sydamerika, stödjer man dagcentra i utsatta områden så att barn kan få omvårdnad, läxhjälp och annat.
I teamet för Internationell Utveckling ingår även Ngolia Kimanzu, kvalitetsansvarig och jordbruksexpert från Kenya.
Foto: Jonas Nimmersjö