Vi stärker fokus på trafficking - det moderna slaveriet

EU Anti-trafficking day (EU-dagen mot människohandel) äger årligen rum den 18 oktober och det var vid denna tid 2018 som Frälsningsarmén lanserade kampanjen "sanningen bakom låga priser" för att öka allmänhetens kännedom kring det dolda moderna slaveriet, som har körts under 2019 och kommer fortsätta under ny tappning även under nästkommande år. I samband med EU-dagen 2019 ökar fokus på att motarbeta det moderna slaveriet stad för stad och bransch för bransch.

Berättat om våra erfarenheter för Riksrevisionen

– Som en följd av kampanjen och av den larmrapport om situationen för de utsatta som Plattformen Civila Sverige mot Människohandel släppte våren 2019, blev vi bland annat inbjudna till Riksrevisionen för att berätta om våra erfarenheter. Riksrevisionen är en svensk myndighet under Sveriges riksdag med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vi upplevde en stor lyhördhet och att man därifrån tog frågan om statens ansvar i de här frågorna på allvar, berättar Madeleine Sundell, jurist och Frälsningsarméns nationella samordnare för arbetet mot människohandel.

Ur Riksrevisonens pressmeddelande: "Myndigheter samt bransch- och frivilligorganisationer vittnar om att exploatering av utländsk arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden har ökat under senare tid, särskilt i vissa branscher. Exploatering av arbetskraft innebär inte endast lidande för de direkt drabbade; det riskerar även att leda till ökad brottslighet i samhället i stort och en snedvriden konkurrens. Riksrevisionen avser att granska om statliga insatser för att motverka arbetskraftsexploatering är effektiva."

"Familjers drömmar förvandlas till mardrömmar"

– Vi hoppas att granskningen leder till att myndigheterna tvingas skärpa sitt arbete och leva upp till sina åtaganden. Genom våra internationella samarbeten med Frälsningsarméns 24/7-nätverk och andra aktörer i bland annat Ukraina, Rumänien, Polen och Lettland ser vi att alltför många lukrativa och oseriösa rekryteringar till Sverige pågår. Detta trots vårt stärkta förebyggande arbete. De kriminella aktörerna är alldeles för snabbfotade och vet tyvärr hur de ska komma runt regelverket och agera under radarn. Och väl i Sverige möter vi ett stort antal utsatta från andra länder som kommit hit med drömmar om att kunna försörja familjen men vars livs- och arbetsvillkor istället omvandlats till en mardröm, säger Madeleine Sundell.

De flesta lever helt i ett skuggsamhälle och vågar inte slå larm

Var tredje person (40 av 122) av de människohandelsoffer som civilsamhällsorganisationerna i Plattformen Civila Sverige mot Människohandel mötte under 2018 var utsatta för arbetsexploatering eller tvångsarbete, enbart eller i kombination med sexuell exploatering. Endast ett fåtal av dessa syns i den officiella brottsofferstatistiken i Sverige.

– De flesta lever helt i ett skuggsamhälle och vågar inte slå larm. Många vittnar om en rädsla för de så kallade arbetsgivarna och vågar inte anmäla sina förhållanden till myndigheterna på grund av sin osäkra legala status, eller hot om repressalier. Det finns en stor oförmåga hos Sveriges ansvariga myndigheter att identifiera personer som är utsatta för människohandel och arbetskraftsexploatering. Och om de inte identifieras får de idag heller inte tillgång till skydd och stöd vilket är under all kritik, säger Madeleine.

Vid tillslag missas ofta människohandelsproblematiken

Trots att det infördes en ny lag mot människoexploatering under 2018 så har ännu inget åtal väckts eller dom fällts i domstol. Madeleine Sundell tror att det hänger samman med myndigheternas prioriteringar. I dag samarbetar flertalet myndigheter i regeringsuppdraget mot ”osund konkurrens” under ledning av främst Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Polisen för att motverka fusk och brottslighet i arbetslivet, men vid deras tillslag hos misstänkta och oseriösa arbetsgivare ligger ett alldeles för snävt fokus som missar hela människohandelsproblematiken och främst kommer åt de mindre arbetsmiljö- och skattebrotten.

"Vi kräver ett brottsoffersperspektiv"

– Vi kräver att ansvariga myndigheter som medverkar vid tillsyn och kontroller på arbetsplatser sätter fokus på de arbetstagare som utsatts för brott och oftast inte vågar berätta om sin utsatthet eller vet om sina rättigheter till skydd och stöd. Vi vill se ordentliga krafttag för att synliggöra situationen för dessa potentiella människohandelssoffer som vistas i Sverige. Vi befarar att det är ännu fler än de vi möter, eftersom vår närvaro främst är koncentrerad till storstadsregionerna, säger hon.  

Frälsningsarméns ståndpunkt är att det alltid borde finnas ett brottsofferperspektiv och att civilsamhälle och socialtjänst med automatik ska kopplas in, så att all kompetens och alla möjligheter till stöd tillvaratas.

Civilsamhället, kommuner och organisationer tillsammans

Frälsningsarméns arbete mot människohandel, trafficking och arbetskraftsexploatering fortsätter under 2020. Arbetet kommer då mycket att fokusera på samarbeten med fler kommuner, branschorganisationer och fackliga organisationer kring kunskap om och beredskap för att upptäcka brottslighet och utsatthet.

– Vi behöver rikta ljuset på att det moderna slaveriet existerar, hur det ser ut och vad som behöver göras för få slut på det. Tillsammans kan civilsamhället, kommuner och organisationer arbeta förebyggande, identifiera risksignaler och reagera när slavliknande arbetsvillkor förekommer i varje kommun och varje bransch, avslutar Madeleine Sundell.

Text: Eva Gustin